Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. De flesta översättningarna är inte genomgående nya, utan vi har i de flesta fallen endast Här publicerar vi liturgiska texter som vi använder i vårt stift. Vi har i många fall inte gjort nya översättningar utan endast bearbetat, sammanställt, korrigerat, utökat och anpassat redan existerande översättningar. Stor tacksamhet riktas därvid till pionjärer som Fader Kristoffer Klasson och den Heliga Annas Ortodoxa församling, Eskilstuna. Alla våra översättningar använder medvetet en äldre svensk stilistik med en arkaiserande prägel. Att översätta till en modern talad nutidssvenska anser vi vara att göra våld på de stilistiska ideal som författarna av den Ortodoxa kyrkans liturgiska texter på sin tid använde sig av och Kyrkan genom tiden brukat. Tanken är att språkets avskildhet skall vara såsom ett tecken på att man genom den vill skildra en annan, högre verklighet. Språket fungerar därvid som en slags sakral dialekt. Vi gör inte anspråk på att göra akademiskt korrekta översättningar, utan vår avsikt är ett liturgiskt bruk av texterna för att kunna hålla gudstjänsterna på svenska eller läsa dem privat för en djupare förståelse av gudstjänsternas innebörd. Vi ber om ursäkt för alla våra fel och misstag och hoppas att fler än vi själva skall få utbyte och uppbyggelse av dessa texter, som är så centrala för vårt kristna liv. Översättningarna från Triodion och Festmenaion är gjorda från de engelska översättningarna av Mother Mary och dåvarande Archimandrite Kallistos Ware. BESTÄLLNING AV GUDSTJÄNSTTEXTER TONSATTA GUDSTJÄNSTTEXTER Horologion Liten Ortodox bönbok (uppdaterad 2023) 3:e och 6:e timmen och Typika Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos med präst Lilla Paraklesis till den allraheligaste Theotokos utan präst Stora Paraklesis till den allraheligaste Theotokos 9:e timmen, lördagens Aftongudstjänst - Vesper Oktoechos for lördagens aftongudstjänst Lilla Completoriet med Akathistoshymnen till den Allraheligaste Theotokos Stora Completoriet Midnattsgudstjänsten och Orthros för söndagar och festdagar Förberedelse till den Heliga Kommunionen (uppdaterad 2024) övriga böner Bön mot demonisk påverkan (A4) Bön mot demonisk påverkan (Häfte i A6 storlek) Välj pappers-storlek A5 och skriv ut som häfte) Triodion - Stora fastan Publikanens och fariséens söndag Aftongudstjänsten Den förlorade sonens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Domssöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Förlåtelsens söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Utdrag ur Triodion (utvalda hymner från Stora fastans första vecka ) Stora Kanon av vår helige fader Andreas av Kreta (som den läses i Stora fastans första vecka) Stora Completoriet Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på de första fyra fredagarna i Stora fastan) Lilla completoriet med Akatistoshymnen till Guds Moder (som den läses på den femte fredagen i Stora fastan) Ortodoxins söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Helige Gregorios Palamas’ söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Det heliga Korsets söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros (uppdaterad 2025) Helige Johannes Klimakos' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Heliga Maria av Egyptens ' söndag Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Palmsöndagen Aftongudstjänsten Morgongudstjänsten/Orthros Stora Onsdagen Sjuksmörjelsens mysterium Stora Torsdagen Aftongudstjänsten med den Helige Basileios liturgi Stora Fredagen De kungliga tim marna Aftongudstjänsten (då Epitafion bäres ut) Stora Lördagen Morgongudstjänsten/ Orthros Aftongudstjänst med Basileiosliturgi Klagosångerna: Ett urval av 33 verser i varje stasis Noterna finns här. De förutinvigda gåvornas liturgi (uppdaterad 2026) pentekostarion Påsk Påsknattens gudstjänster (Midnattsgudstjänsten, Orthros och den Gudomliga Liturgin) Agapevesper Knäfallandevesper Festmenaion Kristi födelse De kungliga timmarna (uppdaterad jan 2025) Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Lity och Aposticha Orthros Theofania (uppdaterad 2022-01-12) De kungliga timmarna Aftongudstjänst med Basileios den Stores Liturgi Orthros Hur kan vi deltaga i den Gudomliga liturgin? En kortfattad förklaring om vad som sker i den Ortodoxa liturgin för att bättre kunna följa med i den. Om den Stora och Heliga veckans gudstjänster Om Akathistoshymnen: "Glädjens hyllningar till Gudaföderskan" av Fader Anders Åkerström. Om hymnens genrer, historik, metrik och hur den används i den Ortodoxa kyrkan, samt noter till svensk text av en av hymnerna "Till Dig, o Härförerska".

Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Stockholms ortodoxa stift Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Vi har två församlingar, i Stockholm och Uppsala, där det regelbundet firas gudstjänst. Vidare finns ett kloster i Grillby utanför Enköping. Vår intention med denna hemsida är att sprida information om den Ortodoxa kyrkan. Vi avser att publicera artiklar om Ortodox teologi och levnadssätt samt liturgiska texter, men också information från vår egen synod. Den Stora fastans pilgrimsfärd Fastans fyrtiodagarsresa påminner oss om de fyrtio år som det utvalda folket vandrade i öknen. För oss, liksom för Israels folk, är den Stora fastan en pilgrimsfärd. Det är en tid att befria oss från den egyptiska fångenskapen, från dominerandet av syndfulla lidelser; en tid för trons framsteg i en fruktlös och vattenlös öken; en tid för oförväntad återupprättelse. När vi börjar den, tar vi ett första steg in i Fastans ”ljusa sorg”. Läs mer. Första veckan i Stora och Heliga Fastan för 18 timmar sedan Gudstjänster för Hel. Basileios och Theofania 13 jan. Kyrklig kalender 2026 och Ortodoxt kyrkoliv Nu har vi publicerat årets kyrkliga kalender på vår hemsida ! Vi trycker även upp den i begränsad upplaga till våra församlingsbor och har några till försäljning ( se vår hemsidas boklåda ). Vi vill påminna alla som har förra årets kalender i tryckt form att inte kasta den i pappersinsamlingen då den innehåller ikoner i full färg och namn på helgon. Kan man inte bränna kalendern själv hemma så lämna in dem till våra församlingar så ombesörjer vi att de bränns. Senaste numr 13 jan. Gudstjänstprogram för Kristi födelse 2025 28 dec. 2025

Om den Stora Fastan Uppståndelsen, Påsken, är den viktigaste högtiden under det kyrkliga året. För att förbereda oss för denna stora dag, har Kyrkan utsett en tid av fasta och förberedelse, som kallas den Stora Fastan. Fastan börjar varje år på en måndag, som vi kallar Den Rena Måndagen, och varar i 40 dagar. Efter 40 dagar börjar vi den Stora och Heliga veckan (”stilla veckan”) med Lasaruslördagen och Palmsöndagen. Fastans fyrtiodagarsresa påminner oss om de fyrtio år som det utvalda folket vandrade i öknen. För oss, liksom för Israels folk, är den Stora fastan en pilgrimsfärd. Det är en tid att befria oss från den egyptiska fångenskapen, från dominerandet av syndfulla lidelser; en tid för trons framsteg i en fruktlös och vattenlös öken; en tid för oförväntad återupprättelse. När vi börjar den, tar vi ett första steg in i Fastans ”ljusa sorg”. Det finns fem söndagar under den Stora Fastan: 1. Ortodoxins söndag 2. Helige Gregorios Palamas’ söndag 3. Det Heliga Korsets söndag 4. Helige Johannes Klimakos’ söndag 5. Heliga Maria från Egyptens söndag Det finns dessutom flera andra högtider som kyrkan har ordnat för våra andliga uppbyggelse under fastetiden. Hur ska jag då fasta? Om du aldrig har fastat förut, eller inte är säker på om du har gjort det på rätt sätt, då ska Du tala med Din präst. Fastan är inte en disciplin som kan vara självstyrd, och bör alltid ingå i ett balanserat andligt liv. Vi försöker även att avhålla oss ifrån oseriöst TV-tittande, för mycket tid tillbringad på Internet och onödigt tomt prat och ersätta den tiden med deltagande i gudstjänstliv, privat bön hemma, välgörenhet och läsning av den Heliga Skrift och annan andlig läsning. Fastans allmänna regler är enkla: Måndag-fredag är strikt fasta, då vi avstår från kött, mejeriprodukter, fisk, olivolja och vin. Lördag och söndag får vi använda olivolja i mat och dricka lite vin. Om du är äldre, mycket ung, sjuk eller helt ny till fasta, kan din andlige fader ge dig en fasteregel som är mindre sträng än den som beskrivs här. Detta beror på att fastan inte är en uppsättning av regler och förordningar, utan en andlig medicin som den andliga fadern, som är Din andliga läkare, bestämmer för Din skull och till gagn för just Dig. Vi bör alltid avstå från att döma dem som inte fastar så strikt som anges ovan och samtidigt be att de kommer att växa i styrka att en gång göra så. Fastan kommer inte att vara till någon nytta för oss, om vi inte samtidigt älskar våra nästa mer än oss själva. Fastan är ett verktyg i vår verktygslåda mot den onde, men den är meningslös om vi inte älskar vår nästa och kritiserar våra bröder och systrar. Om du bor långt bort från en Ortodox kyrka och inte kan delta i gudstjänsterna under Stora Fastan, så bör Du fråga en Ortodox präst om vägledning om hur Du ska göra i Ditt fall. Andlig tillväxt är alltid möjligt för Dig även om Du bor långt borta! Många av våra gudstjänsttexter finns på Internet. Under Stora fastans första vecka läser vi tex den Helige Andreas botkanon och andra gudstjänsttexter på svenska kan man hitta här. Hela Stora fastans gudstjänstbok Triodion finns på engelska. Vi ser långt bort vår destination. Det är Påskens glädje, det är inträdet i Himmelrikets härlighet. Det är denna vision, försmaken av Påsken, som gör Fastans sorg ljus och våra ansträngningar i Fastan till en ”andlig vår”. Natten må vara mörk och lång, men längs vägen verkar en mystisk och strålande gryning att lysa vid horisonten. Må vi alla stå fasta i tron så att vi må korsa fastans hav och anlända beredda till Påskens underbara hamn! Läs mer om hur vi bäst tar vara på de heliga dagarna i den Stora fastan här.

