Nyheter

KYRKONYHETER 2007

Diakonvigning inom det svenska exarkatet

Söndagen den 1/14 januari 2007 vigde Biskop Johannes av Makarioupolis, med Metropolit Kyprianos av Oropos och Filis välsignelse, subdiakon Stefanos Jaerpenberg till diakon. Fader Stefanos är konvertit till den Ortodoxa kyrkan och mottogs genom dop i Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling, Rågsved (Stockholm) 11/24 juni 1988. Han är född i Sollentuna 1964. Hans andliga Fader har från början varit Biskop Johannes. Fader Stefanos gifte sig med den ukrainska medborgaren Viktorya Shapoval i Finelnikovo (Ukraina) den 1/14 juni 2003. Fader Stefanos kommer i första hand att betjäna Heliga Konstantin och Helena ortodoxa kyrka, Vårberg (Stockholm). Under de första 15 dagarna efter vigningen (den tid då en diakon, enligt ortodox tradition, dagligen skall fira den Gudomliga liturgin) var Fader Stefanos tillsammans med sin Diakonissa Viktorya i Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Grekland) för att bl.a. delta i firandet av Theofania.

Efter diakonvigningsliturgin välsignades Vasilopitta i församlingslokalen och under Agapemåltiden hölls tal av Presbytera Britt Åkerström, som talade om diakonen och diakonissans funktion i den Ortodoxa kyrkan och använde Matushka Monika (Moder Parthenia) som tjänandets förebild samt överräckte blommor till den nyblivne diakonissa Viktorya. Fader Stefanos fick en nysydd Skoufos (”prästmössa”) och en nygjord liturgibok av prästfamiljen från Uppsala.

Se gärna bilder från diakonvigningen i vårt bildarkiv.

Präster och kloster i England lämnar
den Ryska utlandskyrkan och mottas i vår synod

Den 28 december 2006/10 januari 2007 mottogs, efter en skriftlig begäran till Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Arkimandrit Alexis (Popjoy) och brödraskapet vid Heliga konungamartyren Edwards kloster, Brookwood, England, till vår synod.

Tillsammans med Fader Alexis mottog vår synod också dem under hans andliga vägledning, prästen Fader Stephen Fretwell, munkdiakonen Savvas, det ryska Theotokos bebådelses nunnekloster under Moder Vikentia och missionen tillägnad Helige Bonifatius på Isle of Wight.

Arkimandrit Alexis reste till Heliga Kyprianos och Justina kloster i Fili, Athen veckan efter jul för att mottaga dokumenten om hans övergång till vår synod tillsammans med antiminsion och Helig Myrra.

Fader Alexis och de med honom kom från vår före detta systerkyrka, den Ryska utlandskyrkan, som nu tyvärr har övergivit sin i flera decennier långa kamp för ortodoxi och förenat sig med Moskvapatriarkatet på Kristi himmelsfärdsdag i år 2007.

Det faktum att Fader Alexis övergått till vår synod har orsakat en hel del skriverier framför allt på Internet. För att bemöta detta har Fader Alexis lämnat följande uttalande: ”Vårt samvete säger oss att vi inte kan acceptera … föreningen [mellan den Ryska utlandskyrkan och Moskvapatriarkatet]. Frågeställningen om sergianism har inte utretts tillräckligt och Moskvapatriarkatets engagemang i den ekumeniska rörelsen verkar öka snarare än minska även om vissa medgivanden om dess problematiska natur funnits i skrift… Av denna anledning ställer vi oss under Metropolit Kyprianos omorforion…”. Att den Ryska utlandskyrkans biskop i norra Europa Ärkebiskop Mark inte varit glad är ganska uppenbart. Den Ryska utlandskyrkan har nu blivit av med tre av sina fyra kloster i Europa. Två har alltså lämnat dem och övergått till vår synod och det tredje i Frankrike (nunneklostret i Lesna) har övergått till Ärkebiskop Tikhon. Sedan tidigt 1990-tal har vår församling i Stockholm haft vänskapliga band till klostret i Brookwood och det har varit med smärta som våra vägar temporärt skiljdes åt när den Ryska utlandskyrkan bröt kommunion med vår synod 2006, men nu är kommunionen alltså återställd igen.

