Stockholms ortodoxa stift Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Vi har två församlingar, i Stockholm och Uppsala, där det regelbundet firas gudstjänst. Vidare finns ett kloster i Grillby utanför Enköping. Vår intention med denna hemsida är att sprida information om den Ortodoxa kyrkan. Vi avser att publicera artiklar om Ortodox teologi och levnadssätt samt liturgiska texter, men också information från vår egen synod. Om fastetiden innan Kristi födelse 15 november - 24 december För den sant Ortodoxt kristne är tiden innan jul och själva högtiden inte förknippad med presenter, glitter, girlanger och mängder av fet mat, utan tvärtom: fyrtio dagar innan Kristi födelses dag börjar vi fastan som Kyrkan föreskriver, vilken förbereder oss andligt för att möta Frälsaren som ett nyfött barn. Fastetiden hjälper oss att förstå att Guds Moders märkliga födande av Kristus kallar oss att inte låta oss själva dras med i världen och dess njutningar, utan snarare ”avlägsna oss från världen såsom främlingar och rikta vårt sinne mot himlen”, som det står i Akathistoshymnen till Guds Moder. Före varje stor fest i Kyrkan finns en motsvarande period av förberedelse. Denna förberedelse består av bön och fasta. Den 15/28 november påbörjar Kyrkan fastan inför Kristi födelse, som bryts på högtiden självt, den 25 december/7 januari (Ortodox juldag). Under denna fasta avhåller vi oss som vanligt från alla animaliska produkter och vin och olja är tillåtet varje dag förutom onsdagar och fredagar. På lördagar och söndagar från Guds Moders intåg i Templet, den 21 november/4 december, till Helige Spyridons dag den 12/25 december, kan vi också äta fisk. Liksom under alla fasteperioder bör inte vår fasta begränsa sig endast till en diet. Vi bör också begränsa vår njutning, tidsfördriv, underhållning och onödigt resande (vilket inte innebär resor till kyrkan!). Även om det är extra svårt just denna tid med alla sociala- och familjeförpliktelser strävar vi även så gott vi kan efter så få sociala aktiviteter som möjligt under fastan så att vi kan bli mer stilla, finna tystnad i vårt vardagsliv och fokusera mer på vårt andliga liv och det som rör vår frälsning. Fastan är inte något negativt, att bara avstå från vissa saker. Vi försöker gå oftare till kyrkan och utökar vårt böneliv hemma, tillbringar mer tid för bön och andlig läsning och förbereder oss för bikten och mottagandet av den Heliga Nattvarden. Men detta är ingenting som innebär att bara fokusera på oss själva. Fäderna betonar vikten av allmosegivande i fastetider och att visa kärlek till vår nästa som en betydelsefull del av vår fasta. Givmildheten begränsar sig inte bara till ekonomiska bidrag till behövande, utan kan även innebära att hjälpa andra praktiskt och be för dem. Om vi tror att vi älskar Gud och tjänar Honom, utan att älska vår nästa, bedrar vi oss själva (se 1 Joh. 4:21). Under fastetiden börjar vi även att sjunga olika julhymner i gudstjänsterna, t.ex. på högtiden ”Guds Moders intåg i Templet” börjar vi under Morgongudstjänsten (orthros) att sjunga Kristi födelses Katavasia ”Kristus födes, lovprisen!”. Från den s.k. Apodosis, dvs avslutningen, av Guds Moders intåg i Templet, börjar vi sjunga Kristi födelses kontakion i Liturgin. Två söndagar före Kristi födelse är tillägnad Kristi förfäder och söndagen före jul läser vi Kristi släkttavlor enligt Lukas Evangelium under Morgongudstjänsten och enligt Matteus under den Gudomliga Liturgin. Om vi samvetsgrant försöker hålla fastan på detta sätt, kommer vi att märka att den ger oss andlig näring och vi kommer att fira Kristi födelses högtid med en djupare och sannare glädje, snarare än att bara vara en tid av världsliga nöjen, vilket alltid gör oss trötta och besvikna. Låt oss ta vara på fastetiden som ett gott tillfälle att fördjupa vårt andliga liv och så att vi kan ta emot vår människoblivne Frälsare i vårt hjärtas krubba på Hans födelses dag! för 22 timmar sedan Orthros och Liturgi till Theotokos intåg för 6 dagar sedan Teologisk afton i Vårberg 8 dec Välkomna söndagen den 8 dec kl 17:00 på teologisk afton i församlingssalen i Heliga Konstantin och Helena Ortodoxa kyrka, Vårberg! 16 nov. Liturgi till Heliga Änglarnas dag I Heliga Konstantin och Helenas kyrka, Vårberg, Stockholm, torsdag 8/21 november kl. 09.00 28 okt. Rapport från Metropolit Kyprianos besök september 2024 Onsdagen den 12/25* september hade vi glädjen att återse Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Grekland som är Stockholms Ortodoxa...

Potatis och rotfrukter i ugn Fyll en ugnsplåt med potatis och de rotfrukter du har hemma eller hoppa över rotfrukterna. Använd ordentligt med olja och salt. Tillsätt någon örtkrydda om så önskas. Servera tillsammans med tex kikärtsbiffar eller bara med hommus och bröd. Gott och enkelt! 4 portioner Ingredienser 500 gram potatis, fast sort, 6-8 stycken 500 gram rödbetor, 5-6 stycken 2 morötter, 200 gram 2 msk olja salt 2 vitlöksklyftor 1 tsk färsk timjan eller 1 krm torkad timjan, rosmarin eller oregano Gör så här Sätt ugnen på 225 grader. Borsta potatisen eller skala den. Om det är fint skal så behåll det gärna på. Skär då bort fula delar. Skär i klyftor. Skölj klyftorna i vatten i ett durkslag samt torka med lite papper. Skala och dela morötter i stavar eller bitar i ungefär samma storlek som klyftpotatisen. Skala och putsa rödbetor samt skär i klyftor. Använd plasthandskar om du inte vill bli röd om händerna. Lägg klyftpotatis, morotsbitar och rödbetsklyftor i en långpanna - var för sig eller blanda. Ringla över lite olja, salt och kryddor. Blanda runt. Placera gärna klyftorna med lite mellanrum och med yttersidan/skalet nedåt. Baka i mitten av ugnen i ca 25 minuter tills de fått färg och är mjuka inuti. Vänd runt efter halva tiden. Prova gärna med en sticka eller gaffel så att potatisen är mjuk. Smaka av med salt och servera ev med lite färsk timjan. < Tillbaka

Vitabönröra En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. Ingredienser Kokta vita bönor olja vitlök citronsaft salt vatten Gör så här Kör de vita bönorna i mixer tillsammans med olja, önskad mängd pressad vitlök, citronsaft och vatten till en slät röra. Smaka av med salt. Tillsätt mer vatten för en lösare röra. < Tillbaka

