Biskop Johannes av Makarioupolis (+ 2020) Grundare av missionen i Sverige Fader Johannes Aspudden 1978 Met. Kyprianos' första besök 1984 Kyrkkaffe i Rågsved1988 Rågsved 1992 1994 Konsekration av kyrkan i Vårberg1998 Konsekration till biskop 2000 Konsekration till biskop 2000 Vårberg 2000 Besök i Grekland Met. Kyprianos konsekration till biskop 2007 2011 2012 Begravning juli 2020 Begravning 2020 Biskop Johannes Deurloo föddes den 31 januari 1930 nära Rotterdam i Nederländerna. Hans föräldrar var bönder och tillhörde den reformerta kyrkan. När Biskop Johannes gick i grundskolans högstadium konverterade han till den Romersk-katolska kyrkan mot sina föräldrars vilja och anslöt sig så småningom till Franciskanerklostret i Weert Limburg i en ålder av nitton år 1949. Vid klostret slutförde han de teologiska studier han anmodats och gick även igenom ett treårigt program i konstvetenskap genom Écoles des Beaux-Arts i Paris. Han tog så småningom ett certifikat i konstrestaurering. Genom sina konststudier kom han i kontakt med ikonografin och blev intresserad av den Ortodoxa kyrkan. Efter en kris i tron i samband med det Andra Vatikankonciliet lämnade han den romersk-katolska tron och flyttade 1965 till Sverige, där han så småningom gifte sig med Monica Johannesson. Tillsammans fick de två barn, Anders (Lukas) och Cecilia, och 1973 konverterade hela familjen till den Ortodoxa kyrkan. 1976 vigdes Biskop Johannes till diakon av Metropolit Irinei, som då tillhörde den "Fria Serbiska kyrkan", som nu är återförenad med det Serbiska patriarkatet. 1977 upphöjde Metropolit Irinei honom till Presbyter och gav honom i uppdrag att betjäna de serbiska församlingarna i Stockholm och Malmö. 1978 grundade han Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, först i en lokal i Aspudden, sedan i Rågsved, sedan Sätra för att slutligen bygga en kyrka åt församlingen i mitten av 1990-talet i Vårberg. 1985 då Biskop Johannes var bekymrad över den serbiska kyrkans ekumeniska aktivitet och vissa pastorala problem vädjade han att bli mottagen av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili som tillhörde den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer den s.k. gamla kalendern. 1990 tilldelades Biskop Johannes en Theol. Lic. av Center of Traditionalist Orthodox Studies, Etna (USA) för uppsatsen ”History and Idea of the Holy Icon in the Orthodox Church”. 1988 gick Biskop Johannes dotter Cecilia i kloster tillägnat St. Elizabeth, the Grand Duchess of Russia i Etna (USA) och är nu schemanunna under namnet Justina. Alldeles före Biskop Johannes fru Matushka Monica insomnade i början av 1999 vigdes hon till det stora schemat under namnet Parthenia. Biskop Johannes själv tonsurerades till munk den 2 maj 1999. Fyra dagar senare upphöjdes han till Arkimandrit. På söndagen före den Stora och Heliga Fastan den 12 mars 2000 konsekrerades han till titulärbiskop av Makaroupolis i de Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Athen) Grekland. Under hösten 2010 råkade Biskop Johannes ut för en olycka, skadade sin rygg allvarligt och hade därefter allt svårare att kunna celebrera gudstjänster. I februari 2014 vigdes han till det Stora schemat och drog sig så tillbaka som aktiv biskop. Trots sin sjukdom, som gjort att han mestadels varit sängliggande i tio år, har han under de åren varit en stor tröst och ett starkt stöd för församlingsbor och andra ortodoxa som frekvent besökt honom. Han insomnade stilla lördagen den 5/18 juli då vi firar den Heliga Elisabet, Storfurstinnan av Ryssland, i sitt rum intill den ortodoxa kyrka han själv byggt i Vårberg och begravdes på tisdagen 8/21 juli, tre dagar senare, alldeles bakom altarområdet utanför sin kyrka, enligt ortodox sed för biskopsbegravningar. Begravningen celebrerades av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Stockholms stifts ställföreträdande biskop, samt Biskop Ambrosios av Methonis som gjort stora insatser för att stötta den svenska missionen i vårt stift, tillsammans med församlingens prästerskap. Biskoparna kom från Grekland med det första direktgående flygplanet sedan Coronakrisen utbröt. Biskop Johannes är mest känd i en vidare krets i Sverige för sina ikonmålarkurser som han, med stor iver och flitighet, höll på många platser i Sverige från 1970-talet fram till olyckan 2010 och för sina målade ikoner som finns i många svenska kyrkor och församlingshem. Biskop Johannes får räknas som en av pionjärerna i Sverige med att föra traditionell ortodox ikonografi till den popularitet den har i dag i alla kristna trossamfund. Evig åminnelse! En dokumentärfilm om Biskop Johannes i sju delar.

Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. Marjos hummus Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. 4 portioner Ingredienser 3 dl kikärter 2 msk tahini (eller sesamfrön malda i mixer) 2 vitlöksklyftor 2 msk pressad citron 2 msk olja 1 tsk spiskummin (valfritt) salt vatten Gör så här Häll alla ingredienser i en mixer och blanda tills allt blir en slät röra. Tillsätt vatten om det blir för tjockt. Smaka av med salt och citron. < Tillbaka

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Rumänien och Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall. Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا

Tillbaka till bildarkiv 2016

Tillbaka till bildarkiv 2017 Helige Nikolais dag i klostret Gudomlig liturgi i helige Josefs kapell i Järbo (det var kallt och blåsigt...) Dop av David "Kyrktagning" före den Gudomliga Liturgin på den 40:e dagen efter barnets födelse. Från den Hierarkiska Gudomliga Liturgin med Metropolit Kyprianos i vår kyrka i Vårberg, Stockholm, i oktober. Trisagion vid klostergrundarens grav Gudomlig Liturgi på Guds Moders avsomnande i kapellet i Uppsala, som har sitt namn efter denna fest. Metropolit Kyprianos besök juni 2017 Vi välkomnar Alexei som medlem av den Ortodoxa kyrkan genom det heliga dopet! Från påsknatten i Heliga Konstantin och Helena kyrka På Stora och Heliga Fredagens kväll så firar vi lördagens morgongudstjänst där vi sjunger "klagosångerna" framför graven och går i procession med Epitafion Festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos från Grekland på publikanen och fariséens söndag 3 januari/ 5 februari. Biskop Johannes deltar från sin rullstol. Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos, publikanen och fariséens söndag. Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Ställföreträdande biskop i Stockholms Ortodoxa stift. Fader Theocharis, munkdiakon. Metropolit Kyprianos homilia i slutet av Liturgin med simultan översättning till svenska. Alla närvarande efter den hierarkiska liturgin 23 januari/ 5 februari. Heliga Philothei Ortodoxa kloster Stora vattenvälsignelsen Theofania 6 januari

Tillbaka till bildarkiv 2018 Metropolit Kyprianos besök maj-juni 2018 Trishagion vid Moder Parthenias grav Heliga Philothei Ortodoxa kloster Trishagion vid Moder Philotheis grav i klostret Heliga Philothei Ortodoxa kloster Heliga Philothei Ortodoxa kloster Smyckad kyrka inför festdag Lity från aftongudstjänsten till Heliga Konstantin och Helena och Alla Helgon. Aftongudstjänst Liturgi på festdagen Synaxis Synaxis Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Helige Josefs kapell i Järbo Helige Josefs kapell i Järbo Metropolit Kyprianos besök i Norrköping hos våra Οrtodoxa vänner från Syrien. Oljesmörjelsens mysterium i församlingen i Stockholm Påsknatten Påsknatten Direkt efter Orthos och Liturgin på pingsten firar vi en gudstjänst kallad ”knäfallande-vesper”. Metropolit Kyprianos besök mars 2018

Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Det finns många myter om fastemat: att det är dyrt, att det är tråkig mat, att man inte blir mätt på den eller att det är farligt för hälsan att fasta. Tvärtom! Det finns mycket enkelt och billigt man kan laga under fastan som ändå är gott, näringsrikt och mättsamt. Ortodox fastemat innebär icke-animaliska produkter. Det betyder inte att vi ska köpa dyr veganmat utan istället bör vi välja att äta enklare och billigare och, som de heliga fäderna säger, låta de pengar vi sparar genom fastan gå till de fattiga och behövande. Den enskilde individen hittar inte på sina egna fasteregler själv utan följer Kyrkans tradition i lydnad. Fastan är inte bara ”matregler” utan bör alltid kombineras med ett fördjupat andligt liv i bön, andlig läsning och kyrkobesök. Vi måste be om Guds hjälp för att klara av fastan för utan Honom kan vi ingenting göra. Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Linser, bönor och ärtor är mycket nyttiga och mättande proteinkällor som kan varieras i det oändliga. Det enklaste är att köpa färdigkokta på tetrapak men det är billigare att köpa torra, blötlägga och göra storkok. soppor tillbehör Varmrätter kakor biffar bröd

metropolit kyprianos av oropos och fili Locum tenens för Biskopssätet Stockholm Heliga Kyprianos och Justinas kloster Metropolis av Oropos och Fili, Grekland När Metropoliten inte är i Sverige svarar Fader Anders Åkerström för administration och på frågor: info@ortodoxakyrkan.se

Ιερός Ναός Κοιμήσεως της Θεοτόκου Γνησίων Ορθοδόξων Χριστιανών Grekisk Ortodox Kyrka tillägnad Allraheligaste Guds Moders avsomnande Adress: Våglängdsgatan 3, Borås Kontakt Ιερός Ναός Κοιμήσεως της Θεοτόκου Γνησίων Ορθοδόξων Χριστιανών Grekisk Ortodox Kyrka tillägnad Allraheligaste Guds Moders avsomnande Ansvarig präst: Fader Ioannis Nikolaidis Adress: Våglängdsgatan 3, Borås epost: Kimiseos_tis_Theotokou@outlook.com Όρθρος στις 9:00 και Θεία Λειτουργία στις 10:00 κάθε Κυριακή Orthros 9:00, Liturgi 10:00 varje söndag. Stöd vår församling genom Swish: 123 663 93 06 FAQ Uppsala FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Vilket språk firar ni gudstjänst på? På grekiska. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall.

Det här receptet kan göras enkelt men också varieras genom att tillsätta tex paprika eller rivna rotfrukter. Det är lite svårt att ange exakt hur mycket vitkål man ska ta, men mer än man tror eftersom den krymper i tillagningen. Vitkål- och morotsfräs Det här receptet kan göras enkelt men också varieras genom att tillsätta tex paprika eller rivna rotfrukter. Det är lite svårt att ange exakt hur mycket vitkål man ska ta, men mer än man tror eftersom den krymper i tillagningen. 4 portioner Ingredienser Ordentligt med riven vitkål 2 rivna morötter 1 hackad gul lök 1 tetrapak kokta kikärtor salt olja Gör så här Fräs den hackade löken en stund i olja i en stor stekpanna, stekgryta eller kastrull. Tillsätt sedan den rivna vitkålen och morötterna. Låt fräsa tills vitkålen och morötterna är mjuka, ca 10-20 min. Vänd då och då. Tillsätt kikärtorna och låt dem bli varma. Smaka av med salt. Servera med ris, bulgur eller couscous. < Tillbaka

Tillbaka till bildarkiv Unionsliturgin 2014

تعاليم روحية هل لديك تذكرة؟ في ما يختص بالتوبة والإعتراف Do You Have a Ticket? Concerning Repentance and Confession, by Metropolitan Cyprian حوار القديس سيرافيم ساروف مع نيقولاوس موتوفيلوف St. Seraphim of Sarov's Conversation With Nicholas Motovilov لائحة بالأهواء - للقديس بطرس الدمشقي "A List of the Passions - by St. Peter of Damascus ARABIC ENGLISH" دليل إلى الحياة الأرثوذكسية: بعض المعتقدات والعادات والتقاليد في الكنيسة A Guide to Orthodox Life الراهب والفلاح The Monk and the Peasant كيف نشفي أخانا بالإحترام والمحبة. How We Heal Our Brother With Consideration and Love التدخين والمسيحي الأرثوذكسي - قسطنطين كافارنوس Smoking and the Orthodox Christian, by Constantine Cavarnos الحياة بنزاهة - عظة للأب ستيفن ألان Life with Integrity - A Sermon by Father Steven Allen الظهورات المريمية: تدخّل إلهي أم وهم - ميريام لامبوراس The Marian Apparitions: Divine Intervention or Delusion? by Miriam Lambouras عبادة البطل: مرض نضالنا المقدس فوتيوس، أسقف ماراثون (حالياً متروبوليت ديميترياس) Hero-Worshipping: the Sickness of our Holy Struggle, by Bishop Photios of Marathon, (now Metropolitan of Demetrias)

سير القديسين معايير القداسة حسب التقليد الأرثوذكسي The Criteria for Sainthood According to Orthodox Tradition سيرة القديسة ماركيلا التي من خيوس Life of St. Markella of Chios القديس الجديد الشهيد في الكهنة يوسف ديسفينا New Hieromartyr Saint Joseph of Desphina القديسة كاترينا ماندرا، أولى شهداء نضال التقويم New Martyr Saint Catherine of Mandra

Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, a Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, apostlarna predikade och fäderna bevarade" (den Helige Athanasios). Kyrkorna delar samma gudstjänst, andliga liv och kyrkorätt. Var och en av dessa utövar sin andliga och administrativa myndighet inom sina bestämda gränser. På ca. 150 miljoner ortodoxa trosbekännare finns ca 20 sådana lokala grupper. Under historiens gång har flera grupper lämnat den Ortodoxa kyrkan på grund av olika teologiska kontroverser. Den första stora schismen ägde rum vid kyrkomötet i Kalcedon 451, där en grupp inte erkände konciliebesluten om Kristi två naturer. Denna schism från den Ortodoxa kyrkan har skapat de så kallade Österländska kyrkorna. Den största gruppen som finns representerad i Sverige från dem är den Syrisk-ortodoxa kyrkan med ca 25.000 medlemmar. Den andra stora schismen från den Ortodoxa kyrkan är en process som ägde rum gradvis mellan år 800-1200 när västerlandet med påven i spetsen lämnade gemenskapen med de andra ortodoxa patriarkaten. Denna schism från Kristi Kyrka skapade den Romersk-katolska kyrkan, som i sin tur splittrades på 1500-talet i och med de protestantiska kyrkornas tillkomst. Till Sverige kom den Ortodoxa kyrkan tillbaka på 1600-talet. I och med freden vid Stolbova 1617 gavs ryska handelsmän rätt att utöva sin religion i Sverige. För detta grundades en Ortodox församling i Stockholm. Huvudsakligen är det dock invandringen från ortodoxa länder efter 1960 som gjort att den Ortodoxa kyrkan idag är det tredje största trossamfundet i Sverige. Den största ortodoxa kyrkan i Sverige är den Serbisk-ortodoxa kyrkan (27.000) och den Grekisk-ortodoxa kyrkan (18.000). Läs mer om den Ortodoxa kyrkan här: Kortfattat om ortodox tro Allmänt om Ortodoxa och Österländska kyrkor och begravningssed - en artikel skriven av Fader Anders Åkerström i skriften "Respekt och hänsyn - Olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället" utgiven av begravningsbyrån Fonus.