Kort om de nya klostren i vår synod:

”Theotokos bebådelses nunnekloster” i London grundades med välsignelse från Helige Johannes av Shanghai och San Fransisco 1954. Klostret har sitt ursprung i det Heliga landet. Nunneklostrets abbedissa fick tillsammans med en grupp nunnor fly från klostret under det arab-israeliska kriget 1948. Nunnorna fick genomgå svåra lidanden i sin exil i sex år. Efter två år av gästfrihet i Lesnaklostret i Frankrike kom de genom Guds försyn till England.

Munkklostret ”konungamartyren den Helige Edwards” grundades efter det att Arkimandrit Alexis fått välsignelse av Ryska utlandskyrkan att ta emot reliker av den Helige Edward och förse dem med ett tillbörligt ”hem”. Klostret har under åren speciellt gett andligt bistånd till nyligen konverterade och ger ut den populära tidskriften, The Shepherd.

Den Ryska utlandskyrkan förenar sig med Moskvapatriarkatet

Som alla förutsett undertecknades i Kristus Frälsare-katedralen i Moskva föreningsdokumentet mellan den Ryska utlandskyrkan och Moskvapatriarkatet på Kristi himmelsfärd 4/17 maj 2007. Bland den Ryska utlandskyrkans biskopar var det från början tre biskopar som inte ville underteckna, men det blev så småningom två. Den tredje biskopen intar en mellanposition och kommemorerar inte patriarkens namn. En av de två biskoparna, Biskop Daniel av Erie, är gammal och sjuklig, och en utomstående betraktare får ett intryck att historien kring när den Ryska utlandskyrkans förre primas, Metropolit Vitalij, begärde pension återupprepas (två grupper försöker utnyttja den ålderstigne biskopen som deras marionett). Den biskop som nu åtagit sig att leda dem som inte kan av teologiska skäl acceptera föreningen, då de anser att Moskvapatriarkatet inte tillräckligt gjort upp med sergianism (hur Kyrkan ska förhålla sig till en aggressiv ateistisk regim) och ecklesiologisk relativism, som återfinns hos de rysk-ortodoxa som deltar inom den s.k. ekumeniska rörelsen, är Biskop Agathangel i Ukraina. Det är intressant att notera hur vindarna inom den Ryska utlandskyrkan (som väl nu borde heta ”Moskvapatriarkatet i utlandet”) har vänt. De kyrkor som den Ryska utlandskyrkan fram till år 2000 kritiserat för okanoniska beslut och modernism och av detta skäl inte koncelebrerat med firade de nu liturgi tillsammans med i Kristi Frälsare-katedralen på Kristi himmelsfärd. Från vår synpunkt hoppas vi dock att den Ryska utlandskyrkan ska behålla sin traditionella ortodoxi och starka klosterliv, även om många kloster nu lämnat dem, och att de även i framtiden skall vara en stark röst för konservativ ortodox tro, men nu inom Moskvapatriarkatet

Biskop Agathangel och de gammalkalendariska kyrkorna.

Den Biskop, som nu leder den grupp som inte undertecknade union med Moskvapatriarkatet samlande till möte i New York i mitten av juli 2007. Biskop Agathangel har nu mottagit mer än 100 präster under hans omorforion från hela världen som inte accepterat unionen med Moskva. Till detta möte hade vår Metropolit tillsammans med systerkyrkorna i Rumänien och Bulgarien skrivit ett brev, där de tillsammans erbjöd Biskop Agathangel hjälp, men samtidigt uppmanade honom att söka enhet med Ärkebiskop Tikhons grupp (den sanna Rysk-ortodoxa kyrkan).

Fler församlingar och kloster övergår till vår synod
från den Ryska utlandskyrkan.