Äppelkaka Ortodoxa fasteperioder är ofta långa och ibland kan man behöva något sött även under fastan. En stor festdag kanske firas, någon har namnsdag eller barnen bara blir sugna på något gott. Den här äppelkakan går hem hos alla vid alla tillfällen! Gör gärna dubbel eller tredubbel sats i långpanna, frys in och ta ut när du får oväntat besök. Ca 10 bitar Ingredienser 3-4 skalade äpplen skurna i klyftor 2 dl socker 3,5 dl vetemjöl ½ tsk salt 1,5 tsk kanel 1 kopp russin (går bra att hoppa över) 1 tsk bikarbonat 1 dl rapsolja 1 tsk vaniljsocker Gör så här Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skär äpplena i klyftor. Häll sockret över äpplena och låt dem stå ca 20 minuter eller till det blir till en saft. Blanda de torra ingredienserna, tillsätt olja och ev russin. Blanda i äppelsockersmeten. Man kan tillsätta lite vatten eller mer olja om smeten är för tjock och trögblandad. Häll smeten i en smord bakform 20x25 cm (eller en rund vanlig kakform 22-25 cm i diameter). Grädda i ca 50 minuter. < Tillbaka

Annas pressgurka Lite "tillbehör" kan piffa upp det mesta! Pressgurka går snabbt att göra och man kan passa på när gurkan är billig. Det blir ingen långtidskonserv men den håller någon vecka i kylen, till och med två, men den äts nog upp innan! 1 burk Ingredienser 1 gurka 1,5-2 msk socker 1/2 tsk salt (inte mindre, då blir det smaklöst och inget "pickle") Vitpeppar efter smak. (Ett par ordentliga vrid med kvarnen, hellre ett vrid för mkt än för lite!) Lite persilja (Fryst funkar utmärkt. Mängden är en smaksak men lite bör man ha i, det blir inte samma sak utan !) 1 msk 24% ren ättika (man kan även använda 2 msk 12% ättikssprit men det blir mer gurkspad och lite mer vattnigt då) Ingen extra vätska behövs. Gurkan kommer att skapa sitt eget spad. Gör så här Ta en burk med lock som man kan "pressa" gurkan i. En gammeldags konserveringsburk med bygel-lock, ett mindre lock eller platta som går ner i burken och en tyngd, riktigt tung. Har man inte det kan man ta en kork eller något som man kan trycka ner plattan med och liksom spänna ner med burklocket. Skölj gurkan och skär av toppen och ät upp 😉! Tippen skär man bort mest för att man vill ha bara skivor i burken och göra det lättare att skiva resten. Använd en osthyvel och hyvla ner gurkan i burken. Häll på socker, salt och vitpeppar och sist häll sakta över ättikan så att kryddorna smälter ner lite i gurkorna. Tillsätt persiljan. Ta sedan en gaffel och vänd runt gurkorna så att de blandas lite med kryddorna. Det är lite trångt och det är lättast om man håller handen över burken och blandar under. Det gör ingen om gurkskivorna bryts lite. Man kan också blanda allt i en bunke och sedan lägga i en burk, men det smakar inte lika gott. Vet inte varför 😀 Lägg i det lilla plattan och "tyngden"/korken och stäng burken. Vänta 3 timmar och ät! Fast godare om den får stå över natten. God spis! < Tillbaka

”Pizzasoppa” Det luktar faktiskt lite pizza om den här soppan även om det enda som påminner om pizza är tomat och oregano! Men kanske namnet och lukten kan få någon mer att äta den… Den är hur enkel, billig och god som helst! Vill man göra den mer mättande och matig kan man tillsätta kokta vita bönor. Har man inte tillgång till rosmarin och timjan kan man förstås bara hoppa över det. 8 portioner Ingredienser 2 matskedar olja 1 hackad gul lök 3 klyftor hackad vitlök 1 tsk salt svartpeppar ½ tsk torkad rosmarin ½ tsk torkad timjan ½ tsk torkad oregano 2-4 medelstora potatisar, skalade och skurna i ca 2-3 cm stora bitar 2 st 500 grams paket krossade tomater ca 14 dl vatten 2 buljongtärningar Gör så här Fräs den hackade löken 5-7 minuter. Tillsätt vitlök, örter, salt och peppar. Fräs ytterligare en minut till. Tillsätt potatisen, vattnet och buljongtärningarna. Låt soppan koka upp, vrid ner till medelvärme och låt koka till potatisen är mjuk (ca 10 min). Tillsätt krossad tomat och låt soppan bli helt varm. Använd stavmixer för att mixa soppan tills den blir slät. Om du inte har stavmixer kan man använda vanlig mixer, lite avsvalnad soppa i taget. Smaka av med salt och servera gärna med lite färsk basilika. < Tillbaka

Klostrets bröd Vem kan motstå doften av hembakat bröd? Enkelt att göra och enkelt att äta tillsammans med allt! 3 limpor Ingredienser 100 gram jäst (2 paket) 2 msk salt ca 14 dl vetemjöl ca 14 dl rågsikt 1 liter vatten Gör så här Koka vatten. Smula sönder jästen i en skål. Blanda ut det kokta vattnet med kallt så att dit blir fingervarmt. Häll lite av vattnet på jästen och rör tills jästen löst sig i vattnet. Häll i resten av vattnet. Tillsätt ca 1 liter vetemjöl och 1 liter rågsikt. Blanda. Tillsätt salt. Tillsätt mjöl tills degen släppt bunken och inte kladdar. Täck bunken med en handduk och låt degen jäsa i 40 min. Ta ut degen på mjölat bakbord. Dela den i tre delar och forma till limpor. Lägg limporna på en plåt med bakplåtspapper. Täck över med handduk och låt jäsa i 30 min. Efter 15 min. sätt på ugnen på 200 grader (tar ca 15 min. att bli varm). Grädda bröden i 30 min. Låt svalna på galler. < Tillbaka

Mustig ärtsoppa Ärtsoppan är avskriven som den är från paketet med gula svenskodlade ärtor, bara fläsket är borttaget. Gör dubbel sats för en stor familj eller frys in eller ät flera dagar. Den är nästan bättre dagen efter man lagat den. Godare än vad du kunde tänka dig och väldigt mättande! 4 portioner Ingredienser 4 dl gula ärtor 1 liter vatten 1 hackad gul lök 1 tärning grönsaksbuljong (går bra att hoppa över) 1 msk ingefära 2 nypor timjan senap, salt och peppar efter smak Gör så här Skölj ärtorna att blötlägg dem över natten (ca-10-12 timmar), häll av vattnet. Koka upp ärtorna i nytt vatten med salt. Skumma av och låt sjuda tillsammans med lök, ingefära och buljong tills ärtorna är mjuka (ca 1 timme). Vill man ha soppan utan olja så går det utmärkt att hoppa över buljongtärningen som brukar innehålla olja. Rör om då och då. Späd med mer vatten om det behövs. Smaka av med salt, peppar, senap och timjan. Om man vill kan man gärna mixa soppan med stavmixer så att den blir slät. Soppan blir god även utan ingefära, timjan och senap om man inte har det. < Tillbaka