إن كنيسة المسيحيين الأرثوذكسية الأصيلة في اليونان ترعى بإخلاص اللاهوت المناهض لبدعة المسكونية، وذلك على مستويين في آنٍ معاً: من جهة هي تسلّط الضوء على الانحرافات الكنسية للأرثوذكسيين المسكونيين على المستويين النظري والعملي ، ومن جهة أخرى هي تنشر تعليم تقاليد الآباء والمجامع الأرثوذكسية المختصّة بالعلاقة بين البدعة والح حركة التقويم القديم إبتكار التقويم عام ١٩٢٤ و بدعة المسكونية Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi __________________________ لماذا الأرثوذكس الأصيلين هم فعلاً مستقيمي الرأي؟ Why the True Orthodox Are Truly Orthodox __________________________ ظهور الصليب الكريم المقدس قرب أثينا ١٩٢٥ Korsets uppenbarande över Aten 1925 __________________________ تفنيد "عظة منشورة" لأحد أساقفة كنيسة اليونان الأرثوذكسية ذات التقويم الجديد - بقلم كليمندوس، أسقف غارذ يكيون Refutation of an Encyclical Sermon by a Hierarch of New Calendar Orthodox Church of Gre ece __________________________ النعمة الإلهية و الإنعزال, بقلم نيقولاوس ماني س Divine Grace and Walling Off, by Nikolaos Mannes __________________________ إضطهاد ذوي التقويم القديم اليونانيين على أيدي الكنيسة الرسمية خلال السنوات الأولى لإبتكار التقويم (١٩٢٤ - ١٩٢٨) State Church Persecutions of Greek Old Calendarists (1924-1928) __________________________ كنيسة اليونان الأرثوذكسية ذات التقويم ا لقديم The Old Calendar Orthodox Church of Greece __________________________ إعلان من والدة الله العذراء مريم للراهب الفضيل بوريس A Revelation of the Theotokos to the Virtuous Monk B oris __________________________ مسألة التقويم , لقدس الأب باسيليوس ساكاس The Calendar Question, by Fr. Basil S akkas __________________________ مقاومة حتى الدم: خمسة وستّون سنة من الإضطهاد لكنيسة رومانيا الأرثوذكسية الأصيلة (ذات التقويم القديم) (تشرين الأول ١٩٢٤– كانون الأول ١٩٨٩) قسطنطين بوجور Resisting Unto Blood: Sixty-Five Years of Persecution of the True (Old Calendar) Orthodox Church of Romania (October 1924–December 1989), by Constantin Bujor

Tillbaka till bildarkiv 2017 Helige Nikolais dag i klostret Gudomlig liturgi i helige Josefs kapell i Järbo (det var kallt och blåsigt...) Dop av David "Kyrktagning" före den Gudomliga Liturgin på den 40:e dagen efter barnets födelse. Från den Hierarkiska Gudomliga Liturgin med Metropolit Kyprianos i vår kyrka i Vårberg, Stockholm, i oktober. Trisagion vid klostergrundarens grav Gudomlig Liturgi på Guds Moders avsomnande i kapellet i Uppsala, som har sitt namn efter denna fest. Metropolit Kyprianos besök juni 2017 Vi välkomnar Alexei som medlem av den Ortodoxa kyrkan genom det heliga dopet! Från påsknatten i Heliga Konstantin och Helena kyrka På Stora och Heliga Fredagens kväll så firar vi lördagens morgongudstjänst där vi sjunger "klagosångerna" framför graven och går i procession med Epitafion Festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos från Grekland på publikanen och fariséens söndag 3 januari/ 5 februari. Biskop Johannes deltar från sin rullstol. Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos, publikanen och fariséens söndag. Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Ställföreträdande biskop i Stockholms Ortodoxa stift. Fader Theocharis, munkdiakon. Metropolit Kyprianos homilia i slutet av Liturgin med simultan översättning till svenska. Alla närvarande efter den hierarkiska liturgin 23 januari/ 5 februari. Heliga Philothei Ortodoxa kloster Stora vattenvälsignelsen Theofania 6 januari

"Det som Ordet kommunicerar via hörseln visar bilden fram tyst" (Johannes av Damaskus 700-talet) O rdet ikon kommer från grekiskans eikon , vilket betyder bild eller avbild och är en helig bild i den Ortodoxa kyrkan. Bilden uppfattas här inte enbart som illustration till Bibeln och andra texter utan som en del av det heliga budskapet. I Kyrkan möter man ikonen bl.a. i templon (ikonostasen) och i hemmets "vackra hörn", den rumshörna där familjeikonerna är samlade, där oljelampan brinner och där de troende ber sina dagliga böner, tänder ljus och rökelse. I en Ortodox kyrka eller i ett Ortodoxt hem finner man inga skulpturer med religiösa motiv men däremot ikoner, målade bilder. Detta är något för den Ortodoxa kyrka mycket karakteristiskt. lkonerna har ingen motsvarighet hos andra "kristna". Det kännetecknande för ikonografin är ett minimum av detaljer med ett maximum av utryck. I den Ortodoxa kyrkan är ikonerna en integrerad och självklar del av gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. En ikon är uttryck för helighet i färg och guld. Det är mer än en symbol; det är en helig bild, därför att ikonen inte bara representerar personen som är målad på den; den är också delaktig i den avbildade personens helighet. Personen finns i Himlen, men samtidigt är den närvarande på jorden av Nåd genom ikonen. När vi visar den vördnad får vi del av samma helighet som personen på ikonen befinner sig i. Gamla Testamentet förbjuder avbilder. Då var det inte möjligt att se Gud, men i och med att Ordet blev kött, att Gud sände sin Son att födas som människa, som levde här på jorden, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Läs mer Några intressanta ikonografiska studier på engelska. Blogg om ikoner på svenska Frågor och svar Den ryska ikonen med ansiktet som kom tillbaka Om du vill köpa en målad eller tryckt ikon till din kyrka eller ditt hem och samtidigt stödja vårt kloster:

Valfria rotfrukter och grönsaker kan varieras i denna gryta efter tillgång och tycke. Se vad du har i kylskåpet, lägg till och dra ifrån efter smak. Kokosmjölk, soja- eller havregrädde gör den tillräckligt festlig att serveras som bjudmat för många. Kikärtsgryta med grönsaker Valfria rotfrukter och grönsaker kan varieras i denna gryta efter tillgång och tycke. Se vad du har i kylskåpet, lägg till och dra ifrån efter smak. Kokosmjölk, soja- eller havregrädde gör den tillräckligt festlig att serveras som bjudmat för många. 6 portioner Ingredienser 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 2 palsternacka kålrot 2 morötter 1 stor zucchini 1 burk (á 400 ml) kokosmjölk eller 2-3 dl soja- eller havregrädde 1 burk (á 400 gram) kokta kikärtor 4 msk olja 3 dl vatten 2 buljongtärningar 2 msk maizena Kryddor efter smak och tillgång (tex chili, timjan, rosmarin, oregano, gurkmeja eller curry) Salt och peppar Variera med att tillsätta tex pumpa, rotselleri (obs! lite pga stark smak), purjolök, aubergine, broccoli, paprika, ingefära... Gör så här Skala och hacka lök och vitlök. Skär grönsakerna och rotfrukterna i mindre bitar. Fräs allt innehåll i kastrullen några minuter under omrörning. Tillsätt kryddor. Fräs någon minut under omrörning. Tillsätt grönsaksbuljong och grädde eller kokosmjölk, rör om och koka upp. Blanda vatten med maizena och tillsätt det samt rör om. Koka upp under omrörning. Låt grytan koka på medelvärme i ca 10-20 minuter tills grönsakerna mjuknat. Häll av, skölj och tillsätt kikärtorna. Låt dem bli varma. Smaka av med salt och peppar. Servera grytan tillsammans med ris. < Tillbaka

Tillbaka till bildarkiv 2014 Theofanias dag i Stockholm Besök av Biskop Ambrosios Biskop Johannes vigning till det Stora schemat Heliga Philothei ortodoxa klosters 25-års jubileum Många troende hade kommit samman för att fira festdag i klostret då det i år är 25 år sedan den första liturgin firades i klostret. Festdag i församlingen Helige Konstantin och Helena firades med vår Metropolit på besök 19 maj/1 juni Från Liturgin i klostret på Kristi himmelsfärd. Nunnorna var färdiga med ikonerna bakom det Heliga Bordet (altaret) "Thyranoixia" ("öppnandet av dörrarna") i Helige Josefs kapell i Järbo. Metropolitens besök i Sverige i oktober. Vår Metropolit kom till Sverige för att fira Kristi födelse.

