MORGONGUDSTJÄNSTEN

Välsignat vare Faderns och Sonens och Den Helige Andes Rike. Nu och alltid och i evigheters evighet.

Präst: Ära vare Dig, O Gud, ära vare Dig. Himmelske Konung...

Präst: Ty Ditt är riket och makten och härligheten, Faderns och Sonens och Helige Andes, nu och alltid och i evigheters evighet.

PSALM 19

Herren bönhöre dig på nödens dag, Jakobs Guds namn beskydde dig.

Han sände dig hjälp från helgedomen och stödje dig från Sion.

Han tänke på alla dina spisoffer och upptage med välbehag ditt brännoffer.

Han give dig, vad ditt hjärta begär, och fullborde alla dina rådslag.

Må vi få jubla över din seger och i vår Guds namn resa upp baneret; Herren uppfylle alla dina böner.

Nu vet jag, att Herren giver seger åt sin smorde; han svarar honom från sin heliga himmel, genom väldiga gärningar giver hans högra hand seger.

De andra prisa vagnar, de prisa hästar, men vi prisa Herrens, vår Guds, namn.

De sjunka ned och falla, men vi resa oss upp och bliva beståndande.

Herre, giv seger; ja, konungen svare oss på den tid, då vi ropa.

PSALM 20

Herre, över din makt gläder sig konungen; huru fröjdas han icke högeligen över din seger!

Vad hans hjärta önskar har du givit honom, och hans läppars begäran har du icke vägrat honom.

Ty du kommer honom till mötes med välsignelser av vad gott är; du sätter på hans huvud en gyllene krona.

Han bad dig om liv, och du gav honom det, ett långt liv alltid och evinnerligen.

Stor är hans ära genom din seger; majestät och härlighet beskär du honom.

Ja, du låter honom bliva till välsignelse evinnerligen; du fröjdar honom med glädje inför ditt ansikte.

Ty konungen förtröstar på Herren, och genom den högstes nåd skall han icke vackla.

Din hand skall nå alla dina fiender; din högra hand skall träffa dem som hata dig.

Du skall låta dem känna det såsom i en glödande ugn, när du låter se ditt ansikte. Herren skall fördärva dem i sin vrede; eld skall förgöra dem.

Deras livsfrukt skall du utrota från jorden och deras avkomma från människors barn.

Ty de ville draga ont över dig; de tänkte ut ränker, men de förmå intet.

Nej, du skall driva dem tillbaka; med din båge skall du sikta mot deras anleten.

Upphöjd vare du, Herre, i din makt; vi vilja besjunga och lovsäga din hjältekraft.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Helige Gud. Allraheligaste Treenighet. Fader vår.

Präst: Ty Ditt är riket och makten och härligheten, Faderns och Sonens och Helige Andes, nu och alltid och i evigheters evighet.

Fräls, o Herre, Ditt folk och välsigna Din arvedel. Förläna Dina troende seger över deras motståndare och bevara Din hjord med Ditt kors.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Kriste, vår Gud, Du som frivilligt uppsteg på korset, skänk ditt förbarmande över Ditt nya folk, som uppkallats efter Dig. Fröjda med Din kraft våra rätt troende biskopar, skänk dem seger över all irrlära. Må de hava såsom Din hjälp i striden ett fridens tecken, det oövervinneliga segertecknet.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin. Theotokion.

O vördnadsbjudande beskydd, som icke kan komma på skam, försmå icke, o du gode, vår åkallan, o du allom lovprisade Gudaföderska. Styrk de ortodoxas gemenskap; beskydda dem som du har kallat att regera över oss, och förläna dem seger från höjden; ty du födde Gud, o enda välsignade.

Förbarma Dig över oss, o Gud, efter Din stora nåd. Vi bedja Dig; bönhör oss och förbarma Dig över oss.

Kör: Herre, förbarma Dig. Upprepas efter var bön.

Åter bedja vi för de fromma och ortodoxt kristna.

Åter bedja vi för vår biskop N. och för hela vårt brödraskap i Kristo.

Ty en barmhärtig och människoälskande Gud är Du och Dig hembära vi ära, Fader, Son och Helig Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet.

Ära vare den heliga, och väsensena, livgivande, och odelbara Treenigheten, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Läsare: Amin. (Vid påsktid sjunges Kristus är uppstånden en gång av präst, två gånger av kör långsamt eftersom prästen skall beröka hela kyrkan)

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden till människor ett gott behag. (3)

O Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna Ditt lov. (2)

PSALM 3

Herre, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."

Men du, Herre, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

Jag höjer min röst och ropar till Herren, och han svarar mig från sitt heliga berg.

Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty Herren uppehåller mig.

Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

Stå upp, Herre, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

Hos Herren är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse.

Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty Herren uppehåller mig.

PSALM 37

Herre, straffa mig icke i din förtörnelse och tukta mig icke i din vrede.

Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull

Ty mina missgärningar gå mig över huvudet: såsom en svår börda äro de mig för tunga.

Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala, vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum som icke upplåter sin mun;

ja, jag är lik en man, som intet hör och som icke har något gensvar i sin min.

Se, på dig, Herre, hoppas jag; du skall svara Herre, min Gud.

Ty jag fruktar, att de annars får glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

Men mina fiender får leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

de som löna gott med ont och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

Övergiv mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrån mig.

Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

Övergiv mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrån mig.

Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

PSALM 62

Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

Så skådar jag nu efter dig i helgedomen för att få se din makt och ära.

Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Ty du är min hjälp, och under dina vingars skugga jublar jag.

Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.

Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.

Under nattens väkter tänker på dig, ty du är min hjälp, och under dina vingars skugga jublar jag.

Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Alleluia, alleluia, alleluia, ära vare Dig, O Gud. (3)

Herre, förbarma Dig. (3)

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

PSALM 87

Herre, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.

Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.

Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket.

Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.

Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna, som ligga i graven, dem, på vilka du icke mer tänker och som äro avskilda från din hand.

Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.

Din vrede vilar tung på mig och alla dina böljors svall låter du gå över mig.

Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort dem till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.

Mitt öga förtvinar av lidande; Herre, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.

Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig?

Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?

Känner man i mörkret dina under och din rättfärdighet i glömskans land?

Men jag ropar till dig, Herre, och bittida kommer min bön dig till mötes.

Varför förkastar du, Herre, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?

Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.

Din vredes lågor går över mig, dina fasor förgöra mig.

De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.

Du har drivit vän och frände lång bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

Herre, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.

Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.

PSALM 102

Lova Herren, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

Lova Herren, min själ, och förgät icke, vad gott han har gjort,

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

han förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

Herren gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

Barmhärtig och nådig är Herren, långmodig och stor i mildhet.

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

Så långt, som öster är från väster, låter han våra överträdelser vara ifrån oss.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som frukta honom.

Ty han vet, vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstar såsom ett blomster på marken.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

Men Herrens nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom och hans rättfärdighet intill barnbarn,

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

Herren har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

Loven Herren, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

Loven Herren, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

Loven Herren, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ lova Herren.

Varhelst hans herradöme är, min själ lova Herren.

PSALM 142

Herre, hör min bön, lyssna till min åkallan, svara mig i din rättfärdighet, för din trofasthets skull.

Och gå icke till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen levande rättfärdig.

Se, fienden förföljer min själ, han trampar mitt liv till jorden; han lägger mig i mörker såsom de längesedan döda.

Och min ande försmäktar i mig, mitt hjärta är stelnat i mitt bröst.

Jag tänker på forna dagar, jag begrundar alla dina gärningar, dina händers verk eftersinnar jag.

Jag uträcker mina händer till dig; såsom ett törstigt land längtar min själ efter dig.

Herre, skynda att svara mig, ty min ande förgås; dölj icke ditt ansikte för mig, må jag ej varda lik dem som hava farit ned i graven.

Låt mig bittida förnimma din nåd, ty jag förtröstar på dig. Kungör mig den väg, som jag bör vandra, ty till dig upplyfter jag min själ.

Rädda mig från mina fiender, Herre; hos dig söker jag skygd.

Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud; din gode Ande lede mig på jämn mark.

Herre, behåll mig vid liv för ditt namns skull; tag min själ ut ur nöden för din rättfärdighets skull.

Utrota mina fiender för din nåds skull och förgör alla dem som tränga min själ; ty jag är din tjänare.

Svara mig, Herre, i din rättfärdighet, för din trofasthets skull och gå icke till doms med din tjänare. (2)

Din gode Ande lede mig på jämn mark.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Alleluia, alleluia, alleluia, ära vare Dig, O Gud. (2)

Alleluia, alleluia, alleluia, ära vare Dig, O Gud vårt hopp, O Herre, ära vare dig.

Diakon: I frid låtom oss bedja till Herren.

Kör: Herre, förbarma Dig. Upprepas efter var bönepunkt.

Om friden från ovan och om våra själars frälsning låtom oss bedja till Herren.

Om hela världens fred, om Guds heliga Kyrkors väl och om allas enhet, låtom oss bedja till Herren.

För detta heliga tempel och för dem som i tro, andakt och gudsfruktan träda in däri, låtom oss bedja till Herren.

För alla fromma och ortodoxt kristna, låtom oss bedja till Herren.

För vår Biskop N. N., för det vördiga prästerskapet, för diakonatet i Kristo, för alla kyrkotjänare och för folket, låtom oss bedja till Herren.

För Guds tjänare N.N., för alla ortodoxa kungar och drottningar, för detta lands världsliga överhet, låtom oss bedja till Herren.

För denna stad (detta kloster), för alla städer och länder och för de troende, som bo i dem, låtom oss bedja till Herren.

Om god väderlek, om överflöd av jordens frukter och om fredliga tider, låtom oss bedja till Herren.

För resande till lands och vatten och i luften, för alla sjuka, lidande och fångar och om deras frälsning, låtom oss bedja till Herren.

Att vi må frias från all sorg, vrede, nöd och oro, låtom oss bedja till Herren.

Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Dig tillkommer all ära, allt lov och all tillbedjan, Fader och Son och Helig Ande. Nu och alltid och i evigheters evighet.

Kör:Amin.

Herren är Gud, och Han gav oss ljus. Välsignad vare Han, som kommer i Herrens namn.

Stichos: Tacken Herren, ty Han är god, ty Hans nåd varar evinnerligen.

Stichos: Alla hedningar omringa mig, men i Herrens namn skall jag förgöra dem.

Stichos: Detta är Herrens verk, underbart är det i våra ögon. (LXX)

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Din är makten och Ditt är Riket och kraften och härligheten, Fader och Son och Helig Ande. Nu och alltid och i evigheters evighet.

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty en god och människoälskande Gud är Du och till Dig uppsända vi lov, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.

UPPSTÅNDELSENS EVLOGITARIA

Första plagala tonen

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar.

Änglarnas skara förundrades över att se Dig räknas bland de döda, Du som hade tillintetgjort dödens makt, o Frälsare, och upprest Adam med Dig själv och som frigav alla människor från dödsriket.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar.

Varför blanden I myrra med medlidande tårar, o I kvinnliga lärjungar? Den strålande ängeln i graven tilltalade de myrrabärande kvinnorna: Skåden graven och jublen, ty Frälsaren har uppstått från de graven.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar.

Bittida om morgonen skyndade myrrhabärerskorna till Din grav med klagosånger; men en ängel kom till dem och sade: Sorgens tid är till ända; gråten icke längre utan omtalen för apostlarna uppståndelsen.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar.

De myrrabärande kvinnorna kom med myrrha till Din grav, o Frälsare, och de hörde en ängel som sade till dem: Varför söken I de levande bland de döda? Ty, såsom Gud, har han uppstått ur graven.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Vi tillbedja Fadern, och Hans Son, och den helige Ande, den Heliga Treenigheten, av ett och samma väsen, och vi ropa högt med Seraferna: Helig, helig, helig är Du, o Herre.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Genom att föda Livgivaren, o jungfru, räddade du Adam från synd, och Du förlänade Eva glädje istället för sorg; ty Guden och Människan Som blev kött genom dig, ledde tillbaka till livet den som förut varit fallen därifrån.

EVLOGITARIA FÖR DE AVLIDNA

Den första plagala tonen

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

Helgonens kör hava funnit / livets källa och dörren till paradiset. / Må jag också finna vägen genom ånger. / Jag är det förlorade fåret, kalla mig tillbaka, / o Frälsare, och fräls mig.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

I som haven förkunnat Guds lamm, / och likt lamm blivit slaktade, o I heliga, / överförda till livet som aldrig åldras, det eviga, / ivrigt bed till Honom, o I martyrer, / att Han måtte förlåta oss våra synder. /

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

I som haven beträtt den smala sorgens väg; / alla I som haven i livet tagit upp korset som ett ok, / och följt Mig i tro, / kommen, njut de ärorika och himmelska kronor / vilka Jag har berett för eder.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

Jag är en avbild av Din obeskrivliga härlighet, / fastän jag bär syndens sår; / hav medlidande över Din skapelse, o Härskare, / och rena mig genom Din kärlek och godhet; / och förläna mig det efterlängtade fäderneslandet, / görande mig så att jag åter får dväljas i paradiset. /

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

O Du som av ålder skapade mig från intet, / och förärade mig med Din gudomliga avbild, / men på grund av mina överträdelser mot Dina bud / återsände mig igen till jord, / av vilket jag var tagen: / Res mig upp enligt Din likhet, / att jag må bli formad till min tidigare härlighet.

Stichos: Välsignad vare Du, o Herre, lär mig Dina stadgar. /

Giv Dina (Din) tjänare vila, o Gud, / och sänd dem (honom, henne) till paradiset, / där helgonens och de rättfärdigas kör, o Herre, / skiner såsom stjärnorna; / giv vila åt Dina (Din) hädangångna (hädangångne) tjänare, / överseende med alla deras (hans, hennes) synder. /

Ära vare Fadern och Sonen och Den Helige Ande. /

Triadikon: Låtom oss lovsjunga den trefaldiga strålglansen / från den ene Guden och ropa högt: / Helig är Du, O evige Fader / och lika evige Son och den gudomlige Ande, / upplys oss, som med tro tillber Dig / och ryck oss ifrån den eviga elden. /

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amen./

Theotokion: Gläd dig, o du rena, / som gav födelse åt Gud i köttet / för allas frälsning / och genom vilken människosläktet har funnit frälsning; / genom dig må vi finna paradiset, / o Gudaföderska, ren och välsignad. /

Alleluia, alleluia, alleluia. Ära vare Dig, o Gud. (3)

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty välsignat vare Ditt namn och förhärligat vare Ditt Rike, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.

Allt ifrån min ungdom har många lidelser krigat mot mig; men må Du hjälpa och frälsa mig, o min Frälsare.

I som haten Sion, I skola komma på skam genom Herren: likt gräs i elden skola I förintas.

Ära vare Fadern och Sonen och Den Helige Ande. Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Genom den Helige Anden är varje själ fylld med liv: genom rening upphöjer den sig och görs strålande genom den Trefaldiga Enheten i ett heligt mysterium.

***

SÖNDAGSPROKIMENON

Jag vill stå upp säger Herren. Jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.

Herrens tal är ett rent tal.

Stå upp, Herre, och vakna upp till min hjälp. Du som påbjudit dem. Må folkens församling omgiva Dig.

Herre min Gud, till Dig tager jag min tillflykt; fräls mig.

Sägen bland hedningarna; Herren är nu konung! Därför står jordkretsen fast och vacklar icke.

Sjungen till Herrens ära en ny sång, sjungen till Herrens ära, alla länder.

Stå upp till vår hjälp,, och förlossa oss för Din nåds skull.

Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss.

Stå upp, Herre; Gud, upplyft Din hand, förgät icke de arma.

Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla Dina under.

Låt Din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

Lyssna, Du Israels herde, Du som leder Josef såsom Din hjord; Du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Stå upp, Herre; Gud, upplyft Din hand, förgät icke de arma.

Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla Dina under.

Herren är konung evinnerligen, Din Gud, Sion, från släkte till släkte.

Lova Herren, min själ. Jag vill lova Herren, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

***

Diakon (Präst): Låtom oss bedja till Herren.

Präst: Ty helig är Du vår Gud, och Du vilar i Dina helgon, och till Dig uppsända vi lov, Fader, Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Diakon (Präst): Låtom oss bedja till Herren, vår Gud, att Han ville akta oss värdiga att höra det heliga Evangeliet.

Diakon (Präst): Vishet! Stån upp. Låtom oss höra det heliga Evangeliet. Frid vare med eder alla.

Präst: Läsning av det heliga Evangeliet enligt N. Låtom oss vara uppmärksamma.

Kör: Ära vare Dig, o Herre, ära vare Dig.

Låtom oss som nu hava skådat Kristi uppståndelse tillbedja vår Herre Jesus, som ensam är utan synd. Vi tillbedja Ditt kors, O Kriste, och prisa och ära Din heliga Uppståndelse. Ty Du är vår Gud och vi känna ingen annan utom Dig och vi åkalla Ditt namn. Kommen I alla troende, låtom oss tillbedja Kristi heliga Uppståndelse, ty skåda, genom Korset har glädje kommit till världen all. För evigt välsignande Herren, prisa vi Hans Uppståndelse. För vår skull uthärdade Han korset och genom döden tillintetgjorde Han döden.

Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet. Två mig väl från min missgärning och rena mig från min synd. Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig. Mot dig allena har jag syndat och gjort, vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar. Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig. Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta. Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö. Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben, som du har krossat, få fröjda sig. Vänd bort ditt ansikte från mina synder och utplåna alla mina missgärningar. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och giv mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig icke från ditt ansikte och tag icke din helige Ande ifrån mig. Låt mig åter få fröjdas över din frälsning och uppehåll mig med villighetens ande. Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig. Rädda mig undan blodstider, Gud, du, min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet. Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov. Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust. Det offer, som behagar Gud, är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Genom apostlarnas förböner, o barmhärtige Herre, rena mig från mångfalden av mina överträdelser.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Genom Gudaföderskans förböner, o Barmhärtige Herre, rena mig från mångfalden av mina överträdelser.

Stichos: Förbarma Dig över mig, o Gud, i enlighet med Din kärleksfulla godhet; enligt mångfalden av Dina öma förbarmanden utplåna mina överträdelser.

Jesus, har uppstått ur graven som Han förutsagt, och förlänat oss evigt liv och stor nåd.

Om det emellertid är under Triodions tid och Herrens dag sjunges istället för ovan:

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. Den fjärde plagala tonen.

Öppna för mig botens dörrar, o Livgivare. Ty i morgongryningen ilar min själ till Ditt heliga tempel, då det kroppens tempel den bär är helt förorenat. Men rena det Du såsom Förbarmare med Din barmhärtiga nåd.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin. Theotokion.

O Gudaföderska, led mig på frälsningens väg, ty med skamliga synder har jag fläckat min själ och i lättja har jag förslösat mitt liv. Bevara mig från all orenhet genom Dina förböner.

Stichos: Gud, var mig nådig efter Din godhet; utplåna mina överträdelser efter Din stora barmhärtighet.

När jag tänker på myckenheten av de synder jag begått, darrar jag eländige för domens förskräckliga dag. Men i förtröstan på Din barmhärtighets nåd ropar jag till Dig såsom David: Gud, var mig nådig efter Din godhet.

Fräls, O Herre, Ditt folk och välsigna Din arvedel. Kom till Din värld med nåd och barmhärtighet. Upphöj Dina rättrogna kristnas horn och sänd över oss Din rika nåd, genom förbönerna av vår allrarenaste Härskarinna Maria, Guds Moder och ständiga Jungfru; genom det dyrbara och livgivande korsets kraft; genom kraften av de ärovördiga och okroppsliga krafternas beskydd; genom förbönerna av den ärovördige, härliga profeten, förelöparen och döparen Johannes; de heliga, ärorika och högt lovade apostlarna (Om någon av de tolv apostlarna konmemoreras säges: den helige aposteln och evangelisten N och de andra heliga, ärorika och högt prisade apostlarna); genom våra fäder bland helgonen, de stora hierarkerna och ekumeniska lärarna, Basilios den Store, Gregorios Teologen och Johannes Chrysostomos; Athanasios och Kyrillos och Johannes Allmosegivaren, patriarker av Alexandria; genom Gregorios Palamas, ärkebiskop av Thessaloniki, och Markus, ärkebiskop av Efesus; genom vår fader bland helgonen Nikolaos, ärkebiskop av Myra i Lykien; Spyridon, biskop av Trimythun, Undergörarna, Epifanios, ärkebiskop av Cypern, Fotios den Store, Methodios och Niphon, patriarker av Konstantinopel; och Nektarios av Pentapolis Undergöraren; genom de heliga, ärorika stormartyrerna Georgios Segerbäraren, Demetrios den Myrraströmmande, Theodoros Tyronos, Theodoros Befälhavaren, Stefanos den förste martyren, Artemios och Menas; genom de heliga hieromartyrerna Haralampos, Eleutherios, Polykarpos, Kyprianos och Ignatios Gudabäraren av Alexandria; genom de heliga jungfru-martyrerna Thekla den första martyren, Febronia, Irene, Katharina, Barbara, Marina, Anastasia, Justina; genom de heliga, ärorika och triumferande segerrika martyrerna; genom de heliga fyrtio martyrerna av Sebastia; genom Stefanos den Nye, och alla martyrerna för de heliga ikonerna; genom Jakob den nye martyren; genom våra heliga och gudabärande fäder, Antonios, Hilarion, och Euthymios, och Arsenios den Store, Sabbas den Helgade, Efraim och Isak Syriern, Makarios och Pachomios den Store av Egypten, Symeon Styliten, Andreas Kristi dåre, Alexis Guds man, Johannes av Damaskus, Maximos Bekännaren, Markus Eremiten, Johannes Cassianus Romaren, Symeon den Nye teologen, Petrus, Athanasios och Paulus av det Heliga berget Athos, och Serafim av Sarov; och våra heliga och Gudabärande mödrar, Maria av Egypten, Makrina, Pelagia och Thais; genom de heliga oegennyttiga undergörarna, Panteleimon, Kosmas och Damianus, Filaret Allmosegivaren, Johannes av Kronstadt... (Kyrkans helgon); genom den helige hieromartyren Kyprianos och den heliga jungfru-martyren Justina; genom de heliga och rättfärdiga Herrens anfäder, Joakim och Anna; genom (dagens helgon) vilkens minne vi firar; och genom alla helgon, bedja vi till Dig, O Herre, stor i nåd: Lyssna till oss syndare som bedja till Dig och förbarma Dig över oss.

Präst: Genom Din enfödde Sons nåd, barmhärtighet och människokärlek, tillsammans med vilken Du jämte Din allraheligaste gode och levandegörande Ande är lovad, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Du är vår Gud, och till Dig uppsända vi lov, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Du är Fridsfurste och våra själars Frälsare och Dig hembära vi ära, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.

Låtom oss med hymner lovsjunga Gudaföderskan och Ljusets Moder.

GUDAFÖDERSKANS SÅNG

Min själ prisar storligen Herren, och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.

Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.

Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn. Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.

Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.

Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt; hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.

Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att visa barmhärtighet mot Abraham och mot hans säd till evig tid efter sitt löfte till våra fäder.

Diakon (Präst): Åter och åter i frid låtom oss bedja till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Dig prisa alla himmelska krafter, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.

Helig är Herren, vår Gud. (3)

Upphöjen Herren vår Gud, och tillbedjen Hans fotapall; ty Han är helig. (LXX)

PSALM 148

Allt vad anda har love Herren. (LXX) Loven Herren från himmelen, loven honom i höjden.

Loven honom, alla hans änglar, loven honom, all hans här.

Loven honom, soloch måne, loven honom, alla lysande stjärnor.

Loven honom, I himlars himlar och I vatten ovan himmelen.

Ja, de må lova Herrens namn, ty han bjöd, och de blevo skapade.

Och han gav dem deras plats för alltid och för evigt; han gav dem en lag, och ingen överträder den.

Loven Herren från jorden, I havsdjur och alla djup,

eld och hagel, snö och töcken, du stormande vind, som uträttar hans befallning,

I berg och alla höjder, I fruktträd och alla cedrar,

I vilda djur och all boskap, I kräldjur och bevingade fåglar,

I jordens koningar och alla folk, I furstar och alla domare på jorden,

I ynglingar, så ock I jungfrur, I gamle med de unga.

Ja, de må lova Herrens namn, ty hans namn allena är högt, hans majestät når över jorden och himmelen.

Och han har upphöjt ett horn åt sitt folk - ett ämne till lovsång för alla hans fromma, för Iraels barn, det folk, som står honom nära.

PSALM 149

Sjungen till Herrens ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.

Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.

Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.

Ty Herren har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.

De fromma fröjde sig och give honom ära de juble på sina läger.

Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand

för att utkräva hämd på hedningarna och hemsöka folken med tuktan,

för att binda deras konungar med kedjor och deras ädlingar med järnbojor,

De anmodade sticheron efter hur många som indikeras i Typikon sjunges mellan de avslutande verserna. På vanliga dagar läses inga stichera.

för att utföra på dem den dom, som är skriven. En härlighet bliver det för alla hans fromma. (6/8)

PSALM 150

Loven Gud i hans helgedom, loven honom i hans makts fäste. (5/7)

Loven honom för hans väldiga gärningar, loven honom efter hans stora härlighet. (4/6)

Loven honom med basunklang, loven honom med psaltare och harpa. (3/5)

Loven honom med puka och dans, loven honom med strängaspel och pipa. (2/4)

Loven honom med ljudande cymbaler, loven honom med klingande cymbaler. Allt vad anda har love Herren. (1/3)

Stå upp, Herre; Gud, upplyft din hand, förgät icke de arma. (2)

Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under. (1)

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Den anmodade Theotokion. Om det är Herrens dag:

Allramest välsignad är du, o jungfru och Gudaföderska, ty genom Honom som blev kött genom dig, togs dödsriket till fånga, Adam blev återkallad, förbannelsen hävd. Eva befriades, döden dödades, och vi fördes till livet. Därför ropa vi högt lovsjungande: Välsiganad vare Du, O Kriste vår Gud, som behagat göra detta, ära vare Dig.

Sedan sjunga vi den Stora doxologin om så anmodas:

Ära vare Gud som har framställt ljuset.

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, bland människor som Han älskar.

Vi lova Dig, vi välsigna Dig, vi tillbedja Dig, vi prisa och ära Dig, vi tacka Dig för Din stora härlighet:

O Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig, O Herre, Guds enfödde son, Jesu Kriste, och Den Helige Ande.

O Herre Gud, Guds lamm, Faderns son, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss, Du som bortager världens synder.

Mottag vår bön, Du som sitter på Faderns högra sida, och förbarma Dig över oss.

Ty Du är allena helig, Du allena Herre, Jesu Kriste, Gud Fadern till ära. Amin.

Dagligen vill jag välsigna Dig och prisa Ditt namn i evighet; ja, i evigheternas evighet.

Värdigas, O Herre, denna dag bevara oss utan synd.

Välsignad vare Du, O Herre, våra fäders Gud, och prisat och förhärligat vare Ditt namn i evighet. Amin.

Din nåd, O Herre, vare över oss, såsom vi hoppas på Dig.

Välsignad vare Du, O Herre, lär mig Dina stadgar. (3)

Herre, Du har varit vår tillflykt från släkte till släkte. Jag sade, O Herre, förbarma Dig över mig; hela min själ, ty jag har syndat emot Dig.

Herre till Dig har jag tagit min tillflykt; lär mig att göra Din vilja, ty Du är min Gud.

Ty hos Dig är livets källa; i ditt ljus ser vi ljus.

Låt Din nåd förbliva över dem som känna Dig.

Helige Gud, helige Starke, helige Odödlige, förbarma Dig över oss. (3)

Äre vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Helige Odödlige, förbarma Dig över oss.

Helige Gud, helige Starke, helige Odödlige, förbarma Dig över oss.

På vanliga dagar läses istället:

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, bland människor som Han älskar.

Vi lova Dig, vi välsigna Dig, vi tillbedja Dig, vi prