En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Vitabönröra En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Ingredienser Kokta vita bönor olja vitlök citronsaft salt vatten Gör så här Kör de vita bönorna i mixer tillsammans med olja, önskad mängd pressad vitlök, citronsaft och vatten till en slät röra. Smaka av med salt. Tillsätt mer vatten för en lösare röra. < Tillbaka

biskopar Den gammalkalendariska rörelsen Bekännelse av tron av den Sant Ortodoxt kristne (Arabic , English ) Ὁμολογία Πίστεως Γνησίου Ὀρθοδόξου Χριστιανοῦ Den sanna Ortodoxa kyrkans motstånd mot ekumenikens heresi -dogmatiska och kanoniska frågor (på engelska ; den finns även på arabiska ) Ἡ Γνησία Ὀρθόδοξος Ἐκκλησία ἔναντι τῆς Αἱρέσεως τοῦ Οἰκουμενισμοῦ Θέματα Δογματικά καί Κανονικά Истинная Православная Церковь пред лицом ереси экуменизма: Догматические и канонические вопросы (Russian) ИСТИНСКИ ПРАВОСЛАВНА ЦРКВА И ЈЕРЕС ЕКУМЕНИЗМА Догматска и канонска питања (Serbian) Adevărata Biserică Ortodoxă și erezia Ecumenismului Teme dogmatice și canonice (Romanian) Den kyrkliga unionen mellan den Heliga Motståndssynoden och de Sanna Ortodoxt kristna i Grekland, anmärkningar, oro och lösningen. Bytet av kalender 1924 och e k umenikens heresi, finns även på arabiska För fler artiklar om vår ecklesiologi, se: www.hsir.org/Theology_en/Ecclesiology.html

Här finns en rad "teologiska" artiklar som kan vara av allmänt intresse. Vi måste dock alltid hålla i minnet vad som är viktigt för vår frälsning. Lärdom, Helgons liv med bilder för barn och vuxna. Den heliga Kristina Den helige Sigfrid Den helige Olav Den heliga Philothei (fullständiga liv) Den heliga Philothei (500-årsjubileum) Den helige Georgios Berättelsen om drottning Ester "Lärdom frälser ingen, men det gör däremot lydnad och ödmjukhet." (Schemamunken Archip, Glinsk Paterikon, ) Det finns alltid en frestelse att sätta ett likhetstecken mellan teologisk lärdom och frälsning. En professor i teologi vid ett universitet kan lika mycket gå miste om frälsningen som vilken lekman som helst. En människa kan ha kunskap utan att känna kyrkans lära eller dogmer och en människa kan känna alla dogmer och bejaka dem utan att ha kunskap. Den Ortodoxa kyrkan förstår dessutom inte begreppet teolog på samma sätt som man ofta kan erfara i västerlandet. För den ortodoxt kristne är en teolog en person som "känner" Gud, dvs. kan skåda och uppleva innehållet i sin teologi. Att känna Gud kan endast den som börjat rena sitt hjärta, dvs den som kommit en bra bit på vägen till gudomliggörelse, theosis. Helgonen, strikt sätt, är de enda som den Ortodoxa kyrkan räknar som verkliga teologer. Vår Herre säger själv i saligprisningarna: "Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud." Här nedan finns en rad "teologiska" artiklar som kan vara av allmänt intresse. Vi måste dock alltid hålla i minnet vad som är viktigt för vår frälsning. Lärdom, ett västligt intresse för "teologi" och dispyter är i sanning inte det. Om människans natur. Hur förvärvar vi kunskap om Gud -om den Ortodoxa teologins grund. Jag tror på Jesus Kristus... -apropå Hammardebatten av Fader Anders Åkerström Översättningsproblematik och Bibel 2000. En debattartikel av Fader Anders Åkerström Den kristnes mål -förvärvandet av den Helige Ande Artikel om Ortodox andlighet Recension av Biskop Kallistos Wares bok "Den Ortodoxa kyrkan" - från hök till duva. Biskopens roll i den Ortodoxa kyrkan. The OEcumenical Synods: En artikel på engelska om den Ortodoxa kyrkans teologi om det ekumeniska konciliet: Insändare till Ortodox Tidning om konciliers auktoritet . Om Filioque. Recession av Gösta Hallonstens bok Östkyrkor i Sverige. Recensionen är hämtad ur den amerikanska tidskriften Orthodox Tradition. Den finns också i en svensk version i Svensk Pastoraltidskrift (SPT) årgång 1993 sid. 633-34 St Photios Ortodox Theological Seminary Explore

Tillbaka till bildarkiv 2015 Theofania i Järbo Ortodoxins söndag firar vi den första söndagen i Stora fastan. Epitafion Biskop Johannes var så pigg att han kunde komma till Morgongudstjänsten Påsknatt i vår församling Heliga Konstantin och Helenas festdag firades söndagen 25 maj/7 juni. Efter processionen samlades vi på den nya ytan framför ingången på kyrkan för välsignelse av Artoklasia Det nya området utanför kyrkporten är nu helt klart!!! Ikonen med Kristus Pantokrator som en av våra duktiga ikonmålare målat togs med till Theotokos avsomnades festdag i Uppsala och ska hängas upp i kapellets tak Uppsala grekisk-ortodoxa kyrka - Uppsala grekisk-ortodoxa kyrka - Theotokos avsomnande- efter aftongudstjänsten. Metropolitens besök i Sverige i oktober. Åminnelsegudstjänst av treårsdagen sedan Moder Philotheis insomnande i Herren efter den Gudomliga Liturgin i klostret 15/28 november Nya Proskynitarion Den är en gåva från en av våra rumänska familjer och en för oss okänd familj. Att det finns så många fina kärleksfull människor som vill stötta vår lilla församling är helt fantastiskt! Helige Nikolais festdag i klostret Helige Nikolais festdag Från Liturgin i Heliga Philothei ortodoxa kloster till Helige Nikolaos ära. Julnatt

صلوات وتأملات صلاة بداية النهار لآباء برية أوبتينا Prayer of the Optina Elders صلاة فيلاريت، متروبوليت موسكو Prayer of St. Philaret, Metropolitan of Moscow صلاة ضد الشعوذة Prayer Against Sorcery صلاة لإيجاد أب روحي - للقديس سمعان اللاهوتي الحديث Prayer to Find a Spiritual Father, by St. Simon the New Theologian القانون الكبير للقديس أندراوس الكريتي - حسب ترتيبه في الأسبوع الأول من الصوم الكبير The Canon of St. Andrew of Crete-order for first week of Lent القانون الكبير للقديس أندراوس الكريتي - حسب ترتيبه في الأسبوع الخامس من الصوم الكبير The Canon of St. Andrew of Crete-order for fifth week of Lent

För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... Kikärtsbiffar För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... till ca 8 st Ingredienser ca 5 dl kikärtor riven lök 1 riven potatis 0,25 dl skorpmjöl ca 0,75 dl vetemjöl 0,5 tsk bakpulver salt och peppar valfri kryddning, tex örter Gör så här Blötlägg skorpmjölet i 0,5 dl vatten och låt svälla i ca 10 min. Mixa kikärtorna med olja och vatten så att det blir pastej. Riv lök och potatis och tillsätt det till kikärtspastejen. Tillsätt det uppblötta skopmjölet, vetemjölet och bakpulver. Blanda och krydda med salt och peppar och ev. någon örtkrydda. Forma biffar i önskad storlek och stek i olja på medelvärme tills biffarna får lite färg och är genomstekta. Om biffarna ska värmas i ugn smörj långpannan + lite vatten. < Tillbaka