Överst på sidan Tradition och Bibel Helige Treenigheten Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande Mysterierna Kyrkan Kristi efterföljelse Guds Moder Helgon Ikoner Bön för döda Ortodox V i kallas Ortodoxa kristna, därför att vi hör till den Ortodoxa kyrkan. Ortodox är ett grekiskt ord och betyder rätt troende. Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv. Den kallas också apostolisk, därför att Jesu egna lärjungar, Hans apostlar, gav den en fast ordning. I den Ortodoxa kyrkan har apostlarnas muntliga och skriftliga undervisning bevarats och kommer att bevaras oförändrad i alla tider. Den Ortodoxa kyrkan leds av biskopar. Kristus utvalde apostlarna. Apostlarna utvalde och handpålade sedan ledare för kyrkan, vilka kunde hjälpa och ersätta dem själva. De kallades biskopar. Dessa biskopar tillsatte i sin tur nya biskopar. På så sätt har den apostoliska ledningen genom handpåläggning bevarats i en obruten kedja inom kyrkan. Kyrkan kallas även katolsk eller allmännelig. Det betyder att den sträcker sig över hela världen och når alla människor. Till skillnad från den romersk-katolska kyrkan, som har påven till överhuvud och även i annat skiljer sig från den ursprungliga kyrkan, kallas den Ortodoxa kyrkan ibland den östra eller felaktigt den grekisk-katolska. Tradition och Bibel Helige Treenigheten Tradition och Bibel D en av Gud uppenbarade sanningen fasthålls av den heliga Traditionen och den heliga Skrift. I den heliga Traditionen bevaras det som fromma män och kvinnor fått från Gud och givit vidare till kyrkan i tal och levnad. I den heliga Skriften bevaras de Guds ord som skrivits ned av heliga apostlar och profeter under inverkan av den Helige Ande. Den heliga Traditionen är äldre än den heliga Skriften. Enklast och bäst lär vi oss den rätta kristna tron i Trosbekännelsen. Den utformades av de heliga kyrkofäderna på de första allmännelig kyrkomötena. Endast i den Ortodoxa kyrkan har trosbekännelsen bevarats oförändrad i sin rena form. Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande I trosbekännelsen utsäger vi vår tro på Gud, som är en till sitt väsen, men har tre personer, Gud Fadern, Gud Sonen, Gud den Helige Ande. Därför kallas Han även den heliga Treenigheten. Vidare bekänner vi oss vara medlemmar i den apostoliska Kyrkan, till vilken vi förenats genom dopet. Slutligen bekänner vi att målet för detta liv på jorden är det eviga livet i Guds rike, dit vi kommer efter de dödas uppståndelse och den yttersta domen. D en allsmäktige Gud är vår himmelske Fader. Han har skapat allting, både det synliga och det osynliga. Till den osynliga världen hör änglarna. Dem skapade Gud allra först. Änglarna är andeväsen, Guds sändebud, som inverkar på människorna och hela folkgrupper enligt Guds heliga vilja. Varje människa har en skyddsängel, som beskyddar henne, hjälper henne och inger henne goda tankar. Alla änglar skapades goda. Men en del av dem använde sin fria vilja till att i högmod uppresa sig mot Guds vilja. Därför föll de djupt ner och blev onda. De onda andarna försöker ständigt locka människan till sig, bort från Gud. Efter den osynliga världen skapade Gud den synliga världen och människan efter sin avbild, alltså med fri vilja. Och fastän människan föll för den ondes frestelse, så övergav Gud henne ändå inte, utan ville hjälpa henne upp igen. G ud sände till jorden sin enfödde Son, vår Herre Jesus Kristus som genom den Helige Ande föddes av Jungfru Maria. Han gav oss sitt Evangelium, det glada budskapet om frälsning och om Guds rike. Han offrade sig frivilligt på korset för att försona människan med Gud. Han uppstod från de döda, besegrade djävulen och döden, och lät också oss uppstå från döden. Han for upp till himmelen och öppnade åter himmelrikets port, som varit stängd för oss av synden. D en första pingstdagen nedsände Jesus den Helige Ande till sina lärjungar. Den Helige Ande förenar oss med Kristus, så som man fäster en gren vid ett träd. Den inympade grenen suger livssaft från trädet och börjar leva ett gemensamt liv med detta. Lika får den som förenas med Kristus sin livskraft från Honom och börjar leva Hans eviga liv. Mysterierna Kyrkan D en Helige Andes nåd eller Guds kraft får vi del av i de Heliga Mysterierna eller sakramentena, som Jesus Kristus själv givit oss. De främsta är 7 och nödvändiga för vår frälsning: 1) I dopet renas människan från synderna, föds till ett nytt, andlig liv och blir en kristen. 2) I myrrasmörjelsen får den döpte den Helige Andes kraft att motstå frestelserna och att leva det nya livet i Kyrkans gemenskap. Myrrasmörjelsen sker normalt i anslutning till dopet. 3) I Herrens Heliga Nattvard tar den kristna del av Kristi kött och blod, förenas med Honom till kropp och själ och får därigenom del av det eviga livet. 4) I botens eller syndaförlåtelsens mysterium får den som med uppriktig ånger bekänner sina synder för biktfadern genom honom förlåtelse, av Kristus själv. 5) I prästvigningen får en därtill utsedd man av den Helige Ande genom handpåläggning av en biskop, rättighet att förrätta mysterierna och att sköta församlingen. 6) I äktenskapets mysterium vigs en man och en kvinna av Kristus själv till ett gemensamt liv i gudsefterföljelse. 7) I oljesmörjelsen gives en sjuk Guds kraft att åter bli frisk till ande och kropp. Dop sker med fullständig nedsänkning. Ett bord ställt framför ikonostasen förberett för vigsel. F rälsningens medel, mysterierna, förvaltas av Kyrkan. Därför måste den som vill bli frälst från synden och mörkret höra till Kristi kyrka. Kyrkan är en, ty den har en enda grund och ett enda huvud, Jesus Kristus. De särskilda lemmarna förenas av kärleken. Kyrkan är helig, ty den är Kristi heliga kropp, och den Helige Ande bor i den. Kyrkan är allmännelig, eller katolsk, ty den sträcker sig över hela världen. De som flyttat bort från det jordiska livet har inte upphört att vara medlemmar i Kyrkan. De har endast överflyttat från Kyrkans synliga jordiska del, till dess osynliga himmelska del. Kristi efterföljelse F ör varje medlem i Kyrkan, som vill få del av det eviga livet, är Kristi efterföljelse nödvändig. Att följa efter Kristus betyder, att med fast tro på Honom som vår Frälsare och med Honom som högsta exempel, aldrig tveka att göra Hans vilja, försaka sig själv, otröttligt kämpa mot de onda böjelserna och ständigt göra bättring. Ingenting av detta kan man göra utan hjälp av Guds nåd. Av kärlek till oss lät Kristus frivilligt korsfästa sig; det var Hans stora kärleksverk. Därför bör vi visa vår kärlek till Honom och vår vilja att följa Hans bud genom kärleksverk till våra medmänniskor. Därvid får vi inte sky att offra vår egen trevnad, våra egna önskningar, och slutligen vårt eget liv. Inte heller detta kan göras utan hjälp och kraft från Kristus själv. Genom bönen står vi i ständig förbindelse med Kristus. I bönen lovprisar vi Guds fullkomlighet, tackar Honom för Hans stora godhet och ber Honom om hjälp i våra andliga och kroppsliga behov. Utan bön kan vi inte lära känna Gud. Till den inre bönen sluter sig den yttre, ty Gud har skapat oss med både själ och kropp. Därför ber vi inte bara med tanken utan samtidigt med ord och rörelser och gärningar. Korstecknet är de kristnas heliga tecken. När vi gör korstecknet minns vi den Korsfäste och uttrycker vår vilja att överlämna oss åt Honom. Också bugningarna hör till bönen. Ibland böjer man bara på huvudet, ibland på överkroppen, och ibland bugar man sig ända till marken (prostration). Guds Moder Theotokos V i tror att Jesus Kristus avlades av den Helige Anden och föddes av Jungfru Maria. I Ortodoxa gudstjänster benämns Jesu mor med hennes fullständiga titel: ” vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Theotokos, och ständig Jungfru”. Häri ingår de tre viktigaste epiteten som används av vår Kyrka: Theotokos (Gudaföderska), som hon tilldelades vid det tredje ekumeniska konciliet, det andra ”ständig jungfru” som gavs henne vid det femte ekumeniska konciliet, och som visar att hon var jungfru före, under och efter Jesu födelse, och ”den allraheligaste”, eftersom hon bland alla Guds varelser är det främsta exemplet på samverkan mellan den gudomliga avsikten och den mänskliga friheten. Av dessa tre är benämningen Theotokos den allra viktigaste eftersom den ger oss nyckeln till vår vördnad. Vi hedrar Jungfru Maria därför att hon är modern till vår Gud. Vi vördar henne inte som något i sig själv, utan på grund av hennes förhållande till Kristus. Ju högre vi värderar Guds Moder desto starkare blir vårt medvetande om hennes Sons höghet, för det är just på grund av Sonen som vi vördar Modern. Liksom den övriga mänskligheten undergick Guds Moder den fysiska döden, men i hennes fall har kroppens uppståndelse föregripits: efter döden ”upptogs” hennes kropp i himlen och hennes grav befanns vara tom. Hon har gått vidare, förbi död och dom, och lever redan nu i den tillkommande tidsåldern. Guds Moder Helgon D et finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Guds Moder och Jungfru Maria, som vi kallar Theotokos (Gudaföderska). Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber dem om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är också deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Guds Moder, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Ikoner I konerna en integrerad och självklar del av den Ortodoxa gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. I och med att Gud sände sin Son till jorden som människa, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Ikoner Bön för döda Vi ber också för de döda. B önerna för de döda förenar oss med dem som vi älskar här på jorden. Kärleken dör aldrig. På samma som bönen till änglarna och de heliga, så förenar också bönen för de döda den jordiska delen av Kyrkan med den himmelska. I Kristi ljus och kärlek förenas allt till en enda stor enhet - Kristus själv, Hans heliga Kyrka.

Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, a Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, apostlarna predikade och fäderna bevarade" (den Helige Athanasios). Kyrkorna delar samma gudstjänst, andliga liv och kyrkorätt. Var och en av dessa utövar sin andliga och administrativa myndighet inom sina bestämda gränser. På ca. 150 miljoner ortodoxa trosbekännare finns ca 20 sådana lokala grupper. Under historiens gång har flera grupper lämnat den Ortodoxa kyrkan på grund av olika teologiska kontroverser. Den första stora schismen ägde rum vid kyrkomötet i Kalcedon 451, där en grupp inte erkände konciliebesluten om Kristi två naturer. Denna schism från den Ortodoxa kyrkan har skapat de så kallade Österländska kyrkorna. Den största gruppen som finns representerad i Sverige från dem är den Syrisk-ortodoxa kyrkan med ca 25.000 medlemmar. Den andra stora schismen från den Ortodoxa kyrkan är en process som ägde rum gradvis mellan år 800-1200 när västerlandet med påven i spetsen lämnade gemenskapen med de andra ortodoxa patriarkaten. Denna schism från Kristi Kyrka skapade den Romersk-katolska kyrkan, som i sin tur splittrades på 1500-talet i och med de protestantiska kyrkornas tillkomst. Till Sverige kom den Ortodoxa kyrkan tillbaka på 1600-talet. I och med freden vid Stolbova 1617 gavs ryska handelsmän rätt att utöva sin religion i Sverige. För detta grundades en Ortodox församling i Stockholm. Huvudsakligen är det dock invandringen från ortodoxa länder efter 1960 som gjort att den Ortodoxa kyrkan idag är det tredje största trossamfundet i Sverige. Den största ortodoxa kyrkan i Sverige är den Serbisk-ortodoxa kyrkan (27.000) och den Grekisk-ortodoxa kyrkan (18.000). Läs mer om den Ortodoxa kyrkan här: Kortfattat om ortodox tro Allmänt om Ortodoxa och Österländska kyrkor och begravningssed - en artikel skriven av Fader Anders Åkerström i skriften "Respekt och hänsyn - Olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället" utgiven av begravningsbyrån Fonus.

Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Om oss Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Den första liturgin firades samma år på Apodosis av Theotokos insomnande. Kapellet flyttade under augusti 2001 till nya lokaler och församlingen disponerar numera kapellet på Gamla kyrkogården (snett bakom Carolina Rediviva - universitets-biblioteket) för gudstjänster. Den första Gudomliga liturgin i det nya kapellet firades den 9/22 september 2001. Uppsala grekisk-ortodoxa församling hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender och är i första hand en "missionsförsamling" där vi sätter bön och gudstjänst i fokus och tror på vår Herrens löfte "där två eller tre är församlade i mitt namn är jag mitt ibland dem". Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, engelska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår FAQ nedan. Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! KONTAKT Gåvor Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 23 06 13-2. Vanligt schema onsdag 18.00 Paraklesis lördag 18.00 Aftongudstjänst FAQ Uppsala FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (https://static.wixstatic.com/media/f29474_f4233f5f1bd643c8a16c2ace7bc3fc71.jpg)(vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Finns det andra Ortodoxa kyrkor och församlingar i Uppsala? Det finns tre kyrkor, som liksom vi följer den s.k. Gamla stilens kalender, och som har verksamhet i Uppsala: Kristi förklarings rysk-ortodoxa församling i Stockholm (tillhörande det s.k. Parisexarkatet under det Ekumeniska patriarkatets jurisdiktion) kommer till Uppsala ca 5 gånger per halvåret och firar liturgi i det Ekumeniska patriarkatets kyrka i Luthagen (se nedan) eller den Gode herdens kapell i Ulleråker. Dessutom kommer en präst från den Serbisk-ortodoxa kyrkan till Uppsala någon gång i månaden för liturgi. De lånar en kyrka från Svenska kyrkan för sina gudstjänster (Salabacke kyrka). Slutligen finns en Rysk ortodox församling, Helige Nikolai, (tillhörande Moskvapatriarkatet) i Uppsala, men prästen bor i Umeå och kommer endast sporadiskt till Uppsala och lånar en gudstjänstlokal. En kyrka och församling som följer den s.k. Nya stilens kalender finns även verksam i Uppsala: I Luthagen på adressen Sysslomansgatan 46 finns det Ekumeniska patriarkatets kyrka Aposteln Paulus, som till på 70-talet var ett kapell som tillhörde Svenska missionsförbundet och som då köptes för att förvandlas till den Skandinaviske metropolitens katedral, men som idag är i Stockholm. De firar liturgi ca 2 gånger per månad och vid stora högtider. Anslag om gudstjänster sätts upp på kyrkporten. Se även ortodoxuppsala.se(http://ortodoxuppsala.se/) Vilket språk firar ni gudstjänst på? Vid Paraklesis på onsdagar på svenska. Vid aftongudstjänst på lördagar på svenska och engelska. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall. Bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 500 kr / vuxen och år och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format.

Tillbaka till bildarkiv Unionsliturgin 2014

Resa till Serbien 2017 Tillbaka till bildarkiv Pilgrimsfärd till Grekland 2017

Biskop Johannes av Makarioupolis (+ 2020) Grundare av missionen i Sverige Fader Johannes Aspudden 1978 Met. Kyprianos' första besök 1984 Kyrkkaffe i Rågsved1988 Rågsved 1992 1994 Konsekration av kyrkan i Vårberg1998 Konsekration till biskop 2000 Konsekration till biskop 2000 Vårberg 2000 Besök i Grekland Met. Kyprianos konsekration till biskop 2007 2011 2012 Begravning juli 2020 Begravning 2020 Biskop Johannes Deurloo föddes den 31 januari 1930 nära Rotterdam i Nederländerna. Hans föräldrar var bönder och tillhörde den reformerta kyrkan. När Biskop Johannes gick i grundskolans högstadium konverterade han till den Romersk-katolska kyrkan mot sina föräldrars vilja och anslöt sig så småningom till Franciskanerklostret i Weert Limburg i en ålder av nitton år 1949. Vid klostret slutförde han de teologiska studier han anmodats och gick även igenom ett treårigt program i konstvetenskap genom Écoles des Beaux-Arts i Paris. Han tog så småningom ett certifikat i konstrestaurering. Genom sina konststudier kom han i kontakt med ikonografin och blev intresserad av den Ortodoxa kyrkan. Efter en kris i tron i samband med det Andra Vatikankonciliet lämnade han den romersk-katolska tron och flyttade 1965 till Sverige, där han så småningom gifte sig med Monica Johannesson. Tillsammans fick de två barn, Anders (Lukas) och Cecilia, och 1973 konverterade hela familjen till den Ortodoxa kyrkan. 1976 vigdes Biskop Johannes till diakon av Metropolit Irinei, som då tillhörde den "Fria Serbiska kyrkan", som nu är återförenad med det Serbiska patriarkatet. 1977 upphöjde Metropolit Irinei honom till Presbyter och gav honom i uppdrag att betjäna de serbiska församlingarna i Stockholm och Malmö. 1978 grundade han Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, först i en lokal i Aspudden, sedan i Rågsved, sedan Sätra för att slutligen bygga en kyrka åt församlingen i mitten av 1990-talet i Vårberg. 1985 då Biskop Johannes var bekymrad över den serbiska kyrkans ekumeniska aktivitet och vissa pastorala problem vädjade han att bli mottagen av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili som tillhörde den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer den s.k. gamla kalendern. 1990 tilldelades Biskop Johannes en Theol. Lic. av Center of Traditionalist Orthodox Studies, Etna (USA) för uppsatsen ”History and Idea of the Holy Icon in the Orthodox Church”. 1988 gick Biskop Johannes dotter Cecilia i kloster tillägnat St. Elizabeth, the Grand Duchess of Russia i Etna (USA) och är nu schemanunna under namnet Justina. Alldeles före Biskop Johannes fru Matushka Monica insomnade i början av 1999 vigdes hon till det stora schemat under namnet Parthenia. Biskop Johannes själv tonsurerades till munk den 2 maj 1999. Fyra dagar senare upphöjdes han till Arkimandrit. På söndagen före den Stora och Heliga Fastan den 12 mars 2000 konsekrerades han till titulärbiskop av Makaroupolis i de Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Athen) Grekland. Under hösten 2010 råkade Biskop Johannes ut för en olycka, skadade sin rygg allvarligt och hade därefter allt svårare att kunna celebrera gudstjänster. I februari 2014 vigdes han till det Stora schemat och drog sig så tillbaka som aktiv biskop. Trots sin sjukdom, som gjort att han mestadels varit sängliggande i tio år, har han under de åren varit en stor tröst och ett starkt stöd för församlingsbor och andra ortodoxa som frekvent besökt honom. Han insomnade stilla lördagen den 5/18 juli då vi firar den Heliga Elisabet, Storfurstinnan av Ryssland, i sitt rum intill den ortodoxa kyrka han själv byggt i Vårberg och begravdes på tisdagen 8/21 juli, tre dagar senare, alldeles bakom altarområdet utanför sin kyrka, enligt ortodox sed för biskopsbegravningar. Begravningen celebrerades av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Stockholms stifts ställföreträdande biskop, samt Biskop Ambrosios av Methonis som gjort stora insatser för att stötta den svenska missionen i vårt stift, tillsammans med församlingens prästerskap. Biskoparna kom från Grekland med det första direktgående flygplanet sedan Coronakrisen utbröt. Biskop Johannes är mest känd i en vidare krets i Sverige för sina ikonmålarkurser som han, med stor iver och flitighet, höll på många platser i Sverige från 1970-talet fram till olyckan 2010 och för sina målade ikoner som finns i många svenska kyrkor och församlingshem. Biskop Johannes får räknas som en av pionjärerna i Sverige med att föra traditionell ortodox ikonografi till den popularitet den har i dag i alla kristna trossamfund. Evig åminnelse! En dokumentärfilm om Biskop Johannes i sju delar.