I USA har vår synod under åren lånat ut ett antal präster för tjänstgöring i kyrkor under den Ryska utlandskyrkan. De flesta har nu med välsignelse från den Ryska utlandskyrkan återvänt till vår synod. Förutom detta har en församling i Kalifornien övergått till vår synod. Församlingen saknade präst och betjänas nu av präster från vårt amerikanska exarkat. En präst i San Diego har lämnat sin tjänst i Ryska utlandskyrkan och kommer att leda en församling under vår synod i samma stad. En diakon från den livaktiga ryska församlingen i Rochester har kommit till vår synod och prästvigdes kort därefter och kommer leda en församling där. Slutligen har ett av Ryska utlandskyrkans nunnekloster i Bluffton, Canada, ”Gudsmoderns beskydd” ställt sig under vår synod.

Fader Anders i Norge

Helgen den 27-28 maj/9-10 juni 2007 var Fader Anders och Marjo Marthin på besök till en grupp ortodoxt troende i Oslo som vänligt lånade ut det ortodoxa kapellet ursprungligen tillägnat ärkeänglarna Mikael och Gabriel för aftongudstjänst och Gudomlig liturgi. Under besöket fick Fader Anders möjlighet att återknyta kontakten med en av de fem nunnor som lämnat Getsemaneklostret i Jerusalem efter den Ryska Utlandskyrkans förening med Moskvapatriarkatet. Nunnan fungerade tillsammans med Marjo Marthin som kör i gudstjänsterna. Vårt svenska exarkat står i stor tacksamhetsskuld till den fromma grupp ortodoxt kristna som visade djup och innerlig gästfrihet under besöket i Oslo. Speciellt tacksamma var de när de fick möjligheten att be inför och venerera de heliga relikerna av martyrkonungen Olav av Norge i den katolska domkyrkan. Den Helige Olavs troparion sjöngs även under gudstjänsterna som firades då Fader Anders inte från början visste vilka heliga kapellet tillägnats.

Världens äldsta ortodoxa präst insomnar

Världens äldsta ortodoxa präst, protopresbyter Elias Wren, avled avled 110 år gammal i juni 2007. Han var präst under Helige Johannes av Shanghai och San Fransisco och blev kyrkoherde i katedralen i Shanghai 1946, men tvingades fly till Hong Kong då kommunisterna tog makten 1949. Så småningom emigrerade han till San Fransisco där han åter tjänade under den Helige Johannes. Fader Anders hade glädjen att celebrera ihop med honom i mitten på 90-talet då han var 99 år gammal och kan berätta många charmiga historier. Fader Elias celebrerade liturgin söndagligen och deltog dagligen i kyrkans morgon- och kvällsgudtjänster i katedralen tills han fyllde 100 år då han av fysiska skäl inte orkade. Evig åminnelse!

Festdag och synod i Grekland

Den 2/15 oktober firades traditionsenligt Heliga Kyprianos och Justinas festdag med 11 biskopar koncelebrerande från 3 systerkyrkor. Pga. vår Metropolits dåliga hälsa kunde han inte celebrera utan deltog från altaret. Biskop Johannes och Fader Anders repressenterade tillsammans med 3 lekmän det svenska exarkatet.

Den 34:e årliga synoden

Den 4/17 oktober samlades våra biskopar för den årliga synoden i klostret Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili, Athen. Många viktiga beslut togs som återges nedan. Deltog gjorde Chrysostomos, Ärkebiskop av Etna (USA), Auxentios, Biskop av Photiki (USA), Chrysostomos, Biskop av Sydney (Australien), Michael, Biskop av Nora (Italien), Chrysostomos, Biskop av Christianoupolis (Grekland), Ambrosios, Biskop av Methonis (Grekland), Johannes, Biskop av Makarioupolis (Sverige), Silvanos, Biskop av Lounes (Italien), Georgij, Biskop av Alania (Sydossetien). P.g.a. vår Metropolits dåliga hälsa kunde han endast delta en kort stund och den i ämbetet äldste biskopen Ärkebiskop Chrysostomos av Etna fungerade som ordförande.

Synoden behandlade 13 punkter:

Pga vår Metropolits hälsa beslöt synoden att välja ny styrande ordförande för den Heliga Motståndssynoden. Biskopskollegiet ansåg Arkimandrit Kyprianos Agiokyprianites vara den mest lämplige då han varit synodens sekreterare sedan 1985.
För att stärka synoden pga Metropolit Kyprianos dåliga hälsa beslöts att viga Arkimandrit Kyprianos Agiokyprianites till titulärbiskop av Oreoi och tilldela denne uppgiften som styrande ordförande samt att viga prästmunk Klemes Agiokyprianites till titulärbiskop av Gardikion.
Förslag från hans Eminens Silvanos, Biskop av Lounes, att inrätta nya stift i Grekland avslogs enhälligt eftersom det skulle strida mot synodens ecklesiologiska principer och blygsamma stiftsorganisation samt att det inte finns tillräckliga pastorala förhållanden som skulle göra det nödvändigt. De flesta biskopar i vår synod är titulärbiskopar av den anledningen att vi inte vill skapa mer okanoniskt kaos utöver vad som redan är. I Sverige finns t.ex. två biskopar (det ekumeniska patriarkatet och den serbiska kyrkan) över samma geografiska område trots att det strider mot kanones.
Den Heliga synoden stadfäste en permanent synod som en administrativ enhet som skall verka tiden mellan de årliga synoderna. Den permanenta synoden skall bestå av Biskop Kyprianos av Oreoi, som styrande ordförande, Biskop Ambrosios av Methoni, Biskop Chrysostomos av Christianoupolis och Biskop Klemes av Gardikion.
Den Heliga Synoden utsåg enhälligt Biskop Klemes av Gardikion som ny sekreterare både i den permanenta synoden och i den årliga.
Den Heliga synoden avslog enhälligt förslag från Prästmunk Elias (Palmos) i Sydafrika att upprätta en ”Afrikansk ortodox kyrka” av samma skäl som angavs i punkt 3.
Relationer med den Ryska Utlandskyrkan diskuterades. Det beslöts enhälligt att synoden skall fortsätta att ha kommunion med den del av den Ryska Utlandskyrkan som inte förenat sig med Moskvapatriarkatet nämligen Biskop Agathangel av Odessa och Tauris. Det konstaterades att kommunion fortsätter eftersom vi aldrig brutit kommunion. Det beslöts även att vi liksom tidigare är villiga att medverka vid biskopsvigningar inom den Ryska Utlandskyrkan som inte förenat sig med Moskvapatriarkatet. Det beslöts att inbjuda Biskop Agathangel till Grekland så snart som möjligt för att underteckna ett samarbetsdokument. Kommunion med Ärkebiskop Tikhon av Omsk och Sibirien är inte aktuellt eftersom han inte är i kommunion med Biskop Agathangel.
Den Heliga Synoden beslöt även att återuppta dialogen med den s.k. ”officiella” (nykalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan (”grekiska statskyrkan”) baserat på våra ecklessiologiska principer. Det konstaterades att ortodoxt motstånd mot potentiell heresi är dynamiskt och inte exklusivistiskt. Dialogen återupptas i enlighet med den anda som finns i epistel daterat den 12 januari 2000 (gamla stilen) skrivet av då Arkimandrit Kyprianos, nu styrande biskop, till då Metropolit Anthimos av Alexandroupolis.
Den Heliga synoden lyssnade på en rapport om ”gammalkalendariska synoder i Grekland och utlandet” skrivet av Arkimandrit, nu biskop, Klemes, om vilka synoder som kan uppfylla kriteriet av att vara ”möjliga och godkända” kyrkliga enheter, så att kontakt kan tas om återförening, dialog eller samarbete. Det beslöts enhälligt att den Heliga Synoden, på basis av att ortodoxt motstånd mot potentiell heresi är dynamiskt, bemyndigar den permanenta synoden att komponera en encyklika med titeln ”Vädjan till förening eller samarbete mot ekumenism” till andra gammalkalendariska synoder som ett första steg mot förening. Vid synoden 2006 konstaterades t.ex. att den s.k. Milanosynoden under Metropolit Evlogios inte uppfyller dessa kyrkliga kriterier och en biskop som begärde att få övergå till vår synod togs emot som ”ångrande munk”. Den s.k. Milanosynoden har tidigare i Sverige haft församlingar som nu tagits emot av det Rumänsk-ortodoxa patriarkatet.
En detaljerad rapport med namnet ”Den heliga uppståndelseikonen – grundläggande principer för att komma över en ofruktsam dispyt” skriven av Arkimandrit, nu biskop, Kyprianos studerades och godkändes efter ett antal tillägg föreslagits. Rapporten skall publiceras på synodens hemsida. En uppslitande debatt om andra uppståndelseikoner än den traditionella ”Kristus nedstigande i dödsriket” har pågått länge i Grekland.
På grunds av frågor och vädjanden utanför Grekland om blandäktenskap bekräftade synoden den Ortodoxa kyrkans kanoniska tradition som förbjuder högtidlighållande av blandäktenskap. En utredning om detta publicerades 1999 skrivet av Arkimandrit, nu biskop, Kyprianos. Dock konstaterades att blandäktenskap utom Grekland under särskilda omständigheter, genom extrem oikonomia, och i vissa fall efter den lokale ansvarige biskopens pastorala hänsynstaganden kan förekomma.
Den Heliga Synoden beslutade pga. behovet utom Grekland att veta vilka präster och monastiker som tillhör vår synod att en sådan officiell lista ska publiceras och uppdateras på synodens hemsida.
Biskop Ambrosios redogjorde för kostnader i samband med missionsresor till Albanien, Uganda, Sydafrika, Republiken Kongo, Rumänien, Kenya, Demokratiska republiken Kongo (tidigare Zaire) och Georgien. Synoden har detta år satsat ca en halv miljon svenska kronor på missionen.