Överst på sidan Tradition och Bibel Helige Treenigheten Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande Mysterierna Kyrkan Kristi efterföljelse Guds Moder Helgon Ikoner Bön för döda Ortodox V i kallas Ortodoxa kristna, därför att vi hör till den Ortodoxa kyrkan. Ortodox är ett grekiskt ord och betyder rätt troende. Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv. Den kallas också apostolisk, därför att Jesu egna lärjungar, Hans apostlar, gav den en fast ordning. I den Ortodoxa kyrkan har apostlarnas muntliga och skriftliga undervisning bevarats och kommer att bevaras oförändrad i alla tider. Den Ortodoxa kyrkan leds av biskopar. Kristus utvalde apostlarna. Apostlarna utvalde och handpålade sedan ledare för kyrkan, vilka kunde hjälpa och ersätta dem själva. De kallades biskopar. Dessa biskopar tillsatte i sin tur nya biskopar. På så sätt har den apostoliska ledningen genom handpåläggning bevarats i en obruten kedja inom kyrkan. Kyrkan kallas även katolsk eller allmännelig. Det betyder att den sträcker sig över hela världen och når alla människor. Till skillnad från den romersk-katolska kyrkan, som har påven till överhuvud och även i annat skiljer sig från den ursprungliga kyrkan, kallas den Ortodoxa kyrkan ibland den östra eller felaktigt den grekisk-katolska. Tradition och Bibel Helige Treenigheten Tradition och Bibel D en av Gud uppenbarade sanningen fasthålls av den heliga Traditionen och den heliga Skrift. I den heliga Traditionen bevaras det som fromma män och kvinnor fått från Gud och givit vidare till kyrkan i tal och levnad. I den heliga Skriften bevaras de Guds ord som skrivits ned av heliga apostlar och profeter under inverkan av den Helige Ande. Den heliga Traditionen är äldre än den heliga Skriften. Enklast och bäst lär vi oss den rätta kristna tron i Trosbekännelsen. Den utformades av de heliga kyrkofäderna på de första allmännelig kyrkomötena. Endast i den Ortodoxa kyrkan har trosbekännelsen bevarats oförändrad i sin rena form. Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande I trosbekännelsen utsäger vi vår tro på Gud, som är en till sitt väsen, men har tre personer, Gud Fadern, Gud Sonen, Gud den Helige Ande. Därför kallas Han även den heliga Treenigheten. Vidare bekänner vi oss vara medlemmar i den apostoliska Kyrkan, till vilken vi förenats genom dopet. Slutligen bekänner vi att målet för detta liv på jorden är det eviga livet i Guds rike, dit vi kommer efter de dödas uppståndelse och den yttersta domen. D en allsmäktige Gud är vår himmelske Fader. Han har skapat allting, både det synliga och det osynliga. Till den osynliga världen hör änglarna. Dem skapade Gud allra först. Änglarna är andeväsen, Guds sändebud, som inverkar på människorna och hela folkgrupper enligt Guds heliga vilja. Varje människa har en skyddsängel, som beskyddar henne, hjälper henne och inger henne goda tankar. Alla änglar skapades goda. Men en del av dem använde sin fria vilja till att i högmod uppresa sig mot Guds vilja. Därför föll de djupt ner och blev onda. De onda andarna försöker ständigt locka människan till sig, bort från Gud. Efter den osynliga världen skapade Gud den synliga världen och människan efter sin avbild, alltså med fri vilja. Och fastän människan föll för den ondes frestelse, så övergav Gud henne ändå inte, utan ville hjälpa henne upp igen. G ud sände till jorden sin enfödde Son, vår Herre Jesus Kristus som genom den Helige Ande föddes av Jungfru Maria. Han gav oss sitt Evangelium, det glada budskapet om frälsning och om Guds rike. Han offrade sig frivilligt på korset för att försona människan med Gud. Han uppstod från de döda, besegrade djävulen och döden, och lät också oss uppstå från döden. Han for upp till himmelen och öppnade åter himmelrikets port, som varit stängd för oss av synden. D en första pingstdagen nedsände Jesus den Helige Ande till sina lärjungar. Den Helige Ande förenar oss med Kristus, så som man fäster en gren vid ett träd. Den inympade grenen suger livssaft från trädet och börjar leva ett gemensamt liv med detta. Lika får den som förenas med Kristus sin livskraft från Honom och börjar leva Hans eviga liv. Mysterierna Kyrkan D en Helige Andes nåd eller Guds kraft får vi del av i de Heliga Mysterierna eller sakramentena, som Jesus Kristus själv givit oss. De främsta är 7 och nödvändiga för vår frälsning: 1) I dopet renas människan från synderna, föds till ett nytt, andlig liv och blir en kristen. 2) I myrrasmörjelsen får den döpte den Helige Andes kraft att motstå frestelserna och att leva det nya livet i Kyrkans gemenskap. Myrrasmörjelsen sker normalt i anslutning till dopet. 3) I Herrens Heliga Nattvard tar den kristna del av Kristi kött och blod, förenas med Honom till kropp och själ och får därigenom del av det eviga livet. 4) I botens eller syndaförlåtelsens mysterium får den som med uppriktig ånger bekänner sina synder för biktfadern genom honom förlåtelse, av Kristus själv. 5) I prästvigningen får en därtill utsedd man av den Helige Ande genom handpåläggning av en biskop, rättighet att förrätta mysterierna och att sköta församlingen. 6) I äktenskapets mysterium vigs en man och en kvinna av Kristus själv till ett gemensamt liv i gudsefterföljelse. 7) I oljesmörjelsen gives en sjuk Guds kraft att åter bli frisk till ande och kropp. Dop sker med fullständig nedsänkning. Ett bord ställt framför ikonostasen förberett för vigsel. F rälsningens medel, mysterierna, förvaltas av Kyrkan. Därför måste den som vill bli frälst från synden och mörkret höra till Kristi kyrka. Kyrkan är en, ty den har en enda grund och ett enda huvud, Jesus Kristus. De särskilda lemmarna förenas av kärleken. Kyrkan är helig, ty den är Kristi heliga kropp, och den Helige Ande bor i den. Kyrkan är allmännelig, eller katolsk, ty den sträcker sig över hela världen. De som flyttat bort från det jordiska livet har inte upphört att vara medlemmar i Kyrkan. De har endast överflyttat från Kyrkans synliga jordiska del, till dess osynliga himmelska del. Kristi efterföljelse F ör varje medlem i Kyrkan, som vill få del av det eviga livet, är Kristi efterföljelse nödvändig. Att följa efter Kristus betyder, att med fast tro på Honom som vår Frälsare och med Honom som högsta exempel, aldrig tveka att göra Hans vilja, försaka sig själv, otröttligt kämpa mot de onda böjelserna och ständigt göra bättring. Ingenting av detta kan man göra utan hjälp av Guds nåd. Av kärlek till oss lät Kristus frivilligt korsfästa sig; det var Hans stora kärleksverk. Därför bör vi visa vår kärlek till Honom och vår vilja att följa Hans bud genom kärleksverk till våra medmänniskor. Därvid får vi inte sky att offra vår egen trevnad, våra egna önskningar, och slutligen vårt eget liv. Inte heller detta kan göras utan hjälp och kraft från Kristus själv. Genom bönen står vi i ständig förbindelse med Kristus. I bönen lovprisar vi Guds fullkomlighet, tackar Honom för Hans stora godhet och ber Honom om hjälp i våra andliga och kroppsliga behov. Utan bön kan vi inte lära känna Gud. Till den inre bönen sluter sig den yttre, ty Gud har skapat oss med både själ och kropp. Därför ber vi inte bara med tanken utan samtidigt med ord och rörelser och gärningar. Korstecknet är de kristnas heliga tecken. När vi gör korstecknet minns vi den Korsfäste och uttrycker vår vilja att överlämna oss åt Honom. Också bugningarna hör till bönen. Ibland böjer man bara på huvudet, ibland på överkroppen, och ibland bugar man sig ända till marken (prostration). Guds Moder Theotokos V i tror att Jesus Kristus avlades av den Helige Anden och föddes av Jungfru Maria. I Ortodoxa gudstjänster benämns Jesu mor med hennes fullständiga titel: ” vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Theotokos, och ständig Jungfru”. Häri ingår de tre viktigaste epiteten som används av vår Kyrka: Theotokos (Gudaföderska), som hon tilldelades vid det tredje ekumeniska konciliet, det andra ”ständig jungfru” som gavs henne vid det femte ekumeniska konciliet, och som visar att hon var jungfru före, under och efter Jesu födelse, och ”den allraheligaste”, eftersom hon bland alla Guds varelser är det främsta exemplet på samverkan mellan den gudomliga avsikten och den mänskliga friheten. Av dessa tre är benämningen Theotokos den allra viktigaste eftersom den ger oss nyckeln till vår vördnad. Vi hedrar Jungfru Maria därför att hon är modern till vår Gud. Vi vördar henne inte som något i sig själv, utan på grund av hennes förhållande till Kristus. Ju högre vi värderar Guds Moder desto starkare blir vårt medvetande om hennes Sons höghet, för det är just på grund av Sonen som vi vördar Modern. Liksom den övriga mänskligheten undergick Guds Moder den fysiska döden, men i hennes fall har kroppens uppståndelse föregripits: efter döden ”upptogs” hennes kropp i himlen och hennes grav befanns vara tom. Hon har gått vidare, förbi död och dom, och lever redan nu i den tillkommande tidsåldern. Guds Moder Helgon D et finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Guds Moder och Jungfru Maria, som vi kallar Theotokos (Gudaföderska). Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber dem om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är också deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Guds Moder, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Ikoner I konerna en integrerad och självklar del av den Ortodoxa gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. I och med att Gud sände sin Son till jorden som människa, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Ikoner Bön för döda Vi ber också för de döda. B önerna för de döda förenar oss med dem som vi älskar här på jorden. Kärleken dör aldrig. På samma som bönen till änglarna och de heliga, så förenar också bönen för de döda den jordiska delen av Kyrkan med den himmelska. I Kristi ljus och kärlek förenas allt till en enda stor enhet - Kristus själv, Hans heliga Kyrka.

Den Ortodoxa kyrkan tror på vad Trosbekännelsen bekänner: "Jag tror...på en enda, helig allmännelig och apostolisk kyrka". "Den som gör motstånd för att försvara sanningen” kämpar den goda kampen för ”Ortodoxt och Gud behagligt motstånd” och på grund av detta erkänns alla vara ”Bekännare” som ”gör motstånd mot heresi och kämpar för Ortodoxi”. (Helige Theodoros Studiten, Patrologia Graeca, Vol. XCIX, cols 1064C, 1045D och 1177C") Den Ortodoxa kyrkan tror på vad Trosbekännelsen bekänner: "Jag tror...på en enda, helig allmännelig och apostolisk kyrka". Detta innebär att vi tror att det endast finns EN kyrka, som andra kristna grupper splittrat sig från genom tidernas lopp. Den första stora splittringen var på 400-talet då de så kallade Österländska kyrkorna bröt sig ur. Och den andra stora splittringen var en process från 800-talet till 1200-talet då den Romersk-katolska kyrkan bröt sig ur. Den Ortodoxa kyrkan tror vidare att Guds Nåd inte kan finnas utanför hennes gränser. Detta innebär att vi bestämt tillbakavisar den så kallade "gren-teorin", som menar att alla kyrkor och samfund är likt grenar i ett och samma träd, Kristi kropp. Denna sanning har den Ryska Utlandskyrkan valt att klargöra genom ett tillägg till Synodikon som läses upp på Ortodoxins söndag (den första söndagen i Stora Fastan): Mot dem som attackera Kristi Kyrka genom att lära ut att Kristi Kyrka är delad uti så kallade "grenar" som skilja sig i lära och liv, eller att Kyrkan icke existerar synligt, utan kommer att formeras i framtiden då alla "grenar" eller sekter eller samfund, och även religioner, kommer att förenas i en enda kropp; och som icke särskiljer Kyrkans prästerskap och Mysterier från heretikernas, utan säger att heretikernas dop och eukaristi är verkningsbart för frälsningen; därför, mot dem som medvetet har gemenskap med dessa tidigare namngivna heretiker, eller som pläderar, sprider ut eller försvarar deras heretiska ekumenism under täckmanteln broderlig kärlek eller den påstådda föreningen av separerade kristna, Anathema! Detta innebär konkret att vi är mycket tveksamt inställda till den s.k. ekumeniska rörelsen. "Kyrkornas återförening" kan för en ortodoxt kristen trosbekännare endast innebära konversion till den Ortodoxa kyrkan och vad det sedan innebär. Sedan 1960 har dock ett stort antal ortodoxa kyrkoledare deltagit i den ekumeniska rörelsen och initierat ett nytt otraditionellt förhållningssätt. Vår synod har ställt sig kritisk till detta, liksom Ortodoxins hjärta Agion Oros (det heliga Berget) Athos, och har av denna anledning tagit avstånd från dem. Här nedan följer några artiklar om vår synods kritik och ställningstagande gentemot de Ortodoxa som kompromissar med vår heliga tro. Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi , finns även på arabiska Liturgical Ecumenism: A Propaedeutic to the True Nature of the Great Synod of 2016 Ecumenism in the Homestretch and the Orthodox Witness of a Contemporary Saint and Confessor (Synodal Gathering, Sunday of Orthodoxy, 2015) The Eternal Boundaries of Orthodoxy and the “New Ecclesiology” of the Ecumenists (Sunday of Orthodoxy, 2015) Journey to the “Holy and Great Synod” Resolution: Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 (Third Clergy Synaxis, Fili, Athens, Tuesday, November 5/18, 2014) Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 The “Sigillion” of 1583 Against “the Calendar Innovation of the Latins”: Myth or Reality Den Ryska utlandskyrkan kapitulerar - och vad har hänt 2006? Ortodoxa helgon för vår tid när allt fler svävar på målet om vad kyrkan står för. Martyrerna på Athos, den Helige Antonius, Romaren och den Helige Makarius, Romaren Helgonförklaringen av Helige Chrysostomos den nye bekännaren, den grekiska gammalkalendariska rörelsens "fader" "Kanonicitet" Kyrkans gränser – en nödvändig kommentar till Kristi förklarings församlingsblad Fem klargörande citat om den missbrukade termen "kanonisk". "Ingen term är så ofta använd -och missbrukad- bland Ortodoxa som termen kanonisk" skrev Fader Alexander Schmemann. Nedan återfinns en artikel på engelska skriven av Fäderna vid Helige Gregorios Palamas kloster som på ett utmärkt sätt förklarar ett rätt bruk av termen: "The True Meaning of Canonicity". Vem är fundamentalist, schismatisk och okanonisk? "…det är inte en patriarks eller synods beslut som skapar och garanterar kanonicitet, utan tvärtom, det är beslutets kanonicitet som ger det sann auktoritet och kraft. Sanning och inte makt, är kriteriet, och kanones, precis som Kyrkans dogmer, uttrycker Kyrkans sanning. Och precis som ingen makt eller auktoritet kan förvandla heresi till Ortodoxi och göra något som är svart till vitt, så kan ingen kyrklig makt göra en situation kanonisk som i själva verket är okanonisk.” (Fr. Alexander Schmemann, St. Vladimir’s Theological Quarterly, Vol. 8, No. 2 (1964) pp. 67-84.)

إن كنيسة المسيحيين الأرثوذكسية الأصيلة في اليونان ترعى بإخلاص اللاهوت المناهض لبدعة المسكونية، وذلك على مستويين في آنٍ معاً: من جهة هي تسلّط الضوء على الانحرافات الكنسية للأرثوذكسيين المسكونيين على المستويين النظري والعملي ، ومن جهة أخرى هي تنشر تعليم تقاليد الآباء والمجامع الأرثوذكسية المختصّة بالعلاقة بين البدعة والح بدعة المسكونية الكنيسة الأرثوذكسية الأصيلة وبدعة المسكونية: مسائل عقائدية وقانونية The True Orthodox Church and the Heresy of Ecumenism __________________________ الهراطقة اللاخلكيذونيين: مساهمة في الحوار المختص ﺑ "أرثوذكسية" اللاخلكيذونيين "The Non-Chalcedonian Heretics: A Contribution to the Dialo gue concerning the "Orthodoxy" of the Non-Chalcedonians __________________________ "إنشقاق" أم " إنعزال "؟ بقلم كبريانوس , متروبوليت أوروبوس و فيلي "Schism" or "Walling-off"? by Metropolitan Cyprian of Oropos and Fili __________________________ نور الأرثوذكسية وظلمة المسكونية-حديث لاهوتي بمناسبة أحد الأرثوذكسية 2012 The Light of Orthodoxy and the Darkness of Ecumen ism __________________________ القديس أثناسيوس الكبير: مُعَلّم الإنعزال المستقيم الرأي St. Athanasios the Great: Teacher of Orthodox Walling Off __________________________ مشكلة أتباع التقويم الجديد المتحفظين, الأب ماكسيموس ماري تّا The Problem of Conservative New Calendarism, by Fr. Maximos (Maretta) __________________________ حدود الكنيسة, بقلم نيقولاوس مان يس The Boundaries of the Church, by Nikolaos Mannes __________________________ هل مصطلحي "مسيحي" و" أرثوذكسي " دقيقين في عصرنا الحالي؟ بقلم رئيس الأساقفة أفيركي Are the terms "Christian" and "Orthodox" Accurate For Our Times? __________________________ الشيخ سابا الأثوسي عن الشيخ باييسيو س Elder Sabbas the Athonite on Elder Paisi os _________________________ الأرثوذكسية أم الموت : الفصل ٣٠ من الكتاب المسكونية- طريق إلى ا لهلاك Orthodoxy or Death: Chapter 30 from the book: Ecumenism, A Path to Per dition

Resa till Serbien 2017 Tillbaka till bildarkiv RESA TILL SERBIEN 2017 29 maj I lördags åkte en grupp på pilgrimsfärd till Serbien. Under söndagen besökte vi många kyrkor i Belgrad, speciellt fint var att besöka Helige Sava kyrka! 29 maj I natt har vi övernattat i ett kloster tillägnat Helige Nikolai av Smyrna, där relikerna av Helige Nikolai Velomirovitch, vilkens skrifter vi ofta läser ur i våra kyrkor. Munkarna bjöd oss på en underbar frukost och ett fint andligt samtal om Kyrkans utmaningar i dessa tider! Helige Nikolai Velomirovitch 29 maj Idag har vördat helige Justin Popovitch reliker i Ärkeängeln Gabriels klosterkyrka i Celije. Nunnorna där var mycket glada då de hörde att vi var greker av gamla kalendern och bjöd oss på välbehövligt kaffe! Helige Justin bed för Kyrkan i tider av oro och avfall! 29 maj Ikväll har vi besökt ytterligare två kloster, i det ena tillägnat Bebådelsen tonsurerades Patriark Pavle till munk. Nu är det ett nunnekloster. Kyrkan är från 1400-talet... 30 maj dag har vi besökt kloster på vad som många kallar "serbernas heliga berg". Här finns ett tjugotal kloster dock är bara hälften idag befolkade. Först besökte vi Helige Johannes Döparens födelses nunnekloster där frekmålning pågick. 30 maj Sedan har vi besökt Theotokos Avsomnandes nunnekloster på ett högt berg. Efter den långa vandringen upp och efter att venererat alla reliker bjöds vi på kaffe och en spektakulär utsikt. 30 maj På eftermiddagen har vi besökt klosterkomplexet i Zica! 30 maj På vägen mot Nis besökte vi Guds Moders Avsomnandes kloster nära Ljubostinjs där vi venererade relikerna av tsaritsan Miliza. 30 maj Vi gör nu sista klosterbesöket för idag för att bedja vid Äldste Tadejs andliga barns grav Fader Gabriel som hade profetians gåva, tillägnat helige Lukas! 30 maj Idag besökte vi ett kloster tillägnat Ärkeängeln Gabriel, mellan byarna Popsica och Pirkopac och åt lunch med den energiska Fader Varnava. 1 juni Idag har vi på förmiddagen besökt två medeltida kloster: Guds Moders Avsomnandes kloster, där fader Tadej ligger begravd (som redan lokalt vördas som helgon) och sedan Guds Moders intåg i templet där reliker av helige Gregorios Sinaiten finns. 1 juni Nu har vi besökt det fantastiska nunneklostret tillägnat Heliga Treenigheten i Manasija. En borg på en bergsluttning vilkens kyrka byggdes 1407. 1 juni Vi avslutade dagen med att besöka ett 1300-tals kloster tillägnat Kristi himmelsfärd i Ravanica! 2 juni dag har vi varit i Nis, där helige Konstantin föddes. Vi började dagen med att besöka Röda korsets koncentrationsläger som tyskarna anlade 1941. Här dödades cirka 12.000 fångar. På bild syns sovsal och isoleringsrum (observera taggtråden på golvet). Sedan besökte vi katedralen i Nis och Skalletornet där turkarna lät sätta upp kranierna på upprorsmakarna som en varning 1809. En fruktansvärd syn! Sedan besökte vi Heliga Konstantin och Helena kyrka... ...där prästen visade alla kyrkans reliker.

Den Helige Sarapion Sindoniten, en av de mest kända s.k. ökenfäderna i Egypten på 300-talet, gjorde en gång en pilgrimsresa till Rom. Där fick han höra talas om en berömd eremit, en kvinna som levde i avskildhet i ett litet rum utan att någonsin gå ut. Sarapion ställde sig frågande till detta sätt att leva -själv var han oftast på väg någonstans- och sökte därför upp henne och frågade: "Varför sitter du här?" Hon svarade: "Jag sitter inte. Jag är på Resa". Jag sitter inte. Jag är på resa. Detta är kännetecknande för kristen tro. Ortodox kristen tro är att vara på väg. Vi är på resa genom vårt hjärtas inre, en resa som inte kan mätas i timmar på klockan eller dagar i almanackan. Det är en resa ut ur tiden, in i evigheten. Ett av de äldsta orden för den kristna tron är helt enkelt "vägen. "Men vid just den tiden", heter det i Apostlagärningarna, "blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen" (Apg 19:23) Namnet understryker det praktiska i den kristna tron. Den kristna läran är mer än en teori om universum, mer än en lära nedskriven på papper; den är den väg längs vilken vi färdas -i ordets djupaste och sannaste bemärkelse, livets väg. Det finns bara ett sätt att upptäcka vad den ortodoxt kristna tron egentligen innebär. Vi måste ta steget in på den vägen, överlämna oss helt och hållet, sedan kan vi börja se med egna ögon. Så länge vi stannar vid sidan av vägen kan vi aldrig förstå. Naturligtvis behöver vi få en del fingervisningar innan vi börjar. Vi måste få veta vilka vägmärken vi skall hålla utkik efter, och vi behöver sällskap på resan. Utan hjälp från andra är det knappast möjligt att börja resan. En spridd missuppfattning av Ortodox tro är att den likt andra religioner innehåller en serie antaganden som vi håller för troliga eller kanske tom. sanna. Så är dock inte fallet; Ortodox tro är, i första hand, en psykoterapeutisk metod för den sjuka själens helande. Ortodox tro är inte att hålla vissa utsagor för sanna utan att leva dessa utsagor. Den som därmed inte antar den "ordination" som läkaren har anvisat blir därmed inte heller frisk. Med detta är Ortodox tro unik och skiljer oss från alla andra kristna samfund, som vi menar inte bevarat den ordination som "vår Herre förkunnade, apostlarna utlade och våra heliga fäder bevarat" på det sätt som vi har gjort. Att vara Ortodoxt kristen är alltså att vara på väg, dvs att starta den ordination som leder till den sjuka själens helande, och slutmålet på vår väg är gudomliggörelse, theosis. Den Ortodoxa kyrkans fäder talar ofta om tre stadier på denna "väg", nämligen upplysning, rening och gudomliggörelse. Med "upplysning" menas det kristna dopet, där vi inlemmas i Kristi kropp - Kyrkan. Till "rening" anvisar de heliga Fäderna redskapen bön och fasta. De första steg vi måste ta på vår väg är alltså dessa. För lekmän innebär bön till att börja med dagliga morgon- och aftonböner, som återfinns i en vanlig Ortodox bönbok, samt söndaglig gudstjänst -den Gudomliga Liturgin. Och fasta innebär att delta i Kyrkans 4 föreskrivna perioder (den Stora Fastan innan Påsk, Apostlafastan, fastan till Gudaföderskans insomnande och Julfastan) samt varje onsdag och fredag. Och med fasta menas att man avstår från kött, fisk, ägg och mjölkprodukter och äter mat från växtriket istället. Med dessa redskap färdas vi mot gudomliggörelse och "den dag som är utan afton". Vill du sedan veta mer om Ortodox tro så är du välkommen att besöka våra gudstjänster. Vägen mot Gudomliggörelse: Om konversion till den Ortodoxa kyrkan. Det är många som skriver till oss och säger att de funderar på att övergå till den Ortodoxa kyrkan, att konvertera. Människor närmar sig Ortodox tro från många olika håll. Oavsett bakgrund är Kyrkan ett andligt sjukhus dit alla är välkomna. I detta häfte finns information om vad nästa steg är efter att du sökt dig hit och vill veta mer. Här kan du läsa artikeln "Stationer på en pilgrimsväg" som handlar om hur Fader Anders Åkerström kom att lämna den Svenska statskyrkan, där han en gång var präst, och konvertera till Kristi sanna Kyrka. Häpnadsväckande berättelse om före detta protestantisk finländare: En tjugoårig yngling från Finland besökte nyligen det Heliga Berget Athos under Pentekostarion-perioden efter Påsk. Han berättade om sitt liv och om hur Gud ledde honom till att lära känna Ortodoxin.