Linstortillas Fantastiska röda linstortillas som är spannmålsfria, oljefria, proteinrika och fiberrika. Du behöver bara röda linser plus lite kranvatten (och salt om du vill). ca 6-8 tortillas Ingredienser 2,5 dl röda linser 5 dl vatten Tillsätt ca 1 tsk havssalt när du mixar Gör så här Skölj linserna och sila av. Mät upp vatten och blötlägg linserna minst 6 timmar i rumstemperatur. Det går bra att förvara i kyl upp till 48 timmar. Det är viktigt att INTE hälla bort vattnet som linserna är blötlagda i. Lägg linser och blötläggningsvattnet i en mixer och mixa till en slät puré. Det ska bli som pannkakssmet. Tillsätt ca 1 tsk salt om så önskas. Stek på medelvärme i en teflonpanna. Vänd efter 2-5 minuteroch stek klart på andra sidan i en minut. Smeten är tjock så sprid ut den i pannan med baksidan av en sked till en ca 15 cm stor cirkel. Låt svalna av på ett galler. Servera som tortilla eller bara som ett gott bröd. < Tillbaka

Soppa med gröna linser En linssoppa som är fantastisk i sin enkelhet! Lägg till lite gräslök, persilja eller fryst spenat för lite extra grönt efter tycke. Receptet är utan olja men man kan man förstås tillsätta det om man vill. Rester kan med fördel användas i en tomatsås till pasta till exempel. 4 portioner Ingredienser 4 dl gröna linser 12 dl vatten 1-2 skivade vitlöksklyftor lagerblad 2 tsk salt Gör så här Skölj linserna och blötlägg gärna kvällen innan eller åtminstone en timme innan tillagning så blir de mjukare snabbare. Häll av blötläggningsvattnet och lägg linserna i nytt vatten. Koka upp och skumma av. Tillsätt salt, vitlök och lagerblad. Låt koka ca 30 minuter. < Tillbaka

Kikärtsgryta med grönsaker Valfria rotfrukter och grönsaker kan varieras i denna gryta efter tillgång och tycke. Se vad du har i kylskåpet, lägg till och dra ifrån efter smak. Kokosmjölk, soja- eller havregrädde gör den tillräckligt festlig att serveras som bjudmat för många. 6 portioner Ingredienser 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 2 palsternacka kålrot 2 morötter 1 stor zucchini 1 burk (á 400 ml) kokosmjölk eller 2-3 dl soja- eller havregrädde 1 burk (á 400 gram) kokta kikärtor 4 msk olja 3 dl vatten 2 buljongtärningar 2 msk maizena Kryddor efter smak och tillgång (tex chili, timjan, rosmarin, oregano, gurkmeja eller curry) Salt och peppar Variera med att tillsätta tex pumpa, rotselleri (obs! lite pga stark smak), purjolök, aubergine, broccoli, paprika, ingefära... Gör så här Skala och hacka lök och vitlök. Skär grönsakerna och rotfrukterna i mindre bitar. Fräs allt innehåll i kastrullen några minuter under omrörning. Tillsätt kryddor. Fräs någon minut under omrörning. Tillsätt grönsaksbuljong och grädde eller kokosmjölk, rör om och koka upp. Blanda vatten med maizena och tillsätt det samt rör om. Koka upp under omrörning. Låt grytan koka på medelvärme i ca 10-20 minuter tills grönsakerna mjuknat. Häll av, skölj och tillsätt kikärtorna. Låt dem bli varma. Smaka av med salt och peppar. Servera grytan tillsammans med ris. < Tillbaka

Linsbiffar Man kan få behöva tala om för någon att detta verkligen är fastemat och inte köttfärsbiffar! Krydda med det du tycker om, tex tacokrydda ger bra smak. Eller bara salt och peppar. Servera i hamburgerbröd eller rostbröd med ketchup eller tillsammans med potatismos. Ca 20 biffar Ingredienser 4 dl gröna linser 2 medelstora potatisar ½ riven lök 1,5 dl ströbröd ½ tsk salt Valfri kryddning, tex kinesisk sojasås, chilisås, cayennepeppar, tacokrydda, BBQ-sås el.dyl. Gör så här Skölj linserna. Skala och skär potatisen i bitar. Koka linserna och potatisen tillsammans i ca 1,5 liter vatten i ca 30 minuter. Häll av ev överflödigt vatten. Mosa linserna och potatisen och tillsätt övriga ingredienser. Tillsätt mer ströbröd om blandningen är för blöt. Det går bra att tillsätta tex riven morot, hackad persilja, sesam-, solros- eller linfrö om man vill. Forma till biffar och stek i olja tills de får fin färg. Det går bra att frysa in rester och ta fram vid annat tillfälle. < Tillbaka

Vitkål- och morotsfräs Det här receptet kan göras enkelt men också varieras genom att tillsätta tex paprika eller rivna rotfrukter. Det är lite svårt att ange exakt hur mycket vitkål man ska ta, men mer än man tror eftersom den krymper i tillagningen. 4 portioner Ingredienser Ordentligt med riven vitkål 2 rivna morötter 1 hackad gul lök 1 tetrapak kokta kikärtor salt olja Gör så här Fräs den hackade löken en stund i olja i en stor stekpanna, stekgryta eller kastrull. Tillsätt sedan den rivna vitkålen och morötterna. Låt fräsa tills vitkålen och morötterna är mjuka, ca 10-20 min. Vänd då och då. Tillsätt kikärtorna och låt dem bli varma. Smaka av med salt. Servera med ris, bulgur eller couscous. < Tillbaka

Röd linssoppa Inget är så bra under fastetid som röd linssoppa! Den går snabbt att göra, är mättande och billig. Gör en stor sats och ät resterna som röra på bröd eller som en pastasås nästa dag eller två dagar senare! Vill man kan man tillsätta riven eller skivad morot, skalad och tärnad potatis, spenat eller kanske curry. 4 portioner Ingredienser 5 dl röda linser 1,5 liter vatten 1 hackad gul lök salt och peppar Gör så här Skölj linserna, lägg dem i vattnet. Låt koka upp och skumma av. Tillsätt hackad lök och eventuella andra ingredienser. Koka soppan tills linserna är mjuka, ca 10-20 minuter. Smaka av med salt och peppar. < Tillbaka

Marjos hummus Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. 4 portioner Ingredienser 3 dl kikärter 2 msk tahini (eller sesamfrön malda i mixer) 2 vitlöksklyftor 2 msk pressad citron 2 msk olja 1 tsk spiskummin (valfritt) salt vatten Gör så här Häll alla ingredienser i en mixer och blanda tills allt blir en slät röra. Tillsätt vatten om det blir för tjockt. Smaka av med salt och citron. < Tillbaka