Ärtsoppan är avskriven som den är från paketet med gula svenskodlade ärtor, bara fläsket är borttaget. Gör dubbel sats för en stor familj eller frys in eller ät flera dagar. Den är nästan bättre dagen efter man lagat den. Godare än vad du kunde tänka dig och väldigt mättande! Mustig ärtsoppa Ärtsoppan är avskriven som den är från paketet med gula svenskodlade ärtor, bara fläsket är borttaget. Gör dubbel sats för en stor familj eller frys in eller ät flera dagar. Den är nästan bättre dagen efter man lagat den. Godare än vad du kunde tänka dig och väldigt mättande! 4 portioner Ingredienser 4 dl gula ärtor 1 liter vatten 1 hackad gul lök 1 tärning grönsaksbuljong (går bra att hoppa över) 1 msk ingefära 2 nypor timjan senap, salt och peppar efter smak Gör så här Skölj ärtorna att blötlägg dem över natten (ca-10-12 timmar), häll av vattnet. Koka upp ärtorna i nytt vatten med salt. Skumma av och låt sjuda tillsammans med lök, ingefära och buljong tills ärtorna är mjuka (ca 1 timme). Vill man ha soppan utan olja så går det utmärkt att hoppa över buljongtärningen som brukar innehålla olja. Rör om då och då. Späd med mer vatten om det behövs. Smaka av med salt, peppar, senap och timjan. Om man vill kan man gärna mixa soppan med stavmixer så att den blir slät. Soppan blir god även utan ingefära, timjan och senap om man inte har det. < Tillbaka

Överst på sidan Tradition och Bibel Helige Treenigheten Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande Mysterierna Kyrkan Kristi efterföljelse Guds Moder Helgon Ikoner Bön för döda Ortodox V i kallas Ortodoxa kristna, därför att vi hör till den Ortodoxa kyrkan. Ortodox är ett grekiskt ord och betyder rätt troende. Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv. Den kallas också apostolisk, därför att Jesu egna lärjungar, Hans apostlar, gav den en fast ordning. I den Ortodoxa kyrkan har apostlarnas muntliga och skriftliga undervisning bevarats och kommer att bevaras oförändrad i alla tider. Den Ortodoxa kyrkan leds av biskopar. Kristus utvalde apostlarna. Apostlarna utvalde och handpålade sedan ledare för kyrkan, vilka kunde hjälpa och ersätta dem själva. De kallades biskopar. Dessa biskopar tillsatte i sin tur nya biskopar. På så sätt har den apostoliska ledningen genom handpåläggning bevarats i en obruten kedja inom kyrkan. Kyrkan kallas även katolsk eller allmännelig. Det betyder att den sträcker sig över hela världen och når alla människor. Till skillnad från den romersk-katolska kyrkan, som har påven till överhuvud och även i annat skiljer sig från den ursprungliga kyrkan, kallas den Ortodoxa kyrkan ibland den östra eller felaktigt den grekisk-katolska. Tradition och Bibel Helige Treenigheten Tradition och Bibel D en av Gud uppenbarade sanningen fasthålls av den heliga Traditionen och den heliga Skrift. I den heliga Traditionen bevaras det som fromma män och kvinnor fått från Gud och givit vidare till kyrkan i tal och levnad. I den heliga Skriften bevaras de Guds ord som skrivits ned av heliga apostlar och profeter under inverkan av den Helige Ande. Den heliga Traditionen är äldre än den heliga Skriften. Enklast och bäst lär vi oss den rätta kristna tron i Trosbekännelsen. Den utformades av de heliga kyrkofäderna på de första allmännelig kyrkomötena. Endast i den Ortodoxa kyrkan har trosbekännelsen bevarats oförändrad i sin rena form. Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande I trosbekännelsen utsäger vi vår tro på Gud, som är en till sitt väsen, men har tre personer, Gud Fadern, Gud Sonen, Gud den Helige Ande. Därför kallas Han även den heliga Treenigheten. Vidare bekänner vi oss vara medlemmar i den apostoliska Kyrkan, till vilken vi förenats genom dopet. Slutligen bekänner vi att målet för detta liv på jorden är det eviga livet i Guds rike, dit vi kommer efter de dödas uppståndelse och den yttersta domen. D en allsmäktige Gud är vår himmelske Fader. Han har skapat allting, både det synliga och det osynliga. Till den osynliga världen hör änglarna. Dem skapade Gud allra först. Änglarna är andeväsen, Guds sändebud, som inverkar på människorna och hela folkgrupper enligt Guds heliga vilja. Varje människa har en skyddsängel, som beskyddar henne, hjälper henne och inger henne goda tankar. Alla änglar skapades goda. Men en del av dem använde sin fria vilja till att i högmod uppresa sig mot Guds vilja. Därför föll de djupt ner och blev onda. De onda andarna försöker ständigt locka människan till sig, bort från Gud. Efter den osynliga världen skapade Gud den synliga världen och människan efter sin avbild, alltså med fri vilja. Och fastän människan föll för den ondes frestelse, så övergav Gud henne ändå inte, utan ville hjälpa henne upp igen. G ud sände till jorden sin enfödde Son, vår Herre Jesus Kristus som genom den Helige Ande föddes av Jungfru Maria. Han gav oss sitt Evangelium, det glada budskapet om frälsning och om Guds rike. Han offrade sig frivilligt på korset för att försona människan med Gud. Han uppstod från de döda, besegrade djävulen och döden, och lät också oss uppstå från döden. Han for upp till himmelen och öppnade åter himmelrikets port, som varit stängd för oss av synden. D en första pingstdagen nedsände Jesus den Helige Ande till sina lärjungar. Den Helige Ande förenar oss med Kristus, så som man fäster en gren vid ett träd. Den inympade grenen suger livssaft från trädet och börjar leva ett gemensamt liv med detta. Lika får den som förenas med Kristus sin livskraft från Honom och börjar leva Hans eviga liv. Mysterierna Kyrkan D en Helige Andes nåd eller Guds kraft får vi del av i de Heliga Mysterierna eller sakramentena, som Jesus Kristus själv givit oss. De främsta är 7 och nödvändiga för vår frälsning: 1) I dopet renas människan från synderna, föds till ett nytt, andlig liv och blir en kristen. 2) I myrrasmörjelsen får den döpte den Helige Andes kraft att motstå frestelserna och att leva det nya livet i Kyrkans gemenskap. Myrrasmörjelsen sker normalt i anslutning till dopet. 3) I Herrens Heliga Nattvard tar den kristna del av Kristi kött och blod, förenas med Honom till kropp och själ och får därigenom del av det eviga livet. 4) I botens eller syndaförlåtelsens mysterium får den som med uppriktig ånger bekänner sina synder för biktfadern genom honom förlåtelse, av Kristus själv. 5) I prästvigningen får en därtill utsedd man av den Helige Ande genom handpåläggning av en biskop, rättighet att förrätta mysterierna och att sköta församlingen. 6) I äktenskapets mysterium vigs en man och en kvinna av Kristus själv till ett gemensamt liv i gudsefterföljelse. 7) I oljesmörjelsen gives en sjuk Guds kraft att åter bli frisk till ande och kropp. Dop sker med fullständig nedsänkning. Ett bord ställt framför ikonostasen förberett för vigsel. F rälsningens medel, mysterierna, förvaltas av Kyrkan. Därför måste den som vill bli frälst från synden och mörkret höra till Kristi kyrka. Kyrkan är en, ty den har en enda grund och ett enda huvud, Jesus Kristus. De särskilda lemmarna förenas av kärleken. Kyrkan är helig, ty den är Kristi heliga kropp, och den Helige Ande bor i den. Kyrkan är allmännelig, eller katolsk, ty den sträcker sig över hela världen. De som flyttat bort från det jordiska livet har inte upphört att vara medlemmar i Kyrkan. De har endast överflyttat från Kyrkans synliga jordiska del, till dess osynliga himmelska del. Kristi efterföljelse F ör varje medlem i Kyrkan, som vill få del av det eviga livet, är Kristi efterföljelse nödvändig. Att följa efter Kristus betyder, att med fast tro på Honom som vår Frälsare och med Honom som högsta exempel, aldrig tveka att göra Hans vilja, försaka sig själv, otröttligt kämpa mot de onda böjelserna och ständigt göra bättring. Ingenting av detta kan man göra utan hjälp av Guds nåd. Av kärlek till oss lät Kristus frivilligt korsfästa sig; det var Hans stora kärleksverk. Därför bör vi visa vår kärlek till Honom och vår vilja att följa Hans bud genom kärleksverk till våra medmänniskor. Därvid får vi inte sky att offra vår egen trevnad, våra egna önskningar, och slutligen vårt eget liv. Inte heller detta kan göras utan hjälp och kraft från Kristus själv. Genom bönen står vi i ständig förbindelse med Kristus. I bönen lovprisar vi Guds fullkomlighet, tackar Honom för Hans stora godhet och ber Honom om hjälp i våra andliga och kroppsliga behov. Utan bön kan vi inte lära känna Gud. Till den inre bönen sluter sig den yttre, ty Gud har skapat oss med både själ och kropp. Därför ber vi inte bara med tanken utan samtidigt med ord och rörelser och gärningar. Korstecknet är de kristnas heliga tecken. När vi gör korstecknet minns vi den Korsfäste och uttrycker vår vilja att överlämna oss åt Honom. Också bugningarna hör till bönen. Ibland böjer man bara på huvudet, ibland på överkroppen, och ibland bugar man sig ända till marken (prostration). Guds Moder Theotokos V i tror att Jesus Kristus avlades av den Helige Anden och föddes av Jungfru Maria. I Ortodoxa gudstjänster benämns Jesu mor med hennes fullständiga titel: ” vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Theotokos, och ständig Jungfru”. Häri ingår de tre viktigaste epiteten som används av vår Kyrka: Theotokos (Gudaföderska), som hon tilldelades vid det tredje ekumeniska konciliet, det andra ”ständig jungfru” som gavs henne vid det femte ekumeniska konciliet, och som visar att hon var jungfru före, under och efter Jesu födelse, och ”den allraheligaste”, eftersom hon bland alla Guds varelser är det främsta exemplet på samverkan mellan den gudomliga avsikten och den mänskliga friheten. Av dessa tre är benämningen Theotokos den allra viktigaste eftersom den ger oss nyckeln till vår vördnad. Vi hedrar Jungfru Maria därför att hon är modern till vår Gud. Vi vördar henne inte som något i sig själv, utan på grund av hennes förhållande till Kristus. Ju högre vi värderar Guds Moder desto starkare blir vårt medvetande om hennes Sons höghet, för det är just på grund av Sonen som vi vördar Modern. Liksom den övriga mänskligheten undergick Guds Moder den fysiska döden, men i hennes fall har kroppens uppståndelse föregripits: efter döden ”upptogs” hennes kropp i himlen och hennes grav befanns vara tom. Hon har gått vidare, förbi död och dom, och lever redan nu i den tillkommande tidsåldern. Guds Moder Helgon D et finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Guds Moder och Jungfru Maria, som vi kallar Theotokos (Gudaföderska). Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber dem om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är också deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Guds Moder, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Ikoner I konerna en integrerad och självklar del av den Ortodoxa gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. I och med att Gud sände sin Son till jorden som människa, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Ikoner Bön för döda Vi ber också för de döda. B önerna för de döda förenar oss med dem som vi älskar här på jorden. Kärleken dör aldrig. På samma som bönen till änglarna och de heliga, så förenar också bönen för de döda den jordiska delen av Kyrkan med den himmelska. I Kristi ljus och kärlek förenas allt till en enda stor enhet - Kristus själv, Hans heliga Kyrka.

Heliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Moder Philothei på klostrets tomt inköpt 1987 framför det gamla huset som sedan revs. Liturgi i Heliga Philotheis kapell med Metropolit Kyprianos den yngre, 2016. 1/9 Heliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Heliga Kyprianos och Justina kloster, Grekland (†2013) och tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkans synod som följer den kyrkliga kalendern (fädernas eller den gamla/ julianska kalendern), Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος. Vårt kloster är ett s.k. metochion (annex) till Heliga Änglarnas kloster i Grekland där Moder Philothei och vi två nunnor som nu lever i klostret vigts till klosterlivet och blivit upplärda. Vi har lärt oss ikonmålning och förberedning av ikonpannåer under våra tio år i vårt moderkloster. Vårt kloster är ett s.k. hesychastirion , d.v.s., vi strävar efter att leva ett liv i stillhet och bön med så lite som möjligt som distraherar. Vi följer ett traditionellt Ortodoxt klosters dagsprogram med fasta gudstjänsttider tre gånger om dagen omväxlat med arbete. Vi tar inte emot besökare och klostret har inget gästhem eller natthärbärge för besökare. Läs mer här om vårt klosters skyddshelgon, den heliga Philothei. Ikonförsäljning Nunnorna i Heliga Philothei Ortodoxa kloster försörjer sig genom försäljning av ikoner som handmålats eller tryckts och monterats i klostret. Genom att beställa ikoner från dem stödjer du klosterlivet i Sverige! Se deras hemsida för ikonförsäljning på www.klosterikoner.com Gåvor Alla gåvor till klostret mottages tacksamt på bankgiro 677-0242 "Stiftelsen Heliga Philothei Ortodoxa kloster" Swish: 123 101 1634 Man kan också skicka en gåva direkt via PayPal: Alla bidragsgivare åminns i klostrets dagliga förböner.

إن كنيسة المسيحيين الأرثوذكسية الأصيلة في اليونان ترعى بإخلاص اللاهوت المناهض لبدعة المسكونية، وذلك على مستويين في آنٍ معاً: من جهة هي تسلّط الضوء على الانحرافات الكنسية للأرثوذكسيين المسكونيين على المستويين النظري والعملي ، ومن جهة أخرى هي تنشر تعليم تقاليد الآباء والمجامع الأرثوذكسية المختصّة بالعلاقة بين البدعة والح حركة التقويم القديم إبتكار التقويم عام ١٩٢٤ و بدعة المسكونية Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi __________________________ لماذا الأرثوذكس الأصيلين هم فعلاً مستقيمي الرأي؟ Why the True Orthodox Are Truly Orthodox __________________________ ظهور الصليب الكريم المقدس قرب أثينا ١٩٢٥ Korsets uppenbarande över Aten 1925 __________________________ تفنيد "عظة منشورة" لأحد أساقفة كنيسة اليونان الأرثوذكسية ذات التقويم الجديد - بقلم كليمندوس، أسقف غارذ يكيون Refutation of an Encyclical Sermon by a Hierarch of New Calendar Orthodox Church of Gre ece __________________________ النعمة الإلهية و الإنعزال, بقلم نيقولاوس ماني س Divine Grace and Walling Off, by Nikolaos Mannes __________________________ إضطهاد ذوي التقويم القديم اليونانيين على أيدي الكنيسة الرسمية خلال السنوات الأولى لإبتكار التقويم (١٩٢٤ - ١٩٢٨) State Church Persecutions of Greek Old Calendarists (1924-1928) __________________________ كنيسة اليونان الأرثوذكسية ذات التقويم ا لقديم The Old Calendar Orthodox Church of Greece __________________________ إعلان من والدة الله العذراء مريم للراهب الفضيل بوريس A Revelation of the Theotokos to the Virtuous Monk B oris __________________________ مسألة التقويم , لقدس الأب باسيليوس ساكاس The Calendar Question, by Fr. Basil S akkas __________________________ مقاومة حتى الدم: خمسة وستّون سنة من الإضطهاد لكنيسة رومانيا الأرثوذكسية الأصيلة (ذات التقويم القديم) (تشرين الأول ١٩٢٤– كانون الأول ١٩٨٩) قسطنطين بوجور Resisting Unto Blood: Sixty-Five Years of Persecution of the True (Old Calendar) Orthodox Church of Romania (October 1924–December 1989), by Constantin Bujor

Tillbaka till bildarkiv 2012 Nunnebesök i Sverige Två nunnor från Heliga Elizabeths kloster i Etna (USA) har besökt Sverige från den 10-23 januari (nya stilen). Moder Kypriane (till vänster på fotot) är en gammal studiekamrat till Fader Anders och Moder Justina är dotter till Biskop Johannes (till höger på fotot). Efter liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Moder Justina tar farväl av en av de församlingsbor som varit med från början på 70-talet. Första lördagen i Stora och Heliga Fastan firades festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Ortodoxins söndag 20 februari/4 mars En församlingsbo förbereder sig för procession. Biskopsbesök 5 juni-12 juni (nya stilen) På torsdagen firades den Gudomliga Liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Prästvigning av vår diakon Fader Stefanos, Alla helgons söndag den 28 maj/10 juni 2012 Efter prästvigningen kommer biskopen ut med prästens skrud och utropar: "Axios!" och alla svarar "Axios! (Han är värdig) Fader Stefanos håller sitt vigningstal Begravning av Moder Philothei Kistan täcks av en savanon Vi hade fått tillstånd av Länstyrelsen att få begrava henne på klostrets mark enligt Ortodox sed. I den Ortodoxa kyrkans monastiska tradition ska helst en munk eller nunna begravas i sitt kloster. Gerontissa Taxiarchia och Syster Xeni från Heliga Änglarnas kloster i Grekland och nunnorna boendes i Sverige tar Biskop Johannes välsignelse från hans sjukbädd i kyrkan efter den Gudomliga liturgin. Vi firade Liturgi och Trishagion på den 40:e dagen efter Gerontissa Philotheis insomnande.

Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, a Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, apostlarna predikade och fäderna bevarade" (den Helige Athanasios). Kyrkorna delar samma gudstjänst, andliga liv och kyrkorätt. Var och en av dessa utövar sin andliga och administrativa myndighet inom sina bestämda gränser. På ca. 150 miljoner ortodoxa trosbekännare finns ca 20 sådana lokala grupper. Under historiens gång har flera grupper lämnat den Ortodoxa kyrkan på grund av olika teologiska kontroverser. Den första stora schismen ägde rum vid kyrkomötet i Kalcedon 451, där en grupp inte erkände konciliebesluten om Kristi två naturer. Denna schism från den Ortodoxa kyrkan har skapat de så kallade Österländska kyrkorna. Den största gruppen som finns representerad i Sverige från dem är den Syrisk-ortodoxa kyrkan med ca 25.000 medlemmar. Den andra stora schismen från den Ortodoxa kyrkan är en process som ägde rum gradvis mellan år 800-1200 när västerlandet med påven i spetsen lämnade gemenskapen med de andra ortodoxa patriarkaten. Denna schism från Kristi Kyrka skapade den Romersk-katolska kyrkan, som i sin tur splittrades på 1500-talet i och med de protestantiska kyrkornas tillkomst. Till Sverige kom den Ortodoxa kyrkan tillbaka på 1600-talet. I och med freden vid Stolbova 1617 gavs ryska handelsmän rätt att utöva sin religion i Sverige. För detta grundades en Ortodox församling i Stockholm. Huvudsakligen är det dock invandringen från ortodoxa länder efter 1960 som gjort att den Ortodoxa kyrkan idag är det tredje största trossamfundet i Sverige. Den största ortodoxa kyrkan i Sverige är den Serbisk-ortodoxa kyrkan (27.000) och den Grekisk-ortodoxa kyrkan (18.000). Läs mer om den Ortodoxa kyrkan här: Kortfattat om ortodox tro Allmänt om Ortodoxa och Österländska kyrkor och begravningssed - en artikel skriven av Fader Anders Åkerström i skriften "Respekt och hänsyn - Olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället" utgiven av begravningsbyrån Fonus.

Tillbaka till bildarkiv 2018 Metropolit Kyprianos besök maj-juni 2018 Trishagion vid Moder Parthenias grav Heliga Philothei Ortodoxa kloster Trishagion vid Moder Philotheis grav i klostret Heliga Philothei Ortodoxa kloster Heliga Philothei Ortodoxa kloster Smyckad kyrka inför festdag Lity från aftongudstjänsten till Heliga Konstantin och Helena och Alla Helgon. Aftongudstjänst Liturgi på festdagen Synaxis Synaxis Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Helige Josefs kapell i Järbo Helige Josefs kapell i Järbo Metropolit Kyprianos besök i Norrköping hos våra Οrtodoxa vänner från Syrien. Oljesmörjelsens mysterium i församlingen i Stockholm Påsknatten Påsknatten Direkt efter Orthos och Liturgin på pingsten firar vi en gudstjänst kallad ”knäfallande-vesper”. Metropolit Kyprianos besök mars 2018

Resa till Serbien 2017 Tillbaka till bildarkiv Pilgrimsfärd till Grekland 2017

Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Stockholms ortodoxa stift Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Vi har två församlingar, i Stockholm och Uppsala, där det regelbundet firas gudstjänst. Vidare finns ett kloster i Grillby utanför Enköping. Vår intention med denna hemsida är att sprida information om den Ortodoxa kyrkan. Vi avser att publicera artiklar om Ortodox teologi och levnadssätt samt liturgiska texter, men också information från vår egen synod. Om kyrkoårets period En av de fyra fasteperioder under kyrkoåret i den Ortodoxa kyrkan som kallas Apostlafastan börjar idag, direkt på måndagen efter Alla Helgons dag, som är den fest som avslutar den tid vi kallar Pentekostarion (efter den gudstjänstbok vi använder från Påsk till just denna söndag). Fastan bryts sedan efter det vi firat Apostlafurstarna Petrus och Paulus den 29 juni/ 12 juli. Under Apostlafastan är olja och vin är tillåtna på vardagar (förutom på onsdagar och fredagar) och fisk är tillåten på helgerna. Många av Kyrkans fäder betonar denna fastas betydelse. Helige Leo den store säger att fastan är särskilt viktig så att vi genom den kampen renar vårt sinne så att vi kan bli bevärdigade att mottaga den Helige Andens gåvor. Om vi inte odlar vår själs åker så kommer det att växa tistlar och ogräs på den istället för den Helige Andens frukter, vilka leder till evigt liv. Fasteperioden innan Kristi födelse är tillägnad Fadern, Stora fastan som förbereder oss för Påsken och Uppståndelsen är tillägnad Sonen och apostlafastan den Helige Anden. Apostlafastan är allt ifrån åtta till fyrtiotvå dagar lång om man följer Fädernas kalender, den s.k. Gamla stilen, beroende på när Påsken infaller. I år är apostlafastan 28 dagar. För de som följer den s.k. Nya kalendern så passar inte riktigt kalendern med firandet av Påsken, så vissa år finns helt enkelt ingen Apostlafasta, vilket tydligt visar på de problem denna kalender får i det Ortodoxa kyrkoåret. Ibland hör man att just Apostlafastan är svår för de troende eftersom den börjar olika datum varje år och på grund av att den infaller på sommaren när många har semester och vill äta glass och grilla kött. Det kan vara svårt att följa fastan när man befinner sig i en omgivning där de flesta andra inte fastar, men vi ska då komma ihåg att vi ändå inte fastar ensamma utan tillsammans med vår Ortodoxa familj, oavsett om vi har den fysiskt nära oss eller långt ifrån. Fastan stärker dessa andliga band både i nutid och med tanke på alla andra Ortodoxt kristna som följt fastan i många århundraden tidigare. Inkarnationen av Guds Ord och Hans tre-åriga förkunnelse på denna jord är den centrala händelsen i mänsklighetens historia. Det är genom att fira Kyrkans olika högtider; Bebådelsen, Födelsen, Jesu dop, fram till Hans död, Uppståndelse och himmelsfärd och nedsändandet av den Helige Ande över Hans Apostlar och lärjungar, tillika med firandet av olika helgons minnen, som Kristi liv ”återlevs” i våra egna liv . På ett noetiskt sätt ”repeterar” vi dessa händelser år efter år på så sätt att åminnandet av Kristi liv manifesteras i våra egna liv. Kyrkan, Frälsningens ark, inser att utan förberedelse inför dessa festdagar så kommer de inte särskiljas från andra dagar under året och vi kommer inte i sanning uppleva festen. Med detta i åtanke har därför Kyrkan utsett fasteperioder av olika längd och intensitet, vilket motsvarar den kommande festens storhet. Apostlafastans syfte är att vi inte ska glömma bort Kristus under sommartiden när de dagliga bestyren är lätta och vi är på semester. Det faktum att det är en enkel fasta och inte alls sträng hjälper oss att avvisa alla ursäkter som vi kanske har att inte följa den. Istället bör vi välja att följa den för då är vi väl förberedda att fira Apostlafurstarna Petrus och Paulus på ett ortodoxt sätt och vi får många andliga välsignelser! Genom Dina Heliga Apostlars förböner, o Herre Jesus Kristus, förbarma Dig över oss och hjälp oss att gå genom denna fastetid på ett sätt som behagar Dig och led oss på Din frälsnings väg. Amen. Den "obekväme" Helige Seraphim Rose Ikon från helgonförklaringen av ROCA under Metropolit Agafangel, 2024 Flera nyhetssajter återger under maj 2026 att den delen av den Ryska utlandskyrkan (ROCOR-MP) som 2007 gick samman med Moskvapatriarkatet avser att helgonförklara, glorifiera, Fader Seraphim Rose (1934-1982). Han var en amerikansk munk och grundare av klostret St. Herman i Platina (Kalifornien) och är mycket känd genom sina böcker om den Ortodoxa kyrkans tro framför allt i Väst. Att han redan har helgonförk 26 maj Program för Metropolitens besök 3-10 juni 2026 10 maj Gudstjänstprogram för Heliga och stora veckan 2026 28 mars Baka 40 lärkor för de 40 martyrerna av Sebaste De fyrtio heliga stora martyrerna i Sebaste var romerska soldater på 300‑talet som, eftersom de vägrade att avsäga sig sin tro, frystes till döds i en isande kall sjö. De hämtade styrka i sitt martyrium genom att upprepa för sig själva: ”Vintern är bitter, men Paradiset är ljuvt!” Festen för de Fyrtio martyrerna infaller alltid under den Stora fastan, som i sin tur alltid infaller under den tid på året då vintern övergår i vår. I Ryssland är lärkan den första fågeln som för 21 mars