إن كنيسة المسيحيين الأرثوذكسية الأصيلة في اليونان ترعى بإخلاص اللاهوت المناهض لبدعة المسكونية، وذلك على مستويين في آنٍ معاً: من جهة هي تسلّط الضوء على الانحرافات الكنسية للأرثوذكسيين المسكونيين على المستويين النظري والعملي ، ومن جهة أخرى هي تنشر تعليم تقاليد الآباء والمجامع الأرثوذكسية المختصّة بالعلاقة بين البدعة والح إكليزيولوجيا ( مفهوم الكنيسة ) الإكليزيولوجيا تعني مفهوم الكنيسة، أي ذلك الفرع من اللاهوت العقائدي الذي يبحث في أمور تختص بطبيعة وجوهر الكنيسة، التي هي جسد الرب. إعتراف الإيمان للمسيحي الأرثوذكسي الأصيل The Confession of Faith of the Genuine Orthodox Christian الكنيسة الأرثوذكسية الأصيلة وبدعة المسكونية: مسائل عقائدية وقانونية The True Orthodox Church and the Heresy of Ecumenism النعمة الإلهية والإنعزال، بقلم نيقولاوس مان يس Divine Grace and Walling Off, by Nikolaos Mannes

Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. De flesta översättningarna är inte genomgående nya, utan vi har i de flesta fallen endast Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. Vi har i många fall inte gjort nya översättningar utan endast bearbetat, sammanställt, korrigerat, utökat och anpassat redan existerande översättningar. Stor tacksamhet riktas därvid till pionjärer som Fader Kristoffer Klasson och den Heliga Annas Ortodoxa församling, Eskilstuna. Alla våra översättningar använder medvetet en äldre svensk stilistik med en arkaiserande prägel. Att översätta till en modern talad nutidssvenska anser vi vara att göra våld på de stilistiska ideal som författarna av den Ortodoxa kyrkans liturgiska texter på sin tid använde sig av och Kyrkan genom tiden brukat. Tanken är att språkets avskildhet skall vara såsom ett tecken på att man genom den vill skildra en annan, högre verklighet. Språket fungerar därvid som en slags sakral dialekt. Vi gör inte anspråk på att göra akademiskt korrekta översättningar, utan vår avsikt är ett liturgiskt bruk av texterna för att kunna hålla gudstjänsterna på svenska eller läsa dem privat för en djupare förståelse av gudstjänsternas innebörd. Vi ber om ursäkt för alla våra fel och misstag och hoppas att fler än vi själva skall få utbyte och uppbyggelse av dessa texter, som är så centrala för vårt kristna liv. Översättningarna från Triodion och Festmenaion är gjorda från de engelska översättningarna av Mother Mary och dåvarande Archimandrite Kallistos Ware. BESTÄLLNING AV GUDSTJÄNSTTEXTER TONSATTA GUDSTJÄNSTTEXTER Horologion Liten Ortodox bönbok (uppdaterad 2023) 3:e och 6:e timmen och Typika Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos med präst Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos utan präst Stora Paraklesis till den allraheligaste Theotokos 9:e timmen, lördagens Aftongudstjänst - Vesper Oktoechos for lördagens aftongudstjänst Lilla Completoriet med Akathistoshymnen till den Allraheligaste Theotokos Stora Completoriet Midnattsgudstjänsten och Orthros för söndagar och festdagar Förberedelse till den Heliga Kommunionen (uppdaterad 2024) övriga böner Bön mot demonisk påverkan (A4) Bön mot demonisk påverkan (Häfte i A6 storlek) Välj pappers-storlek A5 och skriv ut som häfte) Triodion - Stora fastan Publikanens och fariséens söndag Aftongudstjänsten Den förlorade sonens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Domssöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Förlåtelsens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Utdrag ur Triodion (utvalda hymner från Stora fastans första vecka ) Stora Kanon av vår helige fader Andreas av Kreta (som den läses i Stora fastans första vecka) Stora Completoriet Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på de första fyra fredagarna i Stora fastan) Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på den femte fredagen i Stora fastan) Ortodoxins söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Helige Gregorios Palamas’ söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Det heliga Korsets söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros (uppdaterad 2025) Helige Johannes Klimakos' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Heliga Maria av Egyptens ' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Palmsöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Stora Onsdagen Sjuksmörjelsens mysterium Stora Torsdagen Aftongudstjänsten med den Helige Basileios liturgi Stora Fredagen De kungliga tim marna Aftongudstjänsten (då Epitafion bäres ut) Stora Lördagen Morgongudstjänsten/ Orthros Aftongudstjänst med Basileiosliturgi Klagosångerna: Ett urval av 33 verser i varje stasis Noterna finns här. De förutinvigda gåvornas liturgi pentekostarion Påsk Påsknattens gudstjänster (Midnattsgudstjänsten, Orthros och den Gudomliga Liturgin) Agapevesper Knäfallandevesper Festmenaion Kristi födelse De kungliga timmarna (uppdaterad jan 2025) Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Lity och Aposticha Orthros Theofania (uppdaterad 2022-01-12) De kungliga timmarna Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Orthros Hur kan vi deltaga i den Gudomliga liturgin? En kortfattad förklaring om vad som sker i den Ortodoxa liturgin för att bättre kunna följa med i den. Om den Stora och Heliga veckans gudstjänster Om Akathistoshymnen: "Glädjens hyllningar till Gudaföderskan" av Fader Anders Åkerström. Om hymnens genrer, historik, metrik och hur den används i den Ortodoxa kyrkan, samt noter till svensk text av en av hymnerna "Till Dig, o Härförerska".

biskopar Den gammalkalendariska rörelsen Bekännelse av tron av den Sant Ortodoxt kristne (Arabic , English ) Ὁμολογία Πίστεως Γνησίου Ὀρθοδόξου Χριστιανοῦ Den sanna Ortodoxa kyrkans motstånd mot ekumenikens heresi -dogmatiska och kanoniska frågor (på engelska ; den finns även på arabiska ) Ἡ Γνησία Ὀρθόδοξος Ἐκκλησία ἔναντι τῆς Αἱρέσεως τοῦ Οἰκουμενισμοῦ Θέματα Δογματικά καί Κανονικά Истинная Православная Церковь пред лицом ереси экуменизма: Догматические и канонические вопросы (Russian) ИСТИНСКИ ПРАВОСЛАВНА ЦРКВА И ЈЕРЕС ЕКУМЕНИЗМА Догматска и канонска питања (Serbian) Adevărata Biserică Ortodoxă și erezia Ecumenismului Teme dogmatice și canonice (Romanian) Den kyrkliga unionen mellan den Heliga Motståndssynoden och de Sanna Ortodoxt kristna i Grekland, anmärkningar, oro och lösningen. Bytet av kalender 1924 och e k umenikens heresi, finns även på arabiska För fler artiklar om vår ecklesiologi, se: www.hsir.org/Theology_en/Ecclesiology.html

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem D e Heliga Konstantin och Helenas Ortodoxa församling grundades 1978 och hörde då till den Serbisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Irineij. 1984 övergick församlingen till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender under Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Från början firades gudstjänster i ett litet kapell i Aspudden för att sedan flytta till en nedlagd skola i Rågsved där man kom att vara kvar i 13 år. I november 1993 flyttade församlingen till Sätra kulturgård i Skärholmen. Ett år senare köptes ett nedlagt daghem i Vårberg och som sedan dess förvandlats till ett permanent hem för församlingen. Den Helige Elias dag, den 20 juli/2 aug 1998 konsekrerades kyrkan av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, i evig åminnelse (+2013), som assisterades av två biskopar från vår synod och två biskopar från vår rumänska systerkyrka. I mars 2000 konsekrerades församlingens kyrkoherde till titulärbiskop av Makarioupolis. Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, kyrko-slaviska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår "FAQ" sida . Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! Gåvor V år Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Det är också möjligt att swisha gåvor till 1233367505. GUDSTJÄNTSCHEMA Välkommen att fira gudstjänst med oss! Fader Anders kan höra bikt från 09.00 på söndagen eller e-posta på info@ortodoxakyrkan.se Vanligt schema: onsdag 19.00 Paraklesis lördag 17.00 Aftongudstjänst söndag 8.30 Orthros 10.00 Gudomlig Liturgi KONTAKT Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا bli medlem bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemsskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 500 kr / vuxen och år och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format.