Tillbaka till bildarkiv 2018 Metropolit Kyprianos besök maj-juni 2018 Trishagion vid Moder Parthenias grav Heliga Philothei Ortodoxa kloster Trishagion vid Moder Philotheis grav i klostret Heliga Philothei Ortodoxa kloster Heliga Philothei Ortodoxa kloster Smyckad kyrka inför festdag Lity från aftongudstjänsten till Heliga Konstantin och Helena och Alla Helgon. Aftongudstjänst Liturgi på festdagen Synaxis Synaxis Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Helige Josefs kapell i Järbo Helige Josefs kapell i Järbo Metropolit Kyprianos besök i Norrköping hos våra Οrtodoxa vänner från Syrien. Oljesmörjelsens mysterium i församlingen i Stockholm Påsknatten Påsknatten Direkt efter Orthos och Liturgin på pingsten firar vi en gudstjänst kallad ”knäfallande-vesper”. Metropolit Kyprianos besök mars 2018

Tillbaka till bildarkiv 2012 Nunnebesök i Sverige Två nunnor från Heliga Elizabeths kloster i Etna (USA) har besökt Sverige från den 10-23 januari (nya stilen). Moder Kypriane (till vänster på fotot) är en gammal studiekamrat till Fader Anders och Moder Justina är dotter till Biskop Johannes (till höger på fotot). Efter liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Moder Justina tar farväl av en av de församlingsbor som varit med från början på 70-talet. Första lördagen i Stora och Heliga Fastan firades festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Ortodoxins söndag 20 februari/4 mars En församlingsbo förbereder sig för procession. Biskopsbesök 5 juni-12 juni (nya stilen) På torsdagen firades den Gudomliga Liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Prästvigning av vår diakon Fader Stefanos, Alla helgons söndag den 28 maj/10 juni 2012 Efter prästvigningen kommer biskopen ut med prästens skrud och utropar: "Axios!" och alla svarar "Axios! (Han är värdig) Fader Stefanos håller sitt vigningstal Begravning av Moder Philothei Kistan täcks av en savanon Vi hade fått tillstånd av Länstyrelsen att få begrava henne på klostrets mark enligt Ortodox sed. I den Ortodoxa kyrkans monastiska tradition ska helst en munk eller nunna begravas i sitt kloster. Gerontissa Taxiarchia och Syster Xeni från Heliga Änglarnas kloster i Grekland och nunnorna boendes i Sverige tar Biskop Johannes välsignelse från hans sjukbädd i kyrkan efter den Gudomliga liturgin. Vi firade Liturgi och Trishagion på den 40:e dagen efter Gerontissa Philotheis insomnande.

Heliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Moder Philothei på klostrets tomt inköpt 1987 framför det gamla huset som sedan revs. Liturgi i Heliga Philotheis kapell med Metropolit Kyprianos den yngre, 2016. 1/9 Heliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Heliga Kyprianos och Justina kloster, Grekland (†2013) och tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkans synod som följer den kyrkliga kalendern (fädernas eller den gamla/ julianska kalendern), Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος. Vårt kloster är ett s.k. metochion (annex) till Heliga Änglarnas kloster i Grekland där Moder Philothei och vi två nunnor som nu lever i klostret vigts till klosterlivet och blivit upplärda. Vi har lärt oss ikonmålning och förberedning av ikonpannåer under våra tio år i vårt moderkloster. Vårt kloster är ett s.k. hesychastirion , d.v.s., vi strävar efter att leva ett liv i stillhet och bön med så lite som möjligt som distraherar. Vi följer ett traditionellt Ortodoxt klosters dagsprogram med fasta gudstjänsttider tre gånger om dagen omväxlat med arbete. Vi tar inte emot besökare och klostret har inget gästhem eller natthärbärge för besökare. Läs mer här om vårt klosters skyddshelgon, den heliga Philothei. Ikonförsäljning Nunnorna i Heliga Philothei Ortodoxa kloster försörjer sig genom försäljning av ikoner som handmålats eller tryckts och monterats i klostret. Genom att beställa ikoner från dem stödjer du klosterlivet i Sverige! Se deras hemsida för ikonförsäljning på www.klosterikoner.com Gåvor Alla gåvor till klostret mottages tacksamt på bankgiro 677-0242 "Stiftelsen Heliga Philothei Ortodoxa kloster" Swish: 123 101 1634 Man kan också skicka en gåva direkt via PayPal: Alla bidragsgivare åminns i klostrets dagliga förböner.

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem FAQ Får vem som helst bevista en Ortodox gudstjänst? Alla är givetvis välkomna! Behöver jag tänka på något speciellt vid ett besök? Vi blir alltid glada om besökare respekterar Ortodox tradition: Ortodoxa gudstjänster firas stående. De stolar som finns är till för barn, gamla och sjuka. Män står till höger i kyrkan. Kvinnor står till vänster i kyrkan. Nattvard är endast till för de Ortodoxt troende som fastat, biktat sig för en präst och läst speciella böner för mottagandet. Vi ser gärna att man är klädd för att möta himmelens Konung (https://static.wixstatic.com/media/f29474_f4233f5f1bd643c8a16c2ace7bc3fc71.jpg)(vilket vi tror att man gör under en Liturgi). Detta innebär att vi gärna ser att man är "uppklädd" och kvinnor uppmanas t.ex. att bära kjol eller klänning samt att man täcker sitt huvud med en vit sjal. Vi ger endast antidoron (välsignat bröd som utdelas vid slutet av den Gudomliga liturgin) till Ortodoxt kristna. Vilken Ortodox kyrka tillhör ni och vilken patriark lyder ni under? Den Ortodoxa kyrkan är en federation av självstyrande kyrkor som delar samma tro, gudstjänst och kyrkliga rätt. Den Ortodoxa kyrkan är inte som den Romersk-katolska kyrkan som har en påve som håller kyrkan samman. Den Ortodoxa kyrkans Herre är Jesus Kristus och det vi har gemensamt är tron. Vi tillhör Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Kallinikos och vi följer Fädernas kalender (den s.k. "gamla stilens" kalender), vilket innebär att vi firar många högtider 13 dagar senare. Hur är er relation till andra Ortodoxa kyrkor? Vår synod av biskopar har för närvarande dragit tillbaka kommunion (nattvardsgemenskap) med många andra Ortodoxa kyrkor därför att vi menar att dessa kyrkors deltagande i den ekumeniska rörelsen komprometterar den Ortodoxa tron. Vi är bekymrade över deras ställningstaganden och kallar därför på en pan-ortodox synod som ska återställa den oordning inom den Ortodoxa kyrkan som den ekumeniska rörelsen skapat. Vi har dock kommunion med de kyrkor som är av samma åsikt som vi, dvs. de som följer fädernas kalender i Rumänien och Bulgarien samt den Ryska utlandskyrkan. Ger ni nattvard till andra Ortodoxt kristna utanför er jurisdiktion? Går man regelbundet till bikt och nattvard i en annan kyrka bör man fråga om välsignelse från sin präst för att motta nattvard någon annanstans. Vi tror inte det är bra för det andliga livet att "gå runt" och bikta sig för olika präster för att se var man får det "bästa rådet". Det är bättre att välja en kyrka och vara den trogen. Är man långt från sin "vanliga" kyrka så tala med vårt prästerskap vi får vi resonera om vad som är bäst i Ditt fall. Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem kontakt Observera att vi tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas eller den "gamla kalendern". För förfrågningar om dop, vigsel, begravning eller åminnelsegudstjänster för de avlida så utför vi dessa endast för medlemmar i vårt stift eller i våra systerkyrkor. Vill du komma i kontakt med någon annan Ortodox kyrka se vår sida med länkar . Vill du komma i kontakt med den Grekisk-ortodoxa nykalendariska kyrkan (Konstantinopels patriarkat), var god, skriv till: metropolisofsweden@gmail.com Till skolelever: Vi har tyvärr inte möjlighet att besvara alla allmänna förfrågningar på e-post om den Ortodoxa kyrkan. Svaren på era frågor hittar Ni oftast i ett uppslagsverk eller gå till biblioteket och låna Ware Kallistos, Den Ortodoxa kyrkan, Skellefteå 2000 och leta där. Kontaktinformation Heliga Konstantin och Helena Ortodoxa församling (vid Vårbergs tunnelbanestation) Fjärdholmsgränd 48 127 44 Skärholmen Ansvarig präst: Fader Anders Åkerström kontakt: info@ortodoxakyrkan.se Assisterande präst: Fader Alexander Hahr kontakt: fader.alexander@ortodoxakyrkan.se Du kan också alltid komma i kontakt med oss efter någon av våra gudstjänster.

Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Det finns många myter om fastemat: att det är dyrt, att det är tråkig mat, att man inte blir mätt på den eller att det är farligt för hälsan att fasta. Tvärtom! Det finns mycket enkelt och billigt man kan laga under fastan som ändå är gott, näringsrikt och mättsamt. Ortodox fastemat innebär icke-animaliska produkter. Det betyder inte att vi ska köpa dyr veganmat utan istället bör vi välja att äta enklare och billigare och, som de heliga fäderna säger, låta de pengar vi sparar genom fastan gå till de fattiga och behövande. Den enskilde individen hittar inte på sina egna fasteregler själv utan följer Kyrkans tradition i lydnad. Fastan är inte bara ”matregler” utan bör alltid kombineras med ett fördjupat andligt liv i bön, andlig läsning och kyrkobesök. Vi måste be om Guds hjälp för att klara av fastan för utan Honom kan vi ingenting göra. Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Linser, bönor och ärtor är mycket nyttiga och mättande proteinkällor som kan varieras i det oändliga. Det enklaste är att köpa färdigkokta på tetrapak men det är billigare att köpa torra, blötlägga och göra storkok. soppor tillbehör Varmrätter kakor biffar bröd