Biskop Johannes av Makarioupolis (+ 2020) Grundare av missionen i Sverige Fader Johannes Aspudden 1978 Met. Kyprianos' första besök 1984 Kyrkkaffe i Rågsved1988 Rågsved 1992 1994 Konsekration av kyrkan i Vårberg1998 Konsekration till biskop 2000 Konsekration till biskop 2000 Vårberg 2000 Besök i Grekland Met. Kyprianos konsekration till biskop 2007 2011 2012 Begravning juli 2020 Begravning 2020 Biskop Johannes Deurloo föddes den 31 januari 1930 nära Rotterdam i Nederländerna. Hans föräldrar var bönder och tillhörde den reformerta kyrkan. När Biskop Johannes gick i grundskolans högstadium konverterade han till den Romersk-katolska kyrkan mot sina föräldrars vilja och anslöt sig så småningom till Franciskanerklostret i Weert Limburg i en ålder av nitton år 1949. Vid klostret slutförde han de teologiska studier han anmodats och gick även igenom ett treårigt program i konstvetenskap genom Écoles des Beaux-Arts i Paris. Han tog så småningom ett certifikat i konstrestaurering. Genom sina konststudier kom han i kontakt med ikonografin och blev intresserad av den Ortodoxa kyrkan. Efter en kris i tron i samband med det Andra Vatikankonciliet lämnade han den romersk-katolska tron och flyttade 1965 till Sverige, där han så småningom gifte sig med Monica Johannesson. Tillsammans fick de två barn, Anders (Lukas) och Cecilia, och 1973 konverterade hela familjen till den Ortodoxa kyrkan. 1976 vigdes Biskop Johannes till diakon av Metropolit Irinei, som då tillhörde den "Fria Serbiska kyrkan", som nu är återförenad med det Serbiska patriarkatet. 1977 upphöjde Metropolit Irinei honom till Presbyter och gav honom i uppdrag att betjäna de serbiska församlingarna i Stockholm och Malmö. 1978 grundade han Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, först i en lokal i Aspudden, sedan i Rågsved, sedan Sätra för att slutligen bygga en kyrka åt församlingen i mitten av 1990-talet i Vårberg. 1985 då Biskop Johannes var bekymrad över den serbiska kyrkans ekumeniska aktivitet och vissa pastorala problem vädjade han att bli mottagen av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili som tillhörde den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer den s.k. gamla kalendern. 1990 tilldelades Biskop Johannes en Theol. Lic. av Center of Traditionalist Orthodox Studies, Etna (USA) för uppsatsen ”History and Idea of the Holy Icon in the Orthodox Church”. 1988 gick Biskop Johannes dotter Cecilia i kloster tillägnat St. Elizabeth, the Grand Duchess of Russia i Etna (USA) och är nu schemanunna under namnet Justina. Alldeles före Biskop Johannes fru Matushka Monica insomnade i början av 1999 vigdes hon till det stora schemat under namnet Parthenia. Biskop Johannes själv tonsurerades till munk den 2 maj 1999. Fyra dagar senare upphöjdes han till Arkimandrit. På söndagen före den Stora och Heliga Fastan den 12 mars 2000 konsekrerades han till titulärbiskop av Makaroupolis i de Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Athen) Grekland. Under hösten 2010 råkade Biskop Johannes ut för en olycka, skadade sin rygg allvarligt och hade därefter allt svårare att kunna celebrera gudstjänster. I februari 2014 vigdes han till det Stora schemat och drog sig så tillbaka som aktiv biskop. Trots sin sjukdom, som gjort att han mestadels varit sängliggande i tio år, har han under de åren varit en stor tröst och ett starkt stöd för församlingsbor och andra ortodoxa som frekvent besökt honom. Han insomnade stilla lördagen den 5/18 juli då vi firar den Heliga Elisabet, Storfurstinnan av Ryssland, i sitt rum intill den ortodoxa kyrka han själv byggt i Vårberg och begravdes på tisdagen 8/21 juli, tre dagar senare, alldeles bakom altarområdet utanför sin kyrka, enligt ortodox sed för biskopsbegravningar. Begravningen celebrerades av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Stockholms stifts ställföreträdande biskop, samt Biskop Ambrosios av Methonis som gjort stora insatser för att stötta den svenska missionen i vårt stift, tillsammans med församlingens prästerskap. Biskoparna kom från Grekland med det första direktgående flygplanet sedan Coronakrisen utbröt. Biskop Johannes är mest känd i en vidare krets i Sverige för sina ikonmålarkurser som han, med stor iver och flitighet, höll på många platser i Sverige från 1970-talet fram till olyckan 2010 och för sina målade ikoner som finns i många svenska kyrkor och församlingshem. Biskop Johannes får räknas som en av pionjärerna i Sverige med att föra traditionell ortodox ikonografi till den popularitet den har i dag i alla kristna trossamfund. Evig åminnelse! En dokumentärfilm om Biskop Johannes i sju delar.

Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Om oss Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Den första liturgin firades samma år på Apodosis av Theotokos insomnande. Kapellet flyttade under augusti 2001 till nya lokaler och församlingen disponerar numera kapellet på Gamla kyrkogården (snett bakom Carolina Rediviva - universitets-biblioteket) för gudstjänster. Den första Gudomliga liturgin i det nya kapellet firades den 9/22 september 2001. Uppsala grekisk-ortodoxa församling hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender och är i första hand en "missionsförsamling" där vi sätter bön och gudstjänst i fokus och tror på vår Herrens löfte "där två eller tre är församlade i mitt namn är jag mitt ibland dem". Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, engelska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår FAQ nedan. Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! KONTAKT Gåvor Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 23 06 13-2. Vanligt schema onsdag 18.00 Paraklesis lördag 18.00 Aftongudstjänst FAQ Uppsala FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Finns det andra Ortodoxa kyrkor och församlingar i Uppsala? Det finns tre kyrkor, som liksom vi följer den s.k. Gamla stilens kalender, och som har verksamhet i Uppsala: Kristi förklarings rysk-ortodoxa församling i Stockholm (tillhörande det s.k. Parisexarkatet under det Ekumeniska patriarkatets jurisdiktion) kommer till Uppsala ca 5 gånger per halvåret och firar liturgi i det Ekumeniska patriarkatets kyrka i Luthagen (se nedan) eller den Gode herdens kapell i Ulleråker. Dessutom kommer en präst från den Serbisk-ortodoxa kyrkan till Uppsala någon gång i månaden för liturgi. De lånar en kyrka från Svenska kyrkan för sina gudstjänster (Salabacke kyrka). Slutligen finns en Rysk ortodox församling, Helige Nikolai, (tillhörande Moskvapatriarkatet) i Uppsala, men prästen bor i Umeå och kommer endast sporadiskt till Uppsala och lånar en gudstjänstlokal. En kyrka och församling som följer den s.k. Nya stilens kalender finns även verksam i Uppsala: I Luthagen på adressen Sysslomansgatan 46 finns det Ekumeniska patriarkatets kyrka Aposteln Paulus, som till på 70-talet var ett kapell som tillhörde Svenska missionsförbundet och som då köptes för att förvandlas till den Skandinaviske metropolitens katedral, men som idag är i Stockholm. De firar liturgi ca 2 gånger per månad och vid stora högtider. Anslag om gudstjänster sätts upp på kyrkporten. Se även ortodoxuppsala.se Vilket språk firar ni gudstjänst på? Vid Paraklesis på onsdagar på svenska. Vid aftongudstjänst på lördagar på svenska och engelska. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall. Bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 500 kr / vuxen och år och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format.

Tillbaka till bildarkiv 2017 Helige Nikolais dag i klostret Gudomlig liturgi i helige Josefs kapell i Järbo (det var kallt och blåsigt...) Dop av David "Kyrktagning" före den Gudomliga Liturgin på den 40:e dagen efter barnets födelse. Från den Hierarkiska Gudomliga Liturgin med Metropolit Kyprianos i vår kyrka i Vårberg, Stockholm, i oktober. Trisagion vid klostergrundarens grav Gudomlig Liturgi på Guds Moders avsomnande i kapellet i Uppsala, som har sitt namn efter denna fest. Metropolit Kyprianos besök juni 2017 Vi välkomnar Alexei som medlem av den Ortodoxa kyrkan genom det heliga dopet! Från påsknatten i Heliga Konstantin och Helena kyrka På Stora och Heliga Fredagens kväll så firar vi lördagens morgongudstjänst där vi sjunger "klagosångerna" framför graven och går i procession med Epitafion Festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos från Grekland på publikanen och fariséens söndag 3 januari/ 5 februari. Biskop Johannes deltar från sin rullstol. Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos, publikanen och fariséens söndag. Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Ställföreträdande biskop i Stockholms Ortodoxa stift. Fader Theocharis, munkdiakon. Metropolit Kyprianos homilia i slutet av Liturgin med simultan översättning till svenska. Alla närvarande efter den hierarkiska liturgin 23 januari/ 5 februari. Heliga Philothei Ortodoxa kloster Stora vattenvälsignelsen Theofania 6 januari

Ιερός Ναός Κοιμήσεως της Θεοτόκου Γνησίων Ορθοδόξων Χριστιανών Grekisk Ortodox Kyrka tillägnad Allraheligaste Guds Moders avsomnande Adress: Våglängdsgatan 3, Borås Kontakt Ιερός Ναός Κοιμήσεως της Θεοτόκου Γνησίων Ορθοδόξων Χριστιανών Grekisk Ortodox Kyrka tillägnad Allraheligaste Guds Moders avsomnande Ansvarig präst: Fader Ioannis Nikolaidis Adress: Våglängdsgatan 3, Borås epost: Kimiseos_tis_Theotokou@outlook.com Όρθρος στις 9:00 και Θεία Λειτουργία στις 10:00 κάθε Κυριακή Orthros 9:00, Liturgi 10:00 varje söndag. Stöd vår församling genom Swish: 123 663 93 06 FAQ Uppsala FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Vilket språk firar ni gudstjänst på? På grekiska. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall.

Tillbaka till bildarkiv 2011 Kristi födelse Biskop Johannes under Agapemåltiden. Biskop Kyprianos besök. På tisdagens kväll firade vi Agrypnia till Påskens apodosis. Festdagen i Stockholm Gudomlig liturgi i Uppsala. Första ektenia i liturgin. Biskop Kyprianos överräcker en gåva till kapellet: en ikon av Heliga Kyprianos och Justina. På tisdagen åkte vi in till Gamla stan och gick runt. På torsdagen firade vi Kristi himmelsfärd i klostret i Grillby. 15/28 augusti Församlingen i Uppsalas festdag. Procession runt kyrkan Nya nunnor Syster Magdaleni och Syster Lydia kom till Sverige 3/16 augusti för att hjälpa Moder Philothei, som har en vacklande hälsa. Den 14/27 augusti firades liturgi. Bilden är tagen efter liturgin. Helige Nikolais dag i klostret Procession runt kyrkan

Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Det finns många myter om fastemat: att det är dyrt, att det är tråkig mat, att man inte blir mätt på den eller att det är farligt för hälsan att fasta. Tvärtom! Det finns mycket enkelt och billigt man kan laga under fastan som ändå är gott, näringsrikt och mättsamt. Ortodox fastemat innebär icke-animaliska produkter. Det betyder inte att vi ska köpa dyr veganmat utan istället bör vi välja att äta enklare och billigare och, som de heliga fäderna säger, låta de pengar vi sparar genom fastan gå till de fattiga och behövande. Den enskilde individen hittar inte på sina egna fasteregler själv utan följer Kyrkans tradition i lydnad. Fastan är inte bara ”matregler” utan bör alltid kombineras med ett fördjupat andligt liv i bön, andlig läsning och kyrkobesök. Vi måste be om Guds hjälp för att klara av fastan för utan Honom kan vi ingenting göra. Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Linser, bönor och ärtor är mycket nyttiga och mättande proteinkällor som kan varieras i det oändliga. Det enklaste är att köpa färdigkokta på tetrapak men det är billigare att köpa torra, blötlägga och göra storkok. soppor tillbehör Varmrätter kakor biffar bröd

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Rumänien och Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall. Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا

kontakt Observera att vi tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas eller den "gamla kalendern". För förfrågningar om dop, vigsel, begravning eller åminnelsegudstjänster för de avlida så utför vi dessa endast för medlemmar i vårt stift eller i våra systerkyrkor. Vill du komma i kontakt med någon annan Ortodox kyrka se vår sida med länkar . Vill du komma i kontakt med den Grekisk-ortodoxa nykalendariska kyrkan (Konstantinopels patriarkat), var god, skriv till: metropolisofsweden@gmail.com Till skolelever: Vi har tyvärr inte möjlighet att besvara alla allmänna förfrågningar på e-post om den Ortodoxa kyrkan. Svaren på era frågor hittar Ni oftast i ett uppslagsverk eller gå till biblioteket och låna Ware Kallistos, Den Ortodoxa kyrkan, Skellefteå 2000 och leta där. Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas (den gamla) kalender: Ansvarig präst: Fader Anders Åkerström Adress: Uppsala grekisk-ortodoxa församling c/o Åkerström Bävernsgränd 18A 6tr 753 19 UPPSALA e-mail: info@ortodoxakyrkan.se Du kan också alltid komma i kontakt med oss efter någon av våra gudstjänster.

Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. De flesta översättningarna är inte genomgående nya, utan vi har i de flesta fallen endast Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. Vi har i många fall inte gjort nya översättningar utan endast bearbetat, sammanställt, korrigerat, utökat och anpassat redan existerande översättningar. Stor tacksamhet riktas därvid till pionjärer som Fader Kristoffer Klasson och den Heliga Annas Ortodoxa församling, Eskilstuna. Alla våra översättningar använder medvetet en äldre svensk stilistik med en arkaiserande prägel. Att översätta till en modern talad nutidssvenska anser vi vara att göra våld på de stilistiska ideal som författarna av den Ortodoxa kyrkans liturgiska texter på sin tid använde sig av och Kyrkan genom tiden brukat. Tanken är att språkets avskildhet skall vara såsom ett tecken på att man genom den vill skildra en annan, högre verklighet. Språket fungerar därvid som en slags sakral dialekt. Vi gör inte anspråk på att göra akademiskt korrekta översättningar, utan vår avsikt är ett liturgiskt bruk av texterna för att kunna hålla gudstjänsterna på svenska eller läsa dem privat för en djupare förståelse av gudstjänsternas innebörd. Vi ber om ursäkt för alla våra fel och misstag och hoppas att fler än vi själva skall få utbyte och uppbyggelse av dessa texter, som är så centrala för vårt kristna liv. Översättningarna från Triodion och Festmenaion är gjorda från de engelska översättningarna av Mother Mary och dåvarande Archimandrite Kallistos Ware. BESTÄLLNING AV GUDSTJÄNSTTEXTER TONSATTA GUDSTJÄNSTTEXTER Horologion Liten Ortodox bönbok (uppdaterad 2023) 3:e och 6:e timmen och Typika Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos med präst Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos utan präst Stora Paraklesis till den allraheligaste Theotokos 9:e timmen, lördagens Aftongudstjänst - Vesper Oktoechos for lördagens aftongudstjänst Lilla Completoriet med Akathistoshymnen till den Allraheligaste Theotokos Stora Completoriet Midnattsgudstjänsten och Orthros för söndagar och festdagar Förberedelse till den Heliga Kommunionen (uppdaterad 2024) övriga böner Bön mot demonisk påverkan (A4) Bön mot demonisk påverkan (Häfte i A6 storlek) Välj pappers-storlek A5 och skriv ut som häfte) Triodion - Stora fastan Publikanens och fariséens söndag Aftongudstjänsten Den förlorade sonens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Domssöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Förlåtelsens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Utdrag ur Triodion (utvalda hymner från Stora fastans första vecka ) Stora Kanon av vår helige fader Andreas av Kreta (som den läses i Stora fastans första vecka) Stora Completoriet Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på de första fyra fredagarna i Stora fastan) Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på den femte fredagen i Stora fastan) Ortodoxins söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Helige Gregorios Palamas’ söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Det heliga Korsets söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros (uppdaterad 2025) Helige Johannes Klimakos' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Heliga Maria av Egyptens ' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Palmsöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Stora Onsdagen Sjuksmörjelsens mysterium Stora Torsdagen Aftongudstjänsten med den Helige Basileios liturgi Stora Fredagen De kungliga tim marna Aftongudstjänsten (då Epitafion bäres ut) Stora Lördagen Morgongudstjänsten/ Orthros Aftongudstjänst med Basileiosliturgi Klagosångerna: Ett urval av 33 verser i varje stasis Noterna finns här. De förutinvigda gåvornas liturgi (uppdaterad 2026) pentekostarion Påsk Påsknattens gudstjänster (Midnattsgudstjänsten, Orthros och den Gudomliga Liturgin) Agapevesper Knäfallandevesper Festmenaion Kristi födelse De kungliga timmarna (uppdaterad jan 2025) Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Lity och Aposticha Orthros Theofania (uppdaterad 2022-01-12) De kungliga timmarna Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Orthros Hur kan vi deltaga i den Gudomliga liturgin? En kortfattad förklaring om vad som sker i den Ortodoxa liturgin för att bättre kunna följa med i den. Om den Stora och Heliga veckans gudstjänster Om Akathistoshymnen: "Glädjens hyllningar till Gudaföderskan" av Fader Anders Åkerström. Om hymnens genrer, historik, metrik och hur den används i den Ortodoxa kyrkan, samt noter till svensk text av en av hymnerna "Till Dig, o Härförerska".

"Det som Ordet kommunicerar via hörseln visar bilden fram tyst" (Johannes av Damaskus 700-talet) O rdet ikon kommer från grekiskans eikon , vilket betyder bild eller avbild och är en helig bild i den Ortodoxa kyrkan. Bilden uppfattas här inte enbart som illustration till Bibeln och andra texter utan som en del av det heliga budskapet. I Kyrkan möter man ikonen bl.a. i templon (ikonostasen) och i hemmets "vackra hörn", den rumshörna där familjeikonerna är samlade, där oljelampan brinner och där de troende ber sina dagliga böner, tänder ljus och rökelse. I en Ortodox kyrka eller i ett Ortodoxt hem finner man inga skulpturer med religiösa motiv men däremot ikoner, målade bilder. Detta är något för den Ortodoxa kyrka mycket karakteristiskt. lkonerna har ingen motsvarighet hos andra "kristna". Det kännetecknande för ikonografin är ett minimum av detaljer med ett maximum av utryck. I den Ortodoxa kyrkan är ikonerna en integrerad och självklar del av gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. En ikon är uttryck för helighet i färg och guld. Det är mer än en symbol; det är en helig bild, därför att ikonen inte bara representerar personen som är målad på den; den är också delaktig i den avbildade personens helighet. Personen finns i Himlen, men samtidigt är den närvarande på jorden av Nåd genom ikonen. När vi visar den vördnad får vi del av samma helighet som personen på ikonen befinner sig i. Gamla Testamentet förbjuder avbilder. Då var det inte möjligt att se Gud, men i och med att Ordet blev kött, att Gud sände sin Son att födas som människa, som levde här på jorden, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Läs mer Några intressanta ikonografiska studier på engelska. Blogg om ikoner på svenska Frågor och svar Den ryska ikonen med ansiktet som kom tillbaka Om du vill köpa en målad eller tryckt ikon till din kyrka eller ditt hem och samtidigt stödja vårt kloster:

Varmrätter Vitkål- och morotsfräs Det här receptet kan göras enkelt men också varieras genom att tillsätta tex paprika eller rivna rotfrukter. Det är lite svårt att ange exakt hur mycket vitkål man ska ta, men mer än man tror eftersom den krymper i tillagningen. Bönor med citron och vitlök Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! Kikärtsgryta med grönsaker Valfria rotfrukter och grönsaker kan varieras i denna gryta efter tillgång och tycke. Se vad du har i kylskåpet, lägg till och dra ifrån efter smak. Kokosmjölk, soja- eller havregrädde gör den tillräckligt festlig att serveras som bjudmat för många. Potatis och rotfrukter i ugn Fyll en ugnsplåt med potatis och de rotfrukter du har hemma eller hoppa över rotfrukterna. Använd ordentligt med olja och salt. Tillsätt någon örtkrydda om så önskas. Servera tillsammans med tex kikärtsbiffar eller bara med hommus och bröd. Gott och enkelt! < Tillbaka

Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. Marjos hummus Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. 4 portioner Ingredienser 3 dl kikärter 2 msk tahini (eller sesamfrön malda i mixer) 2 vitlöksklyftor 2 msk pressad citron 2 msk olja 1 tsk spiskummin (valfritt) salt vatten Gör så här Häll alla ingredienser i en mixer och blanda tills allt blir en slät röra. Tillsätt vatten om det blir för tjockt. Smaka av med salt och citron. < Tillbaka

Kakor Konvertitkaka För många som konverterar till Ortodoxin kan fastan vara lite svår att vänja sig vid. Det här är ett recept särskilt för dem, men också en god kaka för alla sötsugna eller att bjuda på i fastetid. Det är ingen synd att äta något sött om man gör det i måttliga mängder! Äppelkaka Ortodoxa fasteperioder är ofta långa och ibland kan man behöva något sött även under fastan. En stor festdag kanske firas, någon har namnsdag eller barnen bara blir sugna på något gott. Den här äppelkakan går hem hos alla vid alla tillfällen! Gör gärna dubbel eller tredubbel sats i långpanna, frys in och ta ut när du får oväntat besök. < Tillbaka

Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! Bönor med citron och vitlök Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! 4 portioner Ingredienser 2 tetrapak (á 380 gr) valfri sort bönor 1 citron Ca 3 klyftor vitlök eller efter smak 1 dl olja salt Gör så här Häll av spadet av bönorna i ett durkslag och skölj. Häll bönor, citron, olja och pressa vitlöken i en stor stekpanna eller gryta. Stek inte vitlöken först, utan häll allt samtidigt i stekpannan. Vi vill inte att vitlöken ska bli krispig. Stek/koka bönorna i citron- och vitlökssåsen så att de drar in smaken, ca 15-20 min. Ju längre bönorna kokar i såsen desto mer smak får dem. Om man använder vita bönor kan de bli lite blå av vitlöken och citronen, men det påverkar inte smaken. Servera med pasta, ris, bulgur eller couscous. Man kan med fördel hälla pastan eller annat tillbehör i stekpannan också så att det drar till sig smaken. < Tillbaka

Tillbehör Annas pressgurka Lite "tillbehör" kan piffa upp det mesta! Pressgurka går snabbt att göra och man kan passa på när gurkan är billig. Det blir ingen långtidskonserv men den håller någon vecka i kylen, till och med två, men den äts nog upp innan! Vitabönröra En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Linstortillas Fantastiska röda linstortillas som är spannmålsfria, oljefria, proteinrika och fiberrika. Du behöver bara röda linser plus lite kranvatten (och salt om du vill). Marjos hummus Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. < Tillbaka