För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... Kikärtsbiffar För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... till ca 8 st Ingredienser ca 5 dl kikärtor riven lök 1 riven potatis 0,25 dl skorpmjöl ca 0,75 dl vetemjöl 0,5 tsk bakpulver salt och peppar valfri kryddning, tex örter Gör så här Blötlägg skorpmjölet i 0,5 dl vatten och låt svälla i ca 10 min. Mixa kikärtorna med olja och vatten så att det blir pastej. Riv lök och potatis och tillsätt det till kikärtspastejen. Tillsätt det uppblötta skopmjölet, vetemjölet och bakpulver. Blanda och krydda med salt och peppar och ev. någon örtkrydda. Forma biffar i önskad storlek och stek i olja på medelvärme tills biffarna får lite färg och är genomstekta. Om biffarna ska värmas i ugn smörj långpannan + lite vatten. < Tillbaka

Vi har här sammanställt några vanliga frågor. Ortodoxt levnadssätt 1. Ett Ortodoxt levnadssätt Bikt Jag tycker det är svårt att bikta mig. Jag vet helt enkelt inte vad jag skall säga. Kan Ni ge några råd kring det. Läs svar Fastan Snart börjar den Stora fastan, kan ni inte inför den uppmuntra mig och förklara fastans sanna natur? Läs svar Den Gudomliga Liturgin/ Nattvarden Är det som Ortodoxt kristen nödvändigt att gå i kyrkan varje söndag och hur gör man i så fall om man är sjuk eller har väldigt långt till en kyrka? Läs svar När skall vi prostrera i den Gudomliga Liturgin? Läs svar På vilket sätt skall man förbereda sig för att motta den heliga Nattvarden? Läs svar Om vi vill bära fram bröd i kyrkan, hur går det till? Läs svar Klädsel Varför har kvinnor täckt huvud i era kyrkor; varför bör de inte klippa sitt hår kort och inte ha byxor? Varför ska männen bära skjortor med långa ärmar? Läs svar Varför säger ni att kvinnor alltid skall bära kjol eller klänning och ha långt hår? Läs svar Kristet namn Hur skall man som konvertit göra med ens gamla namn? Läs svar Är mitt namn viktigt i Ortodox tradition? Läs svar Födelsedag Är det fel att fira sin födelsedag som Ortodox? Läs svar Förberedelse för vigsel Jag och min pojkvän skall gifta oss och vi undrar lite grand om vad vi skall tänka på när det gäller planeringen? Läs svar Barn Hur förfar vi med barn i kyrkan? Läs svar 2. Fromma seder Åminna våra döda Hur skall vi åminna våra döda och vilket bröd skall vi baka? Läs svar Kyssandet Jag har funderat mycket över kyssandet i vår kyrka och skulle vilja ha svar på några olika frågor. Läs svar Hur vi hälsar en präst Hur beter man sig då man skall hälsa på en Ortodox präst? Läs svar Vassilopita Vad är Vassilopita? Läs svar (med recept !) 3. Tro Kyrkomöten Kan Ni kortfattat beskriva den ortodoxa kyrkans syn på koncilier (kyrkomöten) och berätta om de sju största. Läs svar Trobekännelsen Jag har två frågor som gäller översättningen av den Niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen: 1) Varför använder ni formuleringen "och tagit mandom genom den Helige Ande av Jungfru Maria..." och inte "och har tagit mandom av den Helige Ande och Jungfru Maria" som jag har sett i engelska översättningar och i en ny svensk av trosbekännelsen? 2) Varför använder ni de instuckna orden "på Honom" i formuleringen "som utgår av Fadern, på Honom som tillika med Fadern..." i er bönbok? Läs svar Ett dop Jag har hört talas om att Ni döper om personer som vill konvertera till den Ortodoxa kyrkan från ett annat kristet samfund. Detta är för mig obegripligt. Både den Heliga Skrift och vår trosbekännelse talar ju om att det finns ETT dop. Läs svar Theotokos Jag har märkt att när prästen (diakonen) utropar: "Ihågkommande vår allraheligaste…" i böneföljderna sjunger kören "Allraheligaste Gudaföderska, fräls oss". Detta tycker jag låter konstigt, borde det inte vara: "Allraheligaste Gudaföderska, bed för oss". Inte tror vi väl att Gudaföderskan är en Frälsare? Det finns ju bara en Frälsare och det är Guds son, Jesus Kristus. Läs svar 4. Liturgiskt språk Jag har märkt att Ni ändrat den invanda formuleringen i den Gudomliga liturgins begynnelse "Välsignad vare Faderns och Sonens och den Helige Andes rike, nu och alltid och i evigheternas evighet" till "Välsignat är …". Vad beror det på? Läs svar Ganska ofta i era översättningar så förekommer beteckningen LXX respektive hebr, vad betyder det? Läs svar Ibland har jag sett att ni använder namnet ”Gudaföderskans avsomnande” på kapellet i Uppsala. Jag har sett en artikel av Gunnel Vallqvist där hon kallar termen ”Gudaföderska” för oskön. Kan ni kommentera detta? Läs svar 5. Ikoner Jag undrar om man kan använda sig av modern teknik när man målar en traditionell ikon. Jag har sett ikoner målade av gammalkalendariker som är målade med akrylfärg och inte traditionell äggtempera. Om man i andra sammanhang hävdar att det yttre, som t.ex. den gamla kalendern eller vår klädsel, är så viktig, hur kommer det sig då att man tillåter innovationer inom ikonmåleriet? Läs svar Jag har sett att en återförsäljare av ikoner här i Sverige brukar referera till att ikoner "skrivs" och inte målas. Kan Ni förklara detta? Skall jag säga att en ikon är "skriven" av den eller den ikonmålaren istället för "målad"? Läs svar 6. Diverse Många i Sverige har under hösten upprörts av Ecce homo utställning i Uppsala domkyrka (tillhörande den Svenska kyrkan) och kommenterat den. I debatten har de flesta samfund i Sverige svarat officiellt eller inofficiellt, t.o.m. islams företrädare har gett sig in i debatten. Det som förvånar mig är att Ni ortodoxa har stått utanför allt detta. Den enda Österländska kyrka som sagt något är den Syrianska kyrkan. Så nu undrar jag, varför har Ni varit så tysta och vad tycker Ni egentligen? Läs svar Fromma seder

En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Vitabönröra En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Ingredienser Kokta vita bönor olja vitlök citronsaft salt vatten Gör så här Kör de vita bönorna i mixer tillsammans med olja, önskad mängd pressad vitlök, citronsaft och vatten till en slät röra. Smaka av med salt. Tillsätt mer vatten för en lösare röra. < Tillbaka