Bönor med citron och vitlök Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! 4 portioner Ingredienser 2 tetrapak (á 380 gr) valfri sort bönor 1 citron Ca 3 klyftor vitlök eller efter smak 1 dl olja salt Gör så här Häll av spadet av bönorna i ett durkslag och skölj. Häll bönor, citron, olja och pressa vitlöken i en stor stekpanna eller gryta. Stek inte vitlöken först, utan häll allt samtidigt i stekpannan. Vi vill inte att vitlöken ska bli krispig. Stek/koka bönorna i citron- och vitlökssåsen så att de drar in smaken, ca 15-20 min. Ju längre bönorna kokar i såsen desto mer smak får dem. Om man använder vita bönor kan de bli lite blå av vitlöken och citronen, men det påverkar inte smaken. Servera med pasta, ris, bulgur eller couscous. Man kan med fördel hälla pastan eller annat tillbehör i stekpannan också så att det drar till sig smaken. < Tillbaka

Kikärtsbiffar För dem som vill ha något att tugga på och som inte tycker om att se bönor eller kikärtor! Det kräver lite mer tid och arbete men kanske är värt det om det kan vara mer inbjudande för någon som är hungrig att äta fastemat... till ca 8 st Ingredienser ca 5 dl kikärtor riven lök 1 riven potatis 0,25 dl skorpmjöl ca 0,75 dl vetemjöl 0,5 tsk bakpulver salt och peppar valfri kryddning, tex örter Gör så här Blötlägg skorpmjölet i 0,5 dl vatten och låt svälla i ca 10 min. Mixa kikärtorna med olja och vatten så att det blir pastej. Riv lök och potatis och tillsätt det till kikärtspastejen. Tillsätt det uppblötta skopmjölet, vetemjölet och bakpulver. Blanda och krydda med salt och peppar och ev. någon örtkrydda. Forma biffar i önskad storlek och stek i olja på medelvärme tills biffarna får lite färg och är genomstekta. Om biffarna ska värmas i ugn smörj långpannan + lite vatten. < Tillbaka

Det finns många myter om fastemat: att det är dyrt, att det är tråkig mat, att man inte blir mätt på den eller att det är farligt för hälsan att fasta. Tvärtom! Det finns mycket enkelt och billigt man kan laga under fastan som ändå är gott, näringsrikt och mättsamt. Ortodox fastemat innebär icke-animaliska produkter. Det betyder inte att vi ska köpa dyr veganmat utan istället bör vi välja att äta enklare och billigare och, som de heliga fäderna säger, låta de pengar vi sparar genom fastan gå till de fattiga och behövande. Den enskilde individen hittar inte på sina egna fasteregler själv utan följer Kyrkans tradition i lydnad. Fastan är inte bara ”matregler” utan bör alltid kombineras med ett fördjupat andligt liv i bön, andlig läsning och kyrkobesök. Vi måste be om Guds hjälp för att klara av fastan för utan Honom kan vi ingenting göra. Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Linser, bönor och ärtor är mycket nyttiga och mättande proteinkällor som kan varieras i det oändliga. Det enklaste är att köpa färdigkokta på tetrapak men det är billigare att köpa torra, blötlägga och göra storkok. soppor tillbehör Varmrätter kakor biffar bröd

تعاليم روحية هل لديك تذكرة؟ في ما يختص بالتوبة والإعتراف Do You Have a Ticket? Concerning Repentance and Confession, by Metropolitan Cyprian حوار القديس سيرافيم ساروف مع نيقولاوس موتوفيلوف St. Seraphim of Sarov's Conversation With Nicholas Motovilov لائحة بالأهواء - للقديس بطرس الدمشقي "A List of the Passions - by St. Peter of Damascus ARABIC ENGLISH" دليل إلى الحياة الأرثوذكسية: بعض المعتقدات والعادات والتقاليد في الكنيسة A Guide to Orthodox Life الراهب والفلاح The Monk and the Peasant كيف نشفي أخانا بالإحترام والمحبة. How We Heal Our Brother With Consideration and Love التدخين والمسيحي الأرثوذكسي - قسطنطين كافارنوس Smoking and the Orthodox Christian, by Constantine Cavarnos الحياة بنزاهة - عظة للأب ستيفن ألان Life with Integrity - A Sermon by Father Steven Allen الظهورات المريمية: تدخّل إلهي أم وهم - ميريام لامبوراس The Marian Apparitions: Divine Intervention or Delusion? by Miriam Lambouras عبادة البطل: مرض نضالنا المقدس فوتيوس، أسقف ماراثون (حالياً متروبوليت ديميترياس) Hero-Worshipping: the Sickness of our Holy Struggle, by Bishop Photios of Marathon, (now Metropolitan of Demetrias)