Vi har här sammanställt några vanliga frågor. Ortodoxt levnadssätt 1. Ett Ortodoxt levnadssätt Bikt Jag tycker det är svårt att bikta mig. Jag vet helt enkelt inte vad jag skall säga. Kan Ni ge några råd kring det. Läs svar Fastan Snart börjar den Stora fastan, kan ni inte inför den uppmuntra mig och förklara fastans sanna natur? Läs svar Den Gudomliga Liturgin/ Nattvarden Är det som Ortodoxt kristen nödvändigt att gå i kyrkan varje söndag och hur gör man i så fall om man är sjuk eller har väldigt långt till en kyrka? Läs svar När skall vi prostrera i den Gudomliga Liturgin? Läs svar På vilket sätt skall man förbereda sig för att motta den heliga Nattvarden? Läs svar Om vi vill bära fram bröd i kyrkan, hur går det till? Läs svar Klädsel Varför har kvinnor täckt huvud i era kyrkor; varför bör de inte klippa sitt hår kort och inte ha byxor? Varför ska männen bära skjortor med långa ärmar? Läs svar Varför säger ni att kvinnor alltid skall bära kjol eller klänning och ha långt hår? Läs svar Kristet namn Hur skall man som konvertit göra med ens gamla namn? Läs svar Är mitt namn viktigt i Ortodox tradition? Läs svar Födelsedag Är det fel att fira sin födelsedag som Ortodox? Läs svar Förberedelse för vigsel Jag och min pojkvän skall gifta oss och vi undrar lite grand om vad vi skall tänka på när det gäller planeringen? Läs svar Barn Hur förfar vi med barn i kyrkan? Läs svar 2. Fromma seder Åminna våra döda Hur skall vi åminna våra döda och vilket bröd skall vi baka? Läs svar Kyssandet Jag har funderat mycket över kyssandet i vår kyrka och skulle vilja ha svar på några olika frågor. Läs svar Hur vi hälsar en präst Hur beter man sig då man skall hälsa på en Ortodox präst? Läs svar Vassilopita Vad är Vassilopita? Läs svar (med recept !) 3. Tro Kyrkomöten Kan Ni kortfattat beskriva den ortodoxa kyrkans syn på koncilier (kyrkomöten) och berätta om de sju största. Läs svar Trobekännelsen Jag har två frågor som gäller översättningen av den Niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen: 1) Varför använder ni formuleringen "och tagit mandom genom den Helige Ande av Jungfru Maria..." och inte "och har tagit mandom av den Helige Ande och Jungfru Maria" som jag har sett i engelska översättningar och i en ny svensk av trosbekännelsen? 2) Varför använder ni de instuckna orden "på Honom" i formuleringen "som utgår av Fadern, på Honom som tillika med Fadern..." i er bönbok? Läs svar Ett dop Jag har hört talas om att Ni döper om personer som vill konvertera till den Ortodoxa kyrkan från ett annat kristet samfund. Detta är för mig obegripligt. Både den Heliga Skrift och vår trosbekännelse talar ju om att det finns ETT dop. Läs svar Theotokos Jag har märkt att när prästen (diakonen) utropar: "Ihågkommande vår allraheligaste…" i böneföljderna sjunger kören "Allraheligaste Gudaföderska, fräls oss". Detta tycker jag låter konstigt, borde det inte vara: "Allraheligaste Gudaföderska, bed för oss". Inte tror vi väl att Gudaföderskan är en Frälsare? Det finns ju bara en Frälsare och det är Guds son, Jesus Kristus. Läs svar 4. Liturgiskt språk Jag har märkt att Ni ändrat den invanda formuleringen i den Gudomliga liturgins begynnelse "Välsignad vare Faderns och Sonens och den Helige Andes rike, nu och alltid och i evigheternas evighet" till "Välsignat är …". Vad beror det på? Läs svar Ganska ofta i era översättningar så förekommer beteckningen LXX respektive hebr, vad betyder det? Läs svar Ibland har jag sett att ni använder namnet ”Gudaföderskans avsomnande” på kapellet i Uppsala. Jag har sett en artikel av Gunnel Vallqvist där hon kallar termen ”Gudaföderska” för oskön. Kan ni kommentera detta? Läs svar 5. Ikoner Jag undrar om man kan använda sig av modern teknik när man målar en traditionell ikon. Jag har sett ikoner målade av gammalkalendariker som är målade med akrylfärg och inte traditionell äggtempera. Om man i andra sammanhang hävdar att det yttre, som t.ex. den gamla kalendern eller vår klädsel, är så viktig, hur kommer det sig då att man tillåter innovationer inom ikonmåleriet? Läs svar Jag har sett att en återförsäljare av ikoner här i Sverige brukar referera till att ikoner "skrivs" och inte målas. Kan Ni förklara detta? Skall jag säga att en ikon är "skriven" av den eller den ikonmålaren istället för "målad"? Läs svar 6. Diverse Många i Sverige har under hösten upprörts av Ecce homo utställning i Uppsala domkyrka (tillhörande den Svenska kyrkan) och kommenterat den. I debatten har de flesta samfund i Sverige svarat officiellt eller inofficiellt, t.o.m. islams företrädare har gett sig in i debatten. Det som förvånar mig är att Ni ortodoxa har stått utanför allt detta. Den enda Österländska kyrka som sagt något är den Syrianska kyrkan. Så nu undrar jag, varför har Ni varit så tysta och vad tycker Ni egentligen? Läs svar Fromma seder

Inget är så bra under fastetid som röd linssoppa! Den går snabbt att göra, är mättande och billig. Gör en stor sats och ät resterna som röra på bröd eller som en pastasås nästa dag eller två dagar senare! Vill man kan man tillsätta riven eller skivad morot, skalad och tärnad potatis, spenat eller kanske curry. Röd linssoppa Inget är så bra under fastetid som röd linssoppa! Den går snabbt att göra, är mättande och billig. Gör en stor sats och ät resterna som röra på bröd eller som en pastasås nästa dag eller två dagar senare! Vill man kan man tillsätta riven eller skivad morot, skalad och tärnad potatis, spenat eller kanske curry. 4 portioner Ingredienser 5 dl röda linser 1,5 liter vatten 1 hackad gul lök salt och peppar Gör så här Skölj linserna, lägg dem i vattnet. Låt koka upp och skumma av. Tillsätt hackad lök och eventuella andra ingredienser. Koka soppan tills linserna är mjuka, ca 10-20 minuter. Smaka av med salt och peppar. < Tillbaka

För många som konverterar till Ortodoxin kan fastan vara lite svår att vänja sig vid. Det här är ett recept särskilt för dem, men också en god kaka för alla sötsugna eller att bjuda på i fastetid. Det är ingen synd att äta något sött om man gör det i måttliga mängder! Konvertitkaka För många som konverterar till Ortodoxin kan fastan vara lite svår att vänja sig vid. Det här är ett recept särskilt för dem, men också en god kaka för alla sötsugna eller att bjuda på i fastetid. Det är ingen synd att äta något sött om man gör det i måttliga mängder! Ca 10 bitar Ingredienser 3,5 dl vetemjöl 1 tsk bikarbonat 3 msk kakao ½ tsk salt 2,25 dl socker 1,5 msk vinäger 1 tsk vaniljsocker ¾ kopp 0,75 dl rapsolja (eller solros- eller dylik) 2,25 dl kallt vatten Chokladglasyr: Ca 4 msk florsocker Ca 2 msk kakao Ca 1 msk mjukt mjölkfritt margarin lite hett vatten Gör så här Sätt ugnen på 180 grader. Blanda mjöl, bikarbonat, kakao, salt och socker i en stor skål. Tillsätt vinäger, vaniljsocker, olja och vatten och blanda väl. Häll smeten i en rund kakform ca 24 cm i diameter. Gör dubbel sats för långpanna. Grädda i ugnen ca 30-35 minuter. Chokladglasyr: Blanda florsocker, kakao och lite mjukt margarin. Tillsätt lite hett vatten för att det ska bli en smidig, krämig glasyr som breds på kakan när den kallnat. < Tillbaka

Biffar Linsbiffar Man kan få behöva tala om för någon att detta verkligen är fastemat och inte köttfärsbiffar! Krydda med det du tycker om, tex tacokrydda ger bra smak. Eller bara salt och peppar. Servera i hamburgerbröd eller rostbröd med ketchup eller tillsammans med potatismos. Kikärtsbiffar För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... < Tillbaka