Här finns en rad "teologiska" artiklar som kan vara av allmänt intresse. Vi måste dock alltid hålla i minnet vad som är viktigt för vår frälsning. Lärdom, Helgons liv med bilder för barn och vuxna. Den heliga Kristina Den helige Sigfrid Den helige Olav Den heliga Philothei (fullständiga liv) Den heliga Philothei (500-årsjubileum) Den helige Georgios Berättelsen om drottning Ester "Lärdom frälser ingen, men det gör däremot lydnad och ödmjukhet." (Schemamunken Archip, Glinsk Paterikon, ) Det finns alltid en frestelse att sätta ett likhetstecken mellan teologisk lärdom och frälsning. En professor i teologi vid ett universitet kan lika mycket gå miste om frälsningen som vilken lekman som helst. En människa kan ha kunskap utan att känna kyrkans lära eller dogmer och en människa kan känna alla dogmer och bejaka dem utan att ha kunskap. Den Ortodoxa kyrkan förstår dessutom inte begreppet teolog på samma sätt som man ofta kan erfara i västerlandet. För den ortodoxt kristne är en teolog en person som "känner" Gud, dvs. kan skåda och uppleva innehållet i sin teologi. Att känna Gud kan endast den som börjat rena sitt hjärta, dvs den som kommit en bra bit på vägen till gudomliggörelse, theosis. Helgonen, strikt sätt, är de enda som den Ortodoxa kyrkan räknar som verkliga teologer. Vår Herre säger själv i saligprisningarna: "Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud." Här nedan finns en rad "teologiska" artiklar som kan vara av allmänt intresse. Vi måste dock alltid hålla i minnet vad som är viktigt för vår frälsning. Lärdom, ett västligt intresse för "teologi" och dispyter är i sanning inte det. Om människans natur. Hur förvärvar vi kunskap om Gud -om den Ortodoxa teologins grund. Jag tror på Jesus Kristus... -apropå Hammardebatten av Fader Anders Åkerström Översättningsproblematik och Bibel 2000. En debattartikel av Fader Anders Åkerström Den kristnes mål -förvärvandet av den Helige Ande Artikel om Ortodox andlighet Recension av Biskop Kallistos Wares bok "Den Ortodoxa kyrkan" - från hök till duva. Biskopens roll i den Ortodoxa kyrkan. The OEcumenical Synods: En artikel på engelska om den Ortodoxa kyrkans teologi om det ekumeniska konciliet: Insändare till Ortodox Tidning om konciliers auktoritet . Om Filioque. Recession av Gösta Hallonstens bok Östkyrkor i Sverige. Recensionen är hämtad ur den amerikanska tidskriften Orthodox Tradition. Den finns också i en svensk version i Svensk Pastoraltidskrift (SPT) årgång 1993 sid. 633-34 St Photios Ortodox Theological Seminary Explore

Boklåda Se nedan små böne-häften till försäljning. De finns att köpa i vår kyrka i Vårberg eller kan beställas hem via post. För hembeställning, skriv namn och adress till: hpkloster@ortodoxakyrkan.se och du får betalningsinstruktioner via Swish, bankgiro eller PayPal. Ortodox Psaltare enligt Septuaginta Arrangerad för Ortodoxt liturgiskt bruk av Fader Anders Åkerström med kathismata och verser. Spiralbunden. 241 sidor. 235 kr+ frakt. Liten bönbok för ortodoxt kristna Bönboken är en förkortad version med de mest nödvändiga bönerna för en ortodoxt kristen som dagligen vill bedja på svenska. 25 kr Den Gudomliga liturgin med förklaringar vad som händer i den. En hjälp till fördjupad förståelse och ökat deltagande i Liturgin. Kan användas till att följa med i under pågående Liturgi. 25 kr Completoriet med Akathistoshymnen till den Allraheligaste Theotokos. Aftonböner enligt grekisk tradition. 25 kr Förberedelseböner inför mottagandet av den Heliga Nattvarden 25 kr Ortodox bönbok för barn 25 kr Stora Paraklesis till den allraheligaste Theotokos 25 kr Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos som den läses med präst 25 kr Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos som den läses utan präst 25 kr Kyrklig kalender 2025 Dagliga epistel- och evangelieläsningar jämte fastedagar under året 120 kr

Fantastiska röda linstortillas som är spannmålsfria, oljefria, proteinrika och fiberrika. Du behöver bara röda linser plus lite kranvatten (och salt om du vill). Linstortillas Fantastiska röda linstortillas som är spannmålsfria, oljefria, proteinrika och fiberrika. Du behöver bara röda linser plus lite kranvatten (och salt om du vill). ca 6-8 tortillas Ingredienser 2,5 dl röda linser 5 dl vatten Tillsätt ca 1 tsk havssalt när du mixar Gör så här Skölj linserna och sila av. Mät upp vatten och blötlägg linserna minst 6 timmar i rumstemperatur. Det går bra att förvara i kyl upp till 48 timmar. Det är viktigt att INTE hälla bort vattnet som linserna är blötlagda i. Lägg linser och blötläggningsvattnet i en mixer och mixa till en slät puré. Det ska bli som pannkakssmet. Tillsätt ca 1 tsk salt om så önskas. Stek på medelvärme i en teflonpanna. Vänd efter 2-5 minuteroch stek klart på andra sidan i en minut. Smeten är tjock så sprid ut den i pannan med baksidan av en sked till en ca 15 cm stor cirkel. Låt svalna av på ett galler. Servera som tortilla eller bara som ett gott bröd. < Tillbaka

Tillbaka till bildarkiv 2013 Theofanias dag i Stockholm Korsets söndag i Heliga Philothei kloster Sjuksmörjelsens mysterium på onsdagen i den Stora och Heliga veckan Påsken Under Påskprocessionen går präst föregången av de som bär laternor, hexapteryga etc motsols runt kyrkan sjungandes Uppståndelsens sticheron. Prästen placerar på denna pulpet det Heliga Evangeliet och läser det andra Evangeliet för Orthros (Mark 16:1-18). Och efter en doxologi sjunger prästen för första gången Uppståndelsens troparion. Biskop Kyprianos av Oreis besök den 4-11 juni Liturgi på söndagen Gudomliga liturgin i kapellet i Uppsala I botaniska trägården I Heliga Philothei Ortodoxa kloster Åminnelsegudstjänst (Trisagion) för Metropolit Kyprianos (den äldre +17 maj 2013) i Heliga Philothei ortodoxa kloster 23 juni/6 juli 2013 Renovering av kyrkan

Det finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till Kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligt ”Helgonen är de som uppvisar i sig själva en sådan höjd av rättfärdighet och är så till den grad fyllda utav Guds Nåd att den flödar över från dem och bevattnar alla dem runt omkring dem.” -Den helige Johannes Maximovitch Det finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till Kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Theotokos (Gudaföderska) och Jungfru Maria. Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är även deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Theotokos, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Läs vidare om olika helgon nedan. Helgonens liv i vårt and liga liv. Nordens kristnande och ikonen Synaxis av Nordens helgon Helige Chrysostomos den nye bekännaren Helige Hieronymos av Acharnai, Attika Heliga Maria av Egypten. Den heliga Kristina Den helige Sigfrid Den helige Olav Den heliga Philothei Den heliga Philothei (kort) Den helige Georgios Rättfärdiga Ester: Drottningen som räddade sitt folk En prinsessa möter sin Skyddsängel Ur Synaxarion för Bebådelsen tillika en homilia av Helige Ambrosios. Den helige Glicherie av Rumänien och de rumänska gammalkalendarikernas historia. Reseberättelse från vår svenska pilgrimsfärd till glorifieringen av den helige Glicherie av Rumänien 1999. En pilgrimsfärd: Heli ge Eskil och Heliga Anna av Novgorod En pilgrimsfärd: Helige David av Munktorp En pilgrimsfärd: Helige Sven av Arboga En pilgrimsfärd: Helige Botvid En pilgrimsfärd: I Helige Stenfinns fotspår i Hälsingland Om Theotokos´avsomnande och om festens ikon. Heliga Konstantin och Helena Helige apostlalike Konstantin: hans vision och vårt ansvar Metropolitan Kyprianos av Oropos och Fili De heliga kejserliga martyrerna av Ryssland. Ortodoxa helgon för vår tid när allt fler svävar på målet om vad kyrkan står för. Martyrerna på Athos, den Helige Antonius, Romaren och den Helige Makarius, Romaren Fler helgons liv