Ortodoxt levnadssätt 1. Ett Ortodoxt levnadssätt Bikt Jag tycker det är svårt att bikta mig. Jag vet helt enkelt inte vad jag skall säga. Kan Ni ge några råd kring det. Läs svar Fastan Snart börjar den Stora fastan, kan ni inte inför den uppmuntra mig och förklara fastans sanna natur? Läs svar Den Gudomliga Liturgin/ Nattvarden Är det som Ortodoxt kristen nödvändigt att gå i kyrkan varje söndag och hur gör man i så fall om man är sjuk eller har väldigt långt till en kyrka? Läs svar När skall vi prostrera i den Gudomliga Liturgin? Läs svar På vilket sätt skall man förbereda sig för att motta den heliga Nattvarden? Läs svar Om vi vill bära fram bröd i kyrkan, hur går det till? Läs svar Klädsel Varför har kvinnor täckt huvud i era kyrkor; varför bör de inte klippa sitt hår kort och inte ha byxor? Varför ska männen bära skjortor med långa ärmar? Läs svar Varför säger ni att kvinnor alltid skall bära kjol eller klänning och ha långt hår? Läs svar Kristet namn Hur skall man som konvertit göra med ens gamla namn? Läs svar Är mitt namn viktigt i Ortodox tradition? Läs svar Födelsedag Är det fel att fira sin födelsedag som Ortodox? Läs svar Förberedelse för vigsel Jag och min pojkvän skall gifta oss och vi undrar lite grand om vad vi skall tänka på när det gäller planeringen? Läs svar Barn Hur förfar vi med barn i kyrkan? Läs svar 2. Fromma seder Åminna våra döda Hur skall vi åminna våra döda och vilket bröd skall vi baka? Läs svar Kyssandet Jag har funderat mycket över kyssandet i vår kyrka och skulle vilja ha svar på några olika frågor. Läs svar Hur vi hälsar en präst Hur beter man sig då man skall hälsa på en Ortodox präst? Läs svar Vassilopita Vad är Vassilopita? Läs svar (med recept !) 3. Tro Kyrkomöten Kan Ni kortfattat beskriva den ortodoxa kyrkans syn på koncilier (kyrkomöten) och berätta om de sju största. Läs svar Trobekännelsen Jag har två frågor som gäller översättningen av den Niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen: 1) Varför använder ni formuleringen "och tagit mandom genom den Helige Ande av Jungfru Maria..." och inte "och har tagit mandom av den Helige Ande och Jungfru Maria" som jag har sett i engelska översättningar och i en ny svensk av trosbekännelsen? 2) Varför använder ni de instuckna orden "på Honom" i formuleringen "som utgår av Fadern, på Honom som tillika med Fadern..." i er bönbok? Läs svar Ett dop Jag har hört talas om att Ni döper om personer som vill konvertera till den Ortodoxa kyrkan från ett annat kristet samfund. Detta är för mig obegripligt. Både den Heliga Skrift och vår trosbekännelse talar ju om att det finns ETT dop. Läs svar Theotokos Jag har märkt att när prästen (diakonen) utropar: "Ihågkommande vår allraheligaste…" i böneföljderna sjunger kören "Allraheligaste Gudaföderska, fräls oss". Detta tycker jag låter konstigt, borde det inte vara: "Allraheligaste Gudaföderska, bed för oss". Inte tror vi väl att Gudaföderskan är en Frälsare? Det finns ju bara en Frälsare och det är Guds son, Jesus Kristus. Läs svar 4. Liturgiskt språk Jag har märkt att Ni ändrat den invanda formuleringen i den Gudomliga liturgins begynnelse "Välsignad vare Faderns och Sonens och den Helige Andes rike, nu och alltid och i evigheternas evighet" till "Välsignat är …". Vad beror det på? Läs svar Ganska ofta i era översättningar så förekommer beteckningen LXX respektive hebr, vad betyder det? Läs svar Ibland har jag sett att ni använder namnet ”Gudaföderskans avsomnande” på kapellet i Uppsala. Jag har sett en artikel av Gunnel Vallqvist där hon kallar termen ”Gudaföderska” för oskön. Kan ni kommentera detta? Läs svar 5. Ikoner Jag undrar om man kan använda sig av modern teknik när man målar en traditionell ikon. Jag har sett ikoner målade av gammalkalendariker som är målade med akrylfärg och inte traditionell äggtempera. Om man i andra sammanhang hävdar att det yttre, som t.ex. den gamla kalendern eller vår klädsel, är så viktig, hur kommer det sig då att man tillåter innovationer inom ikonmåleriet? Läs svar Jag har sett att en återförsäljare av ikoner här i Sverige brukar referera till att ikoner "skrivs" och inte målas. Kan Ni förklara detta? Skall jag säga att en ikon är "skriven" av den eller den ikonmålaren istället för "målad"? Läs svar 6. Diverse Många i Sverige har under hösten upprörts av Ecce homo utställning i Uppsala domkyrka (tillhörande den Svenska kyrkan) och kommenterat den. I debatten har de flesta samfund i Sverige svarat officiellt eller inofficiellt, t.o.m. islams företrädare har gett sig in i debatten. Det som förvånar mig är att Ni ortodoxa har stått utanför allt detta. Den enda Österländska kyrka som sagt något är den Syrianska kyrkan. Så nu undrar jag, varför har Ni varit så tysta och vad tycker Ni egentligen? Läs svar Fromma seder

"Det som Ordet kommunicerar via hörseln visar bilden fram tyst" (Johannes av Damaskus 700-talet) O rdet ikon kommer från grekiskans eikon , vilket betyder bild eller avbild och är en helig bild i den Ortodoxa kyrkan. Bilden uppfattas här inte enbart som illustration till Bibeln och andra texter utan som en del av det heliga budskapet. I Kyrkan möter man ikonen bl.a. i templon (ikonostasen) och i hemmets "vackra hörn", den rumshörna där familjeikonerna är samlade, där oljelampan brinner och där de troende ber sina dagliga böner, tänder ljus och rökelse. I en Ortodox kyrka eller i ett Ortodoxt hem finner man inga skulpturer med religiösa motiv men däremot ikoner, målade bilder. Detta är något för den Ortodoxa kyrka mycket karakteristiskt. lkonerna har ingen motsvarighet hos andra "kristna". Det kännetecknande för ikonografin är ett minimum av detaljer med ett maximum av utryck. I den Ortodoxa kyrkan är ikonerna en integrerad och självklar del av gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. En ikon är uttryck för helighet i färg och guld. Det är mer än en symbol; det är en helig bild, därför att ikonen inte bara representerar personen som är målad på den; den är också delaktig i den avbildade personens helighet. Personen finns i Himlen, men samtidigt är den närvarande på jorden av Nåd genom ikonen. När vi visar den vördnad får vi del av samma helighet som personen på ikonen befinner sig i. Gamla Testamentet förbjuder avbilder. Då var det inte möjligt att se Gud, men i och med att Ordet blev kött, att Gud sände sin Son att födas som människa, som levde här på jorden, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Läs mer Några intressanta ikonografiska studier på engelska. Blogg om ikoner på svenska Frågor och svar Den ryska ikonen med ansiktet som kom tillbaka Om du vill köpa en målad eller tryckt ikon till din kyrka eller ditt hem och samtidigt stödja vårt kloster:

Tillbaka till bildarkiv 2018 Metropolit Kyprianos besök maj-juni 2018 Trishagion vid Moder Parthenias grav Heliga Philothei Ortodoxa kloster Trishagion vid Moder Philotheis grav i klostret Heliga Philothei Ortodoxa kloster Heliga Philothei Ortodoxa kloster Smyckad kyrka inför festdag Lity från aftongudstjänsten till Heliga Konstantin och Helena och Alla Helgon. Aftongudstjänst Liturgi på festdagen Synaxis Synaxis Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Liturgin i Uppsala Helige Josefs kapell i Järbo Helige Josefs kapell i Järbo Metropolit Kyprianos besök i Norrköping hos våra Οrtodoxa vänner från Syrien. Oljesmörjelsens mysterium i församlingen i Stockholm Påsknatten Påsknatten Direkt efter Orthos och Liturgin på pingsten firar vi en gudstjänst kallad ”knäfallande-vesper”. Metropolit Kyprianos besök mars 2018