Den Helige Sarapion Sindoniten, en av de mest kända s.k. ökenfäderna i Egypten på 300-talet, gjorde en gång en pilgrimsresa till Rom. Där fick han höra talas om en berömd eremit, en kvinna som levde i avskildhet i ett litet rum utan att någonsin gå ut. Sarapion ställde sig frågande till detta sätt att leva -själv var han oftast på väg någonstans- och sökte därför upp henne och frågade: "Varför sitter du här?" Hon svarade: "Jag sitter inte. Jag är på Resa". Jag sitter inte. Jag är på resa. Detta är kännetecknande för kristen tro. Ortodox kristen tro är att vara på väg. Vi är på resa genom vårt hjärtas inre, en resa som inte kan mätas i timmar på klockan eller dagar i almanackan. Det är en resa ut ur tiden, in i evigheten. Ett av de äldsta orden för den kristna tron är helt enkelt "vägen. "Men vid just den tiden", heter det i Apostlagärningarna, "blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen" (Apg 19:23) Namnet understryker det praktiska i den kristna tron. Den kristna läran är mer än en teori om universum, mer än en lära nedskriven på papper; den är den väg längs vilken vi färdas -i ordets djupaste och sannaste bemärkelse, livets väg. Det finns bara ett sätt att upptäcka vad den ortodoxt kristna tron egentligen innebär. Vi måste ta steget in på den vägen, överlämna oss helt och hållet, sedan kan vi börja se med egna ögon. Så länge vi stannar vid sidan av vägen kan vi aldrig förstå. Naturligtvis behöver vi få en del fingervisningar innan vi börjar. Vi måste få veta vilka vägmärken vi skall hålla utkik efter, och vi behöver sällskap på resan. Utan hjälp från andra är det knappast möjligt att börja resan. En spridd missuppfattning av Ortodox tro är att den likt andra religioner innehåller en serie antaganden som vi håller för troliga eller kanske tom. sanna. Så är dock inte fallet; Ortodox tro är, i första hand, en psykoterapeutisk metod för den sjuka själens helande. Ortodox tro är inte att hålla vissa utsagor för sanna utan att leva dessa utsagor. Den som därmed inte antar den "ordination" som läkaren har anvisat blir därmed inte heller frisk. Med detta är Ortodox tro unik och skiljer oss från alla andra kristna samfund, som vi menar inte bevarat den ordination som "vår Herre förkunnade, apostlarna utlade och våra heliga fäder bevarat" på det sätt som vi har gjort. Att vara Ortodoxt kristen är alltså att vara på väg, dvs att starta den ordination som leder till den sjuka själens helande, och slutmålet på vår väg är gudomliggörelse, theosis. Den Ortodoxa kyrkans fäder talar ofta om tre stadier på denna "väg", nämligen upplysning, rening och gudomliggörelse. Med "upplysning" menas det kristna dopet, där vi inlemmas i Kristi kropp - Kyrkan. Till "rening" anvisar de heliga Fäderna redskapen bön och fasta. De första steg vi måste ta på vår väg är alltså dessa. För lekmän innebär bön till att börja med dagliga morgon- och aftonböner, som återfinns i en vanlig Ortodox bönbok, samt söndaglig gudstjänst -den Gudomliga Liturgin. Och fasta innebär att delta i Kyrkans 4 föreskrivna perioder (den Stora Fastan innan Påsk, Apostlafastan, fastan till Gudaföderskans insomnande och Julfastan) samt varje onsdag och fredag. Och med fasta menas att man avstår från kött, fisk, ägg och mjölkprodukter och äter mat från växtriket istället. Med dessa redskap färdas vi mot gudomliggörelse och "den dag som är utan afton". Vill du sedan veta mer om Ortodox tro så är du välkommen att besöka våra gudstjänster. Vägen mot Gudomliggörelse: Om konversion till den Ortodoxa kyrkan. Det är många som skriver till oss och säger att de funderar på att övergå till den Ortodoxa kyrkan, att konvertera. Människor närmar sig Ortodox tro från många olika håll. Oavsett bakgrund är Kyrkan ett andligt sjukhus dit alla är välkomna. I detta häfte finns information om vad nästa steg är efter att du sökt dig hit och vill veta mer. Här kan du läsa artikeln "Stationer på en pilgrimsväg" som handlar om hur Fader Anders Åkerström kom att lämna den Svenska statskyrkan, där han en gång var präst, och konvertera till Kristi sanna Kyrka. Häpnadsväckande berättelse om före detta protestantisk finländare: En tjugoårig yngling från Finland besökte nyligen det Heliga Berget Athos under Pentekostarion-perioden efter Påsk. Han berättade om sitt liv och om hur Gud ledde honom till att lära känna Ortodoxin.

länkar Vi rekommenderar i första hand vår synods hemsidor: Den Heliga Synodens hemsida (på grekiska) Metropolis av Oropos och Filis officiella hemsida, där allt från fromhetsmaterial till nutida Ortodox analys publiceras (grekisk och engelskspråkig). Heliga Kyprianos och Justina kloster bl.a. direktsända gudstjänster från klostret (flerspråkig, även svenska) Helige Philaretos välgörenhetsförening (grekisk och engelskspråkig). Ikoner från Heliga Philothei Ortodoxa kloster Church of the Genuine Orthodox Christians of America Orthodox Tradition (You-Tube: live-stream services, sermons, etc.) Center of Traditionalist Ortho dox Studies, som publicerar böcker om den Ortodoxa kyrkan. St. Photios Orthodox Theological Seminary You-Tube Eastern Christian Supply Company , där man från USA kan beställa Ortodoxa utensilier och böcker. Heliga Elizabeths kloster, där man kan beställa handsydda skrudar och handmålade ikoner. S:t Edwards kloster i England Brookwood blogger A Young Adult's Guide to the Orthodox Church För adresser till andra Ortodoxa kyrkor och icke-ortodoxa s.k. Österländska kyrkor i Sverige se www.ortodox.nu , men vi listar även några nedan. Teologi Det finns givetvis många goda hemsidor om Ortodox teologi men vi vill särskilt rekommendera Orthodox Christian Information Center där det finns mer än 700 bra artiklar om Ortodox tro. Ortodox wikipedia har en del förtjänstfulla artiklar. En allmän encyklopedisk information om den Ortodoxa kyrkan och dess teologi finns på den engelskspråkiga Wikipedia Ortodoxa kyrkor i Sverige Då hemsidor och bloggar "kommer och går" måste länkarna nedan kontinuerligt kontrolleras. Senaste kontrollen gjordes 2024-11-12 Konstantinopels patriarkat, Skandinaviska stiftet (Facebook) Kristi förklaring, Stockholm (Bulgariska patriarkatet) eller deras Wordpressblogg (inte uppdaterad sedan 2010) Kristi förklaring, Överkalix (Ekumeniska Patriarkatet i Konstantinopel) Serbisk-ortodoxa kyrkan: Heliga Anna Ortodoxa församling med verksamhet i Linköping och Stockholm Helige Basilios, Helsingborg Helige Methodios och Helige Kyrillos, Malmö Helige Stefan Decanskis serbiska-ortodoxa församling, Göteborg Heliga Stormartyren Georgios kloster och församling, Olofström Serbisk-ortodoxa församlingen i Halmstad Moskvapatriarkatet Stockholm Uppsala Västerås Umeå Rumänsk-ortodoxa patriarkatet Rumänsk-ortodoxa stiftet för Skandinavien Jönköping Finsk-ortodoxa kyrkan Finska Ortodoxa församlingen i Sverige Antiokias patriarkat www.antiochpatriarchate.org Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling Privata svenska initiativ till hemsidor och bloggar om Ortodox tro ortodoxakyrkan.blogspot.com (inte uppdaterad sedan 2015) www.ortodoxkristendom.se http://agiosnikolaosrattvik.wordpress.com http://ortodoxuppsala.se (här publiceras gudstjänster för några ortodoxa kyrkor, men inte alla tyvärr) Sö ker Du adress eller kontaktperson till andra Ortodoxa eller österländska kyrkor rekommenderar vi www.kyrktorget.se och www.kyrksajten.se och deras direktlänk. Och ett övrigt alternativ är att söka i företagsdatabasen 121.nu under sökordet "ortodoxa", klicka här för att genomföra sökningen. Norge Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agafangel: Maria Bebudelse Ortodokse kloster Ryska Parisexarkatet : kloster Helige Trifons skita. Moskvapatriarkatet: www.ortodoks.no Danmark Ryska utlandskyrkan: Alexander Nevskij rysk-ortodoxa församling www.synod.com Parisjurisdiktionen www.ortodoks.dk Andra ortodoxa kyrkor i världen i bokstavsordning: Alexandria patriarkat Antiokia patriarkat Archdiocese of Thyateira and Great Britain Archevêché des églises russes en Europe Occidentale Bulgariska kyrkan Ekumeniska patriarkatet (Konstantinopel) Estniska kyrkan Finska kyrkan Georgiska kyrkan Greek Orthodox Archdiocese of America Grekisk-ortodoxa metropolitstiftet Italien och Malta Grekisk-ortodoxa metropolitstiftet Tyskland Grekiska kyrkan Japanska kyrkan Jerusalem patriarkat Moskva patriarkatet Orthodox Church in America Ortodoxa kyrkan i Portugal Polska kyrkan Rumänska patriarkatet Department for External Church Relations of the Moscow Patriarchate Serbiska patriarkatet Tjeckiska kyrkan

تعاليم روحية هل لديك تذكرة؟ في ما يختص بالتوبة والإعتراف Do You Have a Ticket? Concerning Repentance and Confession, by Metropolitan Cyprian حوار القديس سيرافيم ساروف مع نيقولاوس موتوفيلوف St. Seraphim of Sarov's Conversation With Nicholas Motovilov لائحة بالأهواء - للقديس بطرس الدمشقي "A List of the Passions - by St. Peter of Damascus ARABIC ENGLISH" دليل إلى الحياة الأرثوذكسية: بعض المعتقدات والعادات والتقاليد في الكنيسة A Guide to Orthodox Life الراهب والفلاح The Monk and the Peasant كيف نشفي أخانا بالإحترام والمحبة. How We Heal Our Brother With Consideration and Love التدخين والمسيحي الأرثوذكسي - قسطنطين كافارنوس Smoking and the Orthodox Christian, by Constantine Cavarnos الحياة بنزاهة - عظة للأب ستيفن ألان Life with Integrity - A Sermon by Father Steven Allen الظهورات المريمية: تدخّل إلهي أم وهم - ميريام لامبوراس The Marian Apparitions: Divine Intervention or Delusion? by Miriam Lambouras عبادة البطل: مرض نضالنا المقدس فوتيوس، أسقف ماراثون (حالياً متروبوليت ديميترياس) Hero-Worshipping: the Sickness of our Holy Struggle, by Bishop Photios of Marathon, (now Metropolitan of Demetrias)