Den 5:e extraordinära synoden

Vid den 5:e extraordinära synoden som hölls i Helige Kyprianos och Justina kloster i Fili, Grekland, den 16/29 november 2007 var Biskop Agathangel av Odessa och Tauris, förste hierark i den temporära högre kyrkliga administrationen i den Ryska utlandskyrkan (T.S.E.A. of ROCA) inbjuden. Syftet med mötet var att klargöra vårt förhållande med dem som i Ryska utlandskyrkan inte skrivit på union med Moskvapatriarkatet. Biskop Agathangel gav sin syn på föreningen och svarade på våra biskopars frågor. Mötet utmynnade i att man signerade ett gemensamt dokument “Memorandum Regarding Principles of Coöperation Between the Greek and Russian Anti-Ecumenists” och den permanenta synoden utlovade att skicka två biskopar till Odessa för att delta i konsekration av nya biskopar för Biskop Agathangel så att deras hierarkiska struktur kan stärkas. Alla dokument om mötet finns på vår synods hemsida www.synodinresistance.org

Nya biskopar i vår rumänska systerkyrka

Den 4, 5 och 6 november 2007 (gamla stilen) vigde vår rumänska systerkyrka tre nya biskopar för att stärka sin kyrkliga struktur och betjäna sina mellan 600.000-1.000.000 troende. Vigningarna ägde rum vid synodens kloster Kristi förklaring i Slatioara där förste hierarken Vlasie residerar. Prästmunken Glykerios konsekrerades till biskop av Iasi, prästmunken Dionisie till biskop av Galati och prästmunk Evloghie till biskop av Sibiu.

Två nya biskopar i Ryska utlandskyrkan

Från vår synod deltog Biskop Ambrosios av Methoni och Biskop Georgij av Alana vid den Ryska utlandskyrkans historiska biskopsvigningar under Biskop Agathangel av Odessa och Tauris i Ärkeängeln Mikaels kyrka i Odessa den 24 och 25 november/7 och 8 december 2007. Vid den första konsekrationen, som ägde rum under fredagen, vigdes Arkimandrit Andronik till biskop av Richmond och New York och vid den andra konsekrationen, som ägde rum under lördagen, vigdes abbot Sofronij till biskop av S:t Petersburg och norra Ryssland.