"Ty låt dem [latinarna] veta att de Ekumeniska koncilier som hölls efter det Första konciliet, och resten av Fäderna, visa som de var, givetvis kunde se, att vårdagjämningen hade avvikit [från där den var förut]; men oavsett detta ville de inte ändra på dess position från 21 mars, där det Första Ekumeniska konciliet placerat den, eftersom de föredrog Kyrkans överenskommelse och enhet före [astronomisk] korrekthet. Att vidmakthålla 21 mars orsakar inte någon förvirring när vi ska bestämma datumet för vår Påsk eller skada på fromheten." (Helige Nikodemos Hagioriten, Pedalion, s.9). Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan är en motståndsrörelse inom Greklands autokefala (självständiga) kyrka. Rörelsen uppstod 1924 i samband med byte av kyrklig festkalender från den kalender som de Heliga fäderna kommit överens om vid kyrkomötet i Nicea år 325 (den s.k. julianska eller gamla stilens kalender) till den gregorianska s.k. nya stilens kalender. Kalenderbytet väckte livlig opposition framför allt i klostren och bland enkla, fromma lekmän. Oppositionen stöddes så småningom även av ett antal biskopar. Dessa bildade en oppositionssynod. Gammalkalendarismen är dock inte i första hand ett motstånd mot ny kyrklig festkalender där alla kyrkliga högtider utom Påsken infaller 13 dagar tidigare, utan en reaktion mot den teologiska modernismens angrepp på den Ortodoxa kyrkan. Kalenderbytet är begynnelsen på ett nytt och farligt tankemönster bland ortodoxa kyrkoledare där man kompromissar med Ortodox tro och praxis. I väntan på ett stort kyrkomöte där dessa frågor skall få ett slutgiltigt svar har gammalkalendariker därför, enligt god Ortodox sed, ingen nattvardsgemenskap med den andra delen av den Grekisk-ortodoxa kyrkan. Gemenskap finns med de kyrkor som har samma kyrkosyn: den Sanna Bulgarisk-ortodoxa kyrkan under Biskop Photii av Triaditza och den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel av New York och Östra Amerika. Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi, finns även på arabiska Vilka är gammalkalendariker och vad vill vi Helgonförklaringen av Helige Chrysostomos den nye bekännaren, den grekiska gammalkalendariska rörelsens "fader" Korsets uppenbarande över Athén 1925, finns även på arabiska "Kanonicitet" Kyrkans gränser – en nödvändig kommentar till Kristi förklarings församlingsblad Fem klargörande citat om den missbrukade termen "kanonisk". "Ingen term är så ofta använd -och missbrukad- bland ortodoxa som termen kanonisk" skrev Fader Alexander Schmemann. Nedan återfinns en artikel på engelska skriven av Fäderna vid Helige Gregorios Palamas kloster som på ett utmärkt sätt förklarar ett rätt bruk av termen: "The True Meaning of Canonicity". Vem är fundamentalist, schismatisk och okanonisk? Läs om Korsets uppenbarande över Athén 1925

سير القديسين معايير القداسة حسب التقليد الأرثوذكسي The Criteria for Sainthood According to Orthodox Tradition سيرة القديسة ماركيلا التي من خيوس Life of St. Markella of Chios القديس الجديد الشهيد في الكهنة يوسف ديسفينا New Hieromartyr Saint Joseph of Desphina القديسة كاترينا ماندرا، أولى شهداء نضال التقويم New Martyr Saint Catherine of Mandra

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا

Den Helige Sarapion Sindoniten, en av de mest kända s.k. ökenfäderna i Egypten på 300-talet, gjorde en gång en pilgrimsresa till Rom. Där fick han höra talas om en berömd eremit, en kvinna som levde i avskildhet i ett litet rum utan att någonsin gå ut. Sarapion ställde sig frågande till detta sätt att leva -själv var han oftast på väg någonstans- och sökte därför upp henne och frågade: "Varför sitter du här?" Hon svarade: "Jag sitter inte. Jag är på Resa". Jag sitter inte. Jag är på resa. Detta är kännetecknande för kristen tro. Ortodox kristen tro är att vara på väg. Vi är på resa genom vårt hjärtas inre, en resa som inte kan mätas i timmar på klockan eller dagar i almanackan. Det är en resa ut ur tiden, in i evigheten. Ett av de äldsta orden för den kristna tron är helt enkelt "vägen. "Men vid just den tiden", heter det i Apostlagärningarna, "blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen" (Apg 19:23) Namnet understryker det praktiska i den kristna tron. Den kristna läran är mer än en teori om universum, mer än en lära nedskriven på papper; den är den väg längs vilken vi färdas -i ordets djupaste och sannaste bemärkelse, livets väg. Det finns bara ett sätt att upptäcka vad den ortodoxt kristna tron egentligen innebär. Vi måste ta steget in på den vägen, överlämna oss helt och hållet, sedan kan vi börja se med egna ögon. Så länge vi stannar vid sidan av vägen kan vi aldrig förstå. Naturligtvis behöver vi få en del fingervisningar innan vi börjar. Vi måste få veta vilka vägmärken vi skall hålla utkik efter, och vi behöver sällskap på resan. Utan hjälp från andra är det knappast möjligt att börja resan. En spridd missuppfattning av Ortodox tro är att den likt andra religioner innehåller en serie antaganden som vi håller för troliga eller kanske tom. sanna. Så är dock inte fallet; Ortodox tro är, i första hand, en psykoterapeutisk metod för den sjuka själens helande. Ortodox tro är inte att hålla vissa utsagor för sanna utan att leva dessa utsagor. Den som därmed inte antar den "ordination" som läkaren har anvisat blir därmed inte heller frisk. Med detta är Ortodox tro unik och skiljer oss från alla andra kristna samfund, som vi menar inte bevarat den ordination som "vår Herre förkunnade, apostlarna utlade och våra heliga fäder bevarat" på det sätt som vi har gjort. Att vara Ortodoxt kristen är alltså att vara på väg, dvs att starta den ordination som leder till den sjuka själens helande, och slutmålet på vår väg är gudomliggörelse, theosis. Den Ortodoxa kyrkans fäder talar ofta om tre stadier på denna "väg", nämligen upplysning, rening och gudomliggörelse. Med "upplysning" menas det kristna dopet, där vi inlemmas i Kristi kropp - Kyrkan. Till "rening" anvisar de heliga Fäderna redskapen bön och fasta. De första steg vi måste ta på vår väg är alltså dessa. För lekmän innebär bön till att börja med dagliga morgon- och aftonböner, som återfinns i en vanlig Ortodox bönbok, samt söndaglig gudstjänst -den Gudomliga Liturgin. Och fasta innebär att delta i Kyrkans 4 föreskrivna perioder (den Stora Fastan innan Påsk, Apostlafastan, fastan till Gudaföderskans insomnande och Julfastan) samt varje onsdag och fredag. Och med fasta menas att man avstår från kött, fisk, ägg och mjölkprodukter och äter mat från växtriket istället. Med dessa redskap färdas vi mot gudomliggörelse och "den dag som är utan afton". Vill du sedan veta mer om Ortodox tro så är du välkommen att besöka våra gudstjänster. Vägen mot Gudomliggörelse: Om konversion till den Ortodoxa kyrkan. Det är många som skriver till oss och säger att de funderar på att övergå till den Ortodoxa kyrkan, att konvertera. Människor närmar sig Ortodox tro från många olika håll. Oavsett bakgrund är Kyrkan ett andligt sjukhus dit alla är välkomna. I detta häfte finns information om vad nästa steg är efter att du sökt dig hit och vill veta mer. Här kan du läsa artikeln "Stationer på en pilgrimsväg" som handlar om hur Fader Anders Åkerström kom att lämna den Svenska statskyrkan, där han en gång var präst, och konvertera till Kristi sanna Kyrka. Häpnadsväckande berättelse om före detta protestantisk finländare: En tjugoårig yngling från Finland besökte nyligen det Heliga Berget Athos under Pentekostarion-perioden efter Påsk. Han berättade om sitt liv och om hur Gud ledde honom till att lära känna Ortodoxin.

