Om vi inte odlar vår själs åker så kommer det att växa tistlar...



En av de fyra fasteperioder under kyrkoåret i den Ortodoxa kyrkan som kallas Apostlafastan börjar idag, direkt på måndagen efter Alla Helgons dag, som är den fest som avslutar den tid vi kallar Pentekostarion (efter den gudstjänstbok vi använder från Påsk till just denna söndag). Fastan bryts sedan efter det vi firat Apostlafurstarna Petrus och Paulus den 29 juni/ 12 juli. Under Apostlafastan är olja och vin är tillåtna på vardagar (förutom på onsdagar och fredagar) och fisk är tillåten på helgerna.


Många av Kyrkans fäder betonar denna fastas betydelse. Helige Leo den store säger att fastan är särskilt viktig så att vi genom den kampen renar vårt sinne så att vi kan bli bevärdigade att mottaga den Helige Andens gåvor. Om vi inte odlar vår själs åker så kommer det att växa tistlar och ogräs på den istället för den Helige Andens frukter, vilka leder till evigt liv.

Fasteperioden innan Kristi födelse är tillägnad Fadern, Stora fastan som förbereder oss för Påsken och Uppståndelsen är tillägnad Sonen och apostlafastan den Helige Anden. Apostlafastan är allt ifrån åtta till fyrtiotvå dagar lång om man följer Fädernas kalender, den s.k. Gamla stilen, beroende på när Påsken infaller. I år är apostlafastan 28 dagar. För de som följer den s.k. Nya kalendern så passar inte riktigt kalendern med firandet av Påsken, så vissa år finns helt enkelt ingen Apostlafasta, vilket tydligt visar på de problem denna kalender får i det Ortodoxa kyrkoåret.


Ibland hör man att just Apostlafastan är svår för de troende eftersom den börjar olika datum varje år och på grund av att den infaller på sommaren när många har semester och vill äta glass och grilla kött. Det kan vara svårt att följa fastan när man befinner sig i en omgivning där de flesta andra inte fastar, men vi ska då komma ihåg att vi ändå inte fastar ensamma utan tillsammans med vår Ortodoxa familj, oavsett om vi har den fysiskt nära oss eller långt ifrån. Fastan stärker dessa andliga band både i nutid och med tanke på alla andra Ortodoxt kristna som följt fastan i många århundraden tidigare.


Inkarnationen av Guds Ord och Hans tre-åriga förkunnelse på denna jord är den centrala händelsen i mänsklighetens historia. Det är genom att fira Kyrkans olika högtider; Bebådelsen, Födelsen, Jesu dop, fram till Hans död, Uppståndelse och himmelsfärd och nedsändandet av den Helige Ande över Hans Apostlar och lärjungar, tillika med firandet av olika helgons minnen, som Kristi liv ”återlevs” i våra egna liv . På ett noetiskt sätt ”repeterar” vi dessa händelser år efter år på så sätt att åminnandet av Kristi liv manifesteras i våra egna liv.

Kyrkan, Frälsningens ark, inser att utan förberedelse inför dessa festdagar så kommer de inte särskiljas från andra dagar under året och vi kommer inte i sanning uppleva festen. Med detta i åtanke har därför Kyrkan utsett fasteperioder av olika längd och intensitet, vilket motsvarar den kommande festens storhet.

Apostlafastans syfte är att vi inte ska glömma bort Kristus under sommartiden när de dagliga bestyren är lätta och vi är på semester. Det faktum att det är en enkel fasta och inte alls sträng hjälper oss att avvisa alla ursäkter som vi kanske har att inte följa den. Istället bör vi välja att följa den för då är vi väl förberedda att fira Apostlafurstarna Petrus och Paulus på ett ortodoxt sätt och vi får många andliga välsignelser!


Genom Dina Heliga Apostlars förböner, o Herre Jesus Kristus, förbarma Dig över oss och hjälp oss att gå genom denna fastetid på ett sätt som behagar Dig och led oss på Din frälsnings väg. Amen.

© 2020 Stockholms Ortodoxa stift

info@ortodoxakyrkan.se