Den Ortodoxa kyrkan tror på vad Trosbekännelsen bekänner: "Jag tror...på en enda, helig allmännelig och apostolisk kyrka". "Den som gör motstånd för att försvara sanningen” kämpar den goda kampen för ”Ortodoxt och Gud behagligt motstånd” och på grund av detta erkänns alla vara ”Bekännare” som ”gör motstånd mot heresi och kämpar för Ortodoxi”. (Helige Theodoros Studiten, Patrologia Graeca, Vol. XCIX, cols 1064C, 1045D och 1177C") Den Ortodoxa kyrkan tror på vad Trosbekännelsen bekänner: "Jag tror...på en enda, helig allmännelig och apostolisk kyrka". Detta innebär att vi tror att det endast finns EN kyrka, som andra kristna grupper splittrat sig från genom tidernas lopp. Den första stora splittringen var på 400-talet då de så kallade Österländska kyrkorna bröt sig ur. Och den andra stora splittringen var en process från 800-talet till 1200-talet då den Romersk-katolska kyrkan bröt sig ur. Den Ortodoxa kyrkan tror vidare att Guds Nåd inte kan finnas utanför hennes gränser. Detta innebär att vi bestämt tillbakavisar den så kallade "gren-teorin", som menar att alla kyrkor och samfund är likt grenar i ett och samma träd, Kristi kropp. Denna sanning har den Ryska Utlandskyrkan valt att klargöra genom ett tillägg till Synodikon som läses upp på Ortodoxins söndag (den första söndagen i Stora Fastan): Mot dem som attackera Kristi Kyrka genom att lära ut att Kristi Kyrka är delad uti så kallade "grenar" som skilja sig i lära och liv, eller att Kyrkan icke existerar synligt, utan kommer att formeras i framtiden då alla "grenar" eller sekter eller samfund, och även religioner, kommer att förenas i en enda kropp; och som icke särskiljer Kyrkans prästerskap och Mysterier från heretikernas, utan säger att heretikernas dop och eukaristi är verkningsbart för frälsningen; därför, mot dem som medvetet har gemenskap med dessa tidigare namngivna heretiker, eller som pläderar, sprider ut eller försvarar deras heretiska ekumenism under täckmanteln broderlig kärlek eller den påstådda föreningen av separerade kristna, Anathema! Detta innebär konkret att vi är mycket tveksamt inställda till den s.k. ekumeniska rörelsen. "Kyrkornas återförening" kan för en ortodoxt kristen trosbekännare endast innebära konversion till den Ortodoxa kyrkan och vad det sedan innebär. Sedan 1960 har dock ett stort antal ortodoxa kyrkoledare deltagit i den ekumeniska rörelsen och initierat ett nytt otraditionellt förhållningssätt. Vår synod har ställt sig kritisk till detta, liksom Ortodoxins hjärta Agion Oros (det heliga Berget) Athos, och har av denna anledning tagit avstånd från dem. Här nedan följer några artiklar om vår synods kritik och ställningstagande gentemot de Ortodoxa som kompromissar med vår heliga tro. Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi , finns även på arabiska Liturgical Ecumenism: A Propaedeutic to the True Nature of the Great Synod of 2016 Ecumenism in the Homestretch and the Orthodox Witness of a Contemporary Saint and Confessor (Synodal Gathering, Sunday of Orthodoxy, 2015) The Eternal Boundaries of Orthodoxy and the “New Ecclesiology” of the Ecumenists (Sunday of Orthodoxy, 2015) Journey to the “Holy and Great Synod” Resolution: Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 (Third Clergy Synaxis, Fili, Athens, Tuesday, November 5/18, 2014) Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 The “Sigillion” of 1583 Against “the Calendar Innovation of the Latins”: Myth or Reality Den Ryska utlandskyrkan kapitulerar - och vad har hänt 2006? Ortodoxa helgon för vår tid när allt fler svävar på målet om vad kyrkan står för. Martyrerna på Athos, den Helige Antonius, Romaren och den Helige Makarius, Romaren Helgonförklaringen av Helige Chrysostomos den nye bekännaren, den grekiska gammalkalendariska rörelsens "fader" "Kanonicitet" Kyrkans gränser – en nödvändig kommentar till Kristi förklarings församlingsblad Fem klargörande citat om den missbrukade termen "kanonisk". "Ingen term är så ofta använd -och missbrukad- bland Ortodoxa som termen kanonisk" skrev Fader Alexander Schmemann. Nedan återfinns en artikel på engelska skriven av Fäderna vid Helige Gregorios Palamas kloster som på ett utmärkt sätt förklarar ett rätt bruk av termen: "The True Meaning of Canonicity". Vem är fundamentalist, schismatisk och okanonisk? "…det är inte en patriarks eller synods beslut som skapar och garanterar kanonicitet, utan tvärtom, det är beslutets kanonicitet som ger det sann auktoritet och kraft. Sanning och inte makt, är kriteriet, och kanones, precis som Kyrkans dogmer, uttrycker Kyrkans sanning. Och precis som ingen makt eller auktoritet kan förvandla heresi till Ortodoxi och göra något som är svart till vitt, så kan ingen kyrklig makt göra en situation kanonisk som i själva verket är okanonisk.” (Fr. Alexander Schmemann, St. Vladimir’s Theological Quarterly, Vol. 8, No. 2 (1964) pp. 67-84.)

سير القديسين معايير القداسة حسب التقليد الأرثوذكسي The Criteria for Sainthood According to Orthodox Tradition سيرة القديسة ماركيلا التي من خيوس Life of St. Markella of Chios القديس الجديد الشهيد في الكهنة يوسف ديسفينا New Hieromartyr Saint Joseph of Desphina القديسة كاترينا ماندرا، أولى شهداء نضال التقويم New Martyr Saint Catherine of Mandra

Tillbaka till bildarkiv 2016

Tidningsarkivet S edan 1988 publiceras ett församlingsblad i Stockholms Ortodoxa stift, Ortodoxt kyrkoliv , som kommer ut 1-3 gånger per år. Från början var utgivningen tätare och tidningen trycktes på en kopieringsmaskin, men sedan 1998 produceras den helt med desk publishing-program och trycks som en högupplöst PDF-fil. Nedan återfinns gamla nummer. Uppbyggelse och Tröst är en tidskrift med andligt uppbyggliga texter som är utvalda av vår grekiske Metropolit Kyprianos, designen är gjord i Heliga Änglarnas kloster i Grekland, layouten och översättningen i Heliga Philothei Ortodoxa kloster i Sverige. Storlek: A4. 8 sidor. Ortodoxt kyrkoliv 2025 Ortodoxt kyrkoliv 2024 Ortodoxt kyrkoliv 2023 Ortodoxt kyrkoliv 2022 Ortodoxt kyrkoliv 2021 Ortodoxt kyrkoliv 2020 Ortodoxt kyrkoliv 2019 Ortodoxt kyrkoliv 2018 Ortodoxt kyrkoliv 2017 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2017 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2016 Ortodoxt kyrkoliv 2015 Ortodoxt kyrkoliv 2014 Ortodoxt kyrkoliv 2013 Ortodoxt kyrkoliv 2012 Ortodoxt kyrkoliv 2011 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2011 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2010 Ortodoxt kyrkoliv 2009 Ortodoxt kyrkoliv 2008 Ortodoxt kyrkoliv 2007 Ortodoxt kyrkoliv 2006 Ortodoxt kyrkoliv 2005 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2005 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2004 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2004 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 3 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 3 och 4 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 3 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 1 och 2 Ortodoxt kyrkoliv 1998 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 1998 nr 2 och 3 nr 9, januari 2017 nr 8, juni-augusti 2016 nr 7, juni-augusti 2015 nr 6, december 2014-februari 2015 nr 5, september-november 2014 nr 4, juni-augusti 2014 nr 3, mars-maj 2013 nr 2, december 2012 - februari 2013 nr 1, september-november 2012

Det luktar faktiskt lite pizza om den här soppan även om det enda som påminner om pizza är tomat och oregano! Men kanske namnet och lukten kan få någon mer att äta den… Den är hur enkel, billig och god som helst! Vill man göra den mer mättande och matig kan man tillsätta kokta vita bönor. Har man inte tillgång till rosmarin och timjan kan man förstås bara hoppa över det. ”Pizzasoppa” Det luktar faktiskt lite pizza om den här soppan även om det enda som påminner om pizza är tomat och oregano! Men kanske namnet och lukten kan få någon mer att äta den… Den är hur enkel, billig och god som helst! Vill man göra den mer mättande och matig kan man tillsätta kokta vita bönor. Har man inte tillgång till rosmarin och timjan kan man förstås bara hoppa över det. 8 portioner Ingredienser 2 matskedar olja 1 hackad gul lök 3 klyftor hackad vitlök 1 tsk salt svartpeppar ½ tsk torkad rosmarin ½ tsk torkad timjan ½ tsk torkad oregano 2-4 medelstora potatisar, skalade och skurna i ca 2-3 cm stora bitar 2 st 500 grams paket krossade tomater ca 14 dl vatten 2 buljongtärningar Gör så här Fräs den hackade löken 5-7 minuter. Tillsätt vitlök, örter, salt och peppar. Fräs ytterligare en minut till. Tillsätt potatisen, vattnet och buljongtärningarna. Låt soppan koka upp, vrid ner till medelvärme och låt koka till potatisen är mjuk (ca 10 min). Tillsätt krossad tomat och låt soppan bli helt varm. Använd stavmixer för att mixa soppan tills den blir slät. Om du inte har stavmixer kan man använda vanlig mixer, lite avsvalnad soppa i taget. Smaka av med salt och servera gärna med lite färsk basilika. < Tillbaka

"Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss" (2 Thess 2:15). Arti klarna som publicerar här är tänkta att vägleda en Ortodoxt kristen i hur man utvecklar ett ortodoxt phronema eller medvetande. En kristen måste inte bara vara ortodox (d.v.s. bekänna rätt lära eller lovsång) utan också utöva orthopraxi (rätt levnadssätt eller praxis) för att tron skall leda, genom Guds nåd, till theosis (gudomliggörelse), som är Guds mål med människan ("Gud blev människa, för att människan skulle bli Gud"). Att utveckla ett sådant medvetande är en nödvändig process, där ingenting i vårt liv får vara oviktigt. De Heliga Fäderna lär oss klart att en sann kristen skiljer sig från andra både till det yttre och inre, det ena påverkande det andra. Sålunda lär oss den Helige Makarios den Store: "Kristna har en annorlunda värld, annan mat, andra kläder, andra nöjen, annan gemenskap och ett annat sätt att tänka" (Homilia V, 20) än icke Ortodoxa, därför att den kristne "förnyar sitt sinne och stillar tankar genom kärlek och himmelsk hängivenhet till Herren" då den Ortodoxe följer Kyrkans tradition. Vår uppgift som Ortodoxa är att vara lydiga denna tradition. "Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss" (2 Thess 2:15) är en biblisk uppmaning. Respekt för traditionen och traditionell ortopraxia må i slutändan, genom Guds nåd, frälsa våra själar. I både Kristi ord och fädernas vittnesbörd får vi lära oss att de största av synder utplånas av de till synes minsta dygder. Kyrkan anvisar en "ordination" för den sjuka själen. När Guds nåd möter oss i vårt inre kommer också vårt yttre levnadssätt att förändras och förvandlas. När vårt yttre förändras, som t.ex. när vi följer Kyrkans fastetradition, påverkas också vårt inre, så att vi allt mer påverkas av den röst som talar till oss i vårt hjärta. Genom att läsa om och försöka imitera våra heliga fäder, som gått helgelsens väg före oss (i den nedskrivna eller inte nedskrivna kyrkliga traditionen) påverkas både vårt yttre och inre sammanlänkat och det är därför vi i ödmjukhet och efter bästa förmåga, då Guds nåd möter oss i våra strävanden, imiterar traditionell orthopraxia. Vi rekommenderar starkt, så att ovanstående inte missuppfattas, att man besöker följande sidor "Acquiring an Orthodox mindset" och "Living an Orthodox Life" . Dessa länkar är på engelska och hämtade från www.orthodoxinfo.com där det finns mycket nyttigt att läsa. Frågor och svar om ett Ortodoxt levnadssätt Förberedelse för den Heliga Nattvarden Råd inför bikt Biktens Mysterium Fastan: fastans sanna natur Stora fastans pilgrimsfärd Fasterecept Världens frestelser: Intervju med Metropolit Kyprianos av Oropos av Fili Ditt kors och Kristi Kors. Helige Ignatios Brianchaninov Min mor: En berättelse om en from kvinnas djupa andliga liv i världen. Myrrabärerskornas söndag -alla kvinnors festdag Ortodox attityd till kritik och negativism. En nyttig läsning från en nutida geronda (starets) från det Heliga Berget Athos. Hur kan vi deltaga i den Gudomliga liturgin? En kortfattad förklaring om vad som sker i den Ortodoxa liturgin för att bättre kunna följa med i den. Helgonens liv i vårt andliga liv Ortodoxt kristet klosterliv "Ett gott ord och dess helande kraft", ett föredrag vid Metropolit Kyprianos namnsdagsfirande år 2003 Tre munkar - en novell av Leo Tolstoj med kort introduktion om författaren. Nu för första gången sedan 1887 på svenska av Fader Anders Åkerström Var uppmärksam på korstecknet! Hur vi bör mottaga den Heliga Nattvarden Vi klär upp oss för att möta vår himmelske Konung!

För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... Kikärtsbiffar För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... till ca 8 st Ingredienser ca 5 dl kikärtor riven lök 1 riven potatis 0,25 dl skorpmjöl ca 0,75 dl vetemjöl 0,5 tsk bakpulver salt och peppar valfri kryddning, tex örter Gör så här Blötlägg skorpmjölet i 0,5 dl vatten och låt svälla i ca 10 min. Mixa kikärtorna med olja och vatten så att det blir pastej. Riv lök och potatis och tillsätt det till kikärtspastejen. Tillsätt det uppblötta skopmjölet, vetemjölet och bakpulver. Blanda och krydda med salt och peppar och ev. någon örtkrydda. Forma biffar i önskad storlek och stek i olja på medelvärme tills biffarna får lite färg och är genomstekta. Om biffarna ska värmas i ugn smörj långpannan + lite vatten. < Tillbaka

Inget är så bra under fastetid som röd linssoppa! Den går snabbt att göra, är mättande och billig. Gör en stor sats och ät resterna som röra på bröd eller som en pastasås nästa dag eller två dagar senare! Vill man kan man tillsätta riven eller skivad morot, skalad och tärnad potatis, spenat eller kanske curry. Röd linssoppa Inget är så bra under fastetid som röd linssoppa! Den går snabbt att göra, är mättande och billig. Gör en stor sats och ät resterna som röra på bröd eller som en pastasås nästa dag eller två dagar senare! Vill man kan man tillsätta riven eller skivad morot, skalad och tärnad potatis, spenat eller kanske curry. 4 portioner Ingredienser 5 dl röda linser 1,5 liter vatten 1 hackad gul lök salt och peppar Gör så här Skölj linserna, lägg dem i vattnet. Låt koka upp och skumma av. Tillsätt hackad lök och eventuella andra ingredienser. Koka soppan tills linserna är mjuka, ca 10-20 minuter. Smaka av med salt och peppar. < Tillbaka

Varmrätter Vitkål- och morotsfräs Det här receptet kan göras enkelt men också varieras genom att tillsätta tex paprika eller rivna rotfrukter. Det är lite svårt att ange exakt hur mycket vitkål man ska ta, men mer än man tror eftersom den krymper i tillagningen. Bönor med citron och vitlök Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! Kikärtsgryta med grönsaker Valfria rotfrukter och grönsaker kan varieras i denna gryta efter tillgång och tycke. Se vad du har i kylskåpet, lägg till och dra ifrån efter smak. Kokosmjölk, soja- eller havregrädde gör den tillräckligt festlig att serveras som bjudmat för många. Potatis och rotfrukter i ugn Fyll en ugnsplåt med potatis och de rotfrukter du har hemma eller hoppa över rotfrukterna. Använd ordentligt med olja och salt. Tillsätt någon örtkrydda om så önskas. Servera tillsammans med tex kikärtsbiffar eller bara med hommus och bröd. Gott och enkelt! < Tillbaka

Lite "tillbehör" kan piffa upp det mesta! Pressgurka går snabbt att göra och man kan passa på när gurkan är billig. Det blir ingen långtidskonserv men den håller någon vecka i kylen, till och med två, men den äts nog upp innan! Annas pressgurka Lite "tillbehör" kan piffa upp det mesta! Pressgurka går snabbt att göra och man kan passa på när gurkan är billig. Det blir ingen långtidskonserv men den håller någon vecka i kylen, till och med två, men den äts nog upp innan! 1 burk Ingredienser 1 gurka 1,5-2 msk socker 1/2 tsk salt (inte mindre, då blir det smaklöst och inget "pickle") Vitpeppar efter smak. (Ett par ordentliga vrid med kvarnen, hellre ett vrid för mkt än för lite!) Lite persilja (Fryst funkar utmärkt. Mängden är en smaksak men lite bör man ha i, det blir inte samma sak utan !) 1 msk 24% ren ättika (man kan även använda 2 msk 12% ättikssprit men det blir mer gurkspad och lite mer vattnigt då) Ingen extra vätska behövs. Gurkan kommer att skapa sitt eget spad. Gör så här Ta en burk med lock som man kan "pressa" gurkan i. En gammeldags konserveringsburk med bygel-lock, ett mindre lock eller platta som går ner i burken och en tyngd, riktigt tung. Har man inte det kan man ta en kork eller något som man kan trycka ner plattan med och liksom spänna ner med burklocket. Skölj gurkan och skär av toppen och ät upp 😉! Tippen skär man bort mest för att man vill ha bara skivor i burken och göra det lättare att skiva resten. Använd en osthyvel och hyvla ner gurkan i burken. Häll på socker, salt och vitpeppar och sist häll sakta över ättikan så att kryddorna smälter ner lite i gurkorna. Tillsätt persiljan. Ta sedan en gaffel och vänd runt gurkorna så att de blandas lite med kryddorna. Det är lite trångt och det är lättast om man håller handen över burken och blandar under. Det gör ingen om gurkskivorna bryts lite. Man kan också blanda allt i en bunke och sedan lägga i en burk, men det smakar inte lika gott. Vet inte varför 😀 Lägg i det lilla plattan och "tyngden"/korken och stäng burken. Vänta 3 timmar och ät! Fast godare om den får stå över natten. God spis! < Tillbaka

En linssoppa som är fantastisk i sin enkelhet! Lägg till lite gräslök, persilja eller fryst spenat för lite extra grönt efter tycke. Receptet är utan olja men man kan man förstås tillsätta det om man vill. Rester kan med fördel användas i en tomatsås till pasta till exempel. Soppa med gröna linser En linssoppa som är fantastisk i sin enkelhet! Lägg till lite gräslök, persilja eller fryst spenat för lite extra grönt efter tycke. Receptet är utan olja men man kan man förstås tillsätta det om man vill. Rester kan med fördel användas i en tomatsås till pasta till exempel. 4 portioner Ingredienser 4 dl gröna linser 12 dl vatten 1-2 skivade vitlöksklyftor lagerblad 2 tsk salt Gör så här Skölj linserna och blötlägg gärna kvällen innan eller åtminstone en timme innan tillagning så blir de mjukare snabbare. Häll av blötläggningsvattnet och lägg linserna i nytt vatten. Koka upp och skumma av. Tillsätt salt, vitlök och lagerblad. Låt koka ca 30 minuter. < Tillbaka