Tillbaka till bildarkiv Unionsliturgin 2014

Heliga Philothei Ortodoxa kloster Moder Philothei på klostrets tomt inköpt 1987 framför det gamla huset som sedan revs. Liturgi i Heliga Philotheis kapell med Metropolit Kyprianos den yngre, 2016. Heliga Philothei Ortodoxa kloster 1/9 H eliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Heliga Kyprianos och Justina Kloster, Grekland (†2013). Det är det första Ortodoxa nunneklostret i Sverige i modern tid. Det ligger utanför Enköping och är ett s.k. "metochion" (annex) till Heliga Änglarnas kloster utanför Aten, Grekland, där Moder Philothei och de två nu boende systrarna i klostret vigts till nunnor och blivit upplärda, varav en är född i Sverige, Moder Magdaleni. Klostret är ett s.k. hesychastirion, d.v.s., nunnorna lever i stillhet och bön. De följer ett traditionellt ortodoxt klosters dagsprogrogram med fasta gudstjänsttider tre gånger om dagen varvat med arbete, vilket huvudsakligen består av ikonmålning och ikontryck. De flesta gudstjänster i klostret är inte offentliga. På klosterområdet finns två kapell, ett i huvudbyggnaden helgat till den Heliga Philothei och ett fristående i grekisk stil helgat till den Helige Nikolaos. Besökare mottages inte regelbundet och när det sker, endast efter överenskommelse i förväg. De bör ha anständig klädsel, inte shorts, urringat el. dyl. och kvinnor bör ha kjol som inte är för kort och täckt huvud. Man klär sig och beter sig på hela klosterområdet som inuti en Kyrka. Liksom i traditionella Ortodoxa nunnekloster i Grekland är endast kvinnliga besökare tillåtna att inträda i klostrets huvudbyggnad. Klostret har inget gästhem eller natthärbärge för besökare. Klostrets festdagar, är Heliga Philothei av Athen, som firas den 19 febrauri/ 4 mars, och Helige Nikolaos, som firas den 6/ 19 december. Ikonförsäljning Nunnorna i Heliga Philothei Ortodoxa kloster försörjer sig genom försäljning av ikoner som handmålats eller tryckts och monterats i klostret. Genom att beställa ikoner från dem stödjer du klosterlivet i Sverige! Se deras hemsida för ikonförsäljning på www.klosterikoner.com Gåvor Alla gåvor till klostret mottages tacksamt på bankgiro 677-0242 "Stiftelsen Heliga Philothei Ortodoxa kloster" Swish: 123 101 1634 Man kan också skicka en gåva direkt via PayPal: Alla bidragsgivare åminns i klostrets dagliga förböner.

Biskop Johannes av Makarioupolis (+ 2020) Grundare av missionen i Sverige Fader Johannes Aspudden 1978 Met. Kyprianos' första besök 1984 Kyrkkaffe i Rågsved1988 Rågsved 1992 1994 Konsekration av kyrkan i Vårberg1998 Konsekration till biskop 2000 Konsekration till biskop 2000 Vårberg 2000 Besök i Grekland Met. Kyprianos konsekration till biskop 2007 2011 2012 Begravning juli 2020 Begravning 2020 Biskop Johannes Deurloo föddes den 31 januari 1930 nära Rotterdam i Nederländerna. Hans föräldrar var bönder och tillhörde den reformerta kyrkan. När Biskop Johannes gick i grundskolans högstadium konverterade han till den Romersk-katolska kyrkan mot sina föräldrars vilja och anslöt sig så småningom till Franciskanerklostret i Weert Limburg i en ålder av nitton år 1949. Vid klostret slutförde han de teologiska studier han anmodats och gick även igenom ett treårigt program i konstvetenskap genom Écoles des Beaux-Arts i Paris. Han tog så småningom ett certifikat i konstrestaurering. Genom sina konststudier kom han i kontakt med ikonografin och blev intresserad av den Ortodoxa kyrkan. Efter en kris i tron i samband med det Andra Vatikankonciliet lämnade han den romersk-katolska tron och flyttade 1965 till Sverige, där han så småningom gifte sig med Monica Johannesson. Tillsammans fick de två barn, Anders (Lukas) och Cecilia, och 1973 konverterade hela familjen till den Ortodoxa kyrkan. 1976 vigdes Biskop Johannes till diakon av Metropolit Irinei, som då tillhörde den "Fria Serbiska kyrkan", som nu är återförenad med det Serbiska patriarkatet. 1977 upphöjde Metropolit Irinei honom till Presbyter och gav honom i uppdrag att betjäna de serbiska församlingarna i Stockholm och Malmö. 1978 grundade han Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, först i en lokal i Aspudden, sedan i Rågsved, sedan Sätra för att slutligen bygga en kyrka åt församlingen i mitten av 1990-talet i Vårberg. 1985 då Biskop Johannes var bekymrad över den serbiska kyrkans ekumeniska aktivitet och vissa pastorala problem vädjade han att bli mottagen av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili som tillhörde den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer den s.k. gamla kalendern. 1990 tilldelades Biskop Johannes en Theol. Lic. av Center of Traditionalist Orthodox Studies, Etna (USA) för uppsatsen ”History and Idea of the Holy Icon in the Orthodox Church”. 1988 gick Biskop Johannes dotter Cecilia i kloster tillägnat St. Elizabeth, the Grand Duchess of Russia i Etna (USA) och är nu schemanunna under namnet Justina. Alldeles före Biskop Johannes fru Matushka Monica insomnade i början av 1999 vigdes hon till det stora schemat under namnet Parthenia. Biskop Johannes själv tonsurerades till munk den 2 maj 1999. Fyra dagar senare upphöjdes han till Arkimandrit. På söndagen före den Stora och Heliga Fastan den 12 mars 2000 konsekrerades han till titulärbiskop av Makaroupolis i de Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Athen) Grekland. Under hösten 2010 råkade Biskop Johannes ut för en olycka, skadade sin rygg allvarligt och hade därefter allt svårare att kunna celebrera gudstjänster. I februari 2014 vigdes han till det Stora schemat och drog sig så tillbaka som aktiv biskop. Trots sin sjukdom, som gjort att han mestadels varit sängliggande i tio år, har han under de åren varit en stor tröst och ett starkt stöd för församlingsbor och andra ortodoxa som frekvent besökt honom. Han insomnade stilla lördagen den 5/18 juli då vi firar den Heliga Elisabet, Storfurstinnan av Ryssland, i sitt rum intill den ortodoxa kyrka han själv byggt i Vårberg och begravdes på tisdagen 8/21 juli, tre dagar senare, alldeles bakom altarområdet utanför sin kyrka, enligt ortodox sed för biskopsbegravningar. Begravningen celebrerades av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Stockholms stifts ställföreträdande biskop, samt Biskop Ambrosios av Methonis som gjort stora insatser för att stötta den svenska missionen i vårt stift, tillsammans med församlingens prästerskap. Biskoparna kom från Grekland med det första direktgående flygplanet sedan Coronakrisen utbröt. Biskop Johannes är mest känd i en vidare krets i Sverige för sina ikonmålarkurser som han, med stor iver och flitighet, höll på många platser i Sverige från 1970-talet fram till olyckan 2010 och för sina målade ikoner som finns i många svenska kyrkor och församlingshem. Biskop Johannes får räknas som en av pionjärerna i Sverige med att föra traditionell ortodox ikonografi till den popularitet den har i dag i alla kristna trossamfund. Evig åminnelse! En dokumentärfilm om Biskop Johannes i sju delar.

Om oss Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Den första liturgin firades samma år på Apodosis av Theotokos insomnande. Kapellet flyttade under augusti 2001 till nya lokaler och församlingen disponerar numera kapellet på Gamla kyrkogården (snett bakom Carolina Rediviva - universitets-biblioteket) för gudstjänster. Den första Gudomliga liturgin i det nya kapellet firades den 9/22 september 2001. Uppsala grekisk-ortodoxa församling hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender och är i första hand en "missionsförsamling" där vi sätter bön och gudstjänst i fokus och tror på vår Herrens löfte "där två eller tre är församlade i mitt namn är jag mitt ibland dem". Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, engelska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår FAQ nedan. Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! KONTAKT Gåvor Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 23 06 13-2. Gudstjänstschema Vanligt schema onsdag 18.00 Paraklesis lördag 18.00 Aftongudstjänst FAQ Uppsala Bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 100kr per medlem eller familj och år (efter beslut av årsmöte 2002) och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format. En jämförelse M edlemsavgiften är medvetet satt mycket lågt för att det inte skall vara ett hinder för någon med låg inkomst att bli medlem. Medlemsavgifter i andra samfund i Sverige är i allmänhet ca 1% av den beskattningsbara inkomsten. Om man tjänar ca 15 000:- per månaden innebär det att de betalar ca 1 800:- om året i medlemsavgift, dvs. andra samfund har nästan 20 gånger större medlemsavgift än vad vi har. Förutom detta erhåller andra samfund statsbidrag för sin verksamhet. Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar (man skall vara fler än 3000), men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt.

biskopar Den gammalkalendariska rörelsen Bekännelse av tron av den Sant Ortodoxt kristne (Arabic , English ) Den sanna Ortodoxa kyrkans motstånd mot ekumenikens heresi -dogmatiska och kanoniska frågor (på engelska ; den finns även på arabiska ) Истинная Православная Церковь пред лицом ереси экуменизма: Догматические и канонические вопросы (Russian) ИСТИНСКИ ПРАВОСЛАВНА ЦРКВА И ЈЕРЕС ЕКУМЕНИЗМА Догматска и канонска питања (Serbian) Adevărata Biserică Ortodoxă și erezia Ecumenismului Teme dogmatice și canonice (Romanian) Den kyrkliga unionen mellan den Heliga Motståndssynoden och de Sanna Ortodoxt kristna i Grekland, anmärkningar, oro och lösningen. Bytet av kalender 1924 och e k umenikens heresi, finns även på arabiska För fler artiklar om vår ecklesiologi, se: www.hsir.org/Theology_en/Ecclesiology.html

Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, apostlarna predikade och fäderna bevarade" (den Helige Athanasios). Kyrkorna delar samma gudstjänst, andliga liv och kyrkorätt. Var och en av dessa utövar sin andliga och administrativa myndighet inom sina bestämda gränser. På ca. 150 miljoner ortodoxa trosbekännare finns ca 20 sådana lokala grupper. Under historiens gång har flera grupper lämnat den Ortodoxa kyrkan på grund av olika teologiska kontroverser. Den första stora schismen ägde rum vid kyrkomötet i Kalcedon 451, där en grupp inte erkände konciliebesluten om Kristi två naturer. Denna schism från den Ortodoxa kyrkan har skapat de så kallade Österländska kyrkorna. Den största gruppen som finns representerad i Sverige från dem är den Syrisk-ortodoxa kyrkan med ca 25.000 medlemmar. Den andra stora schismen från den Ortodoxa kyrkan är en process som ägde rum gradvis mellan år 800-1200 när västerlandet med påven i spetsen lämnade gemenskapen med de andra ortodoxa patriarkaten. Denna schism från Kristi Kyrka skapade den Romersk-katolska kyrkan, som i sin tur splittrades på 1500-talet i och med de protestantiska kyrkornas tillkomst. Till Sverige kom den Ortodoxa kyrkan tillbaka på 1600-talet. I och med freden vid Stolbova 1617 gavs ryska handelsmän rätt att utöva sin religion i Sverige. För detta grundades en Ortodox församling i Stockholm. Huvudsakligen är det dock invandringen från ortodoxa länder efter 1960 som gjort att den Ortodoxa kyrkan idag är det tredje största trossamfundet i Sverige. Den största ortodoxa kyrkan i Sverige är den Serbisk-ortodoxa kyrkan (27.000) och den Grekisk-ortodoxa kyrkan (18.000). Läs mer om den Ortodoxa kyrkan här: Kortfattat om ortodox tro Allmänt om Ortodoxa och Österländska kyrkor och begravningssed - en artikel skriven av Fader Anders Åkerström i skriften "Respekt och hänsyn - Olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället" utgiven av begravningsbyrån Fonus.

Umeå Välkommen att vara med och läsa Typikan på söndagar och Lilla Paraklesis till Gudsmoder på onsdagskvällar. För vidare information kontakta Pelagia 073-0977 805. Lämna gärna ett meddelande så ringer vi upp.

Tillbaka till bildarkiv 2012 Nunnebesök i Sverige Två nunnor från Heliga Elizabeths kloster i Etna (USA) har besökt Sverige från den 10-23 januari (nya stilen). Moder Kypriane (till vänster på fotot) är en gammal studiekamrat till Fader Anders och Moder Justina är dotter till Biskop Johannes (till höger på fotot). Efter liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Moder Justina tar farväl av en av de församlingsbor som varit med från början på 70-talet. Första lördagen i Stora och Heliga Fastan firades festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster. Ortodoxins söndag 20 februari/4 mars En församlingsbo förbereder sig för procession. Biskopsbesök 5 juni-12 juni (nya stilen) På torsdagen firades den Gudomliga Liturgin i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Prästvigning av vår diakon Fader Stefanos, Alla helgons söndag den 28 maj/10 juni 2012 Efter prästvigningen kommer biskopen ut med prästens skrud och utropar: "Axios!" och alla svarar "Axios! (Han är värdig) Fader Stefanos håller sitt vigningstal Begravning av Moder Philothei Kistan täcks av en savanon Vi hade fått tillstånd av Länstyrelsen att få begrava henne på klostrets mark enligt Ortodox sed. I den Ortodoxa kyrkans monastiska tradition ska helst en munk eller nunna begravas i sitt kloster. Gerontissa Taxiarchia och Syster Xeni från Heliga Änglarnas kloster i Grekland och nunnorna boendes i Sverige tar Biskop Johannes välsignelse från hans sjukbädd i kyrkan efter den Gudomliga liturgin. Vi firade Liturgi och Trishagion på den 40:e dagen efter Gerontissa Philotheis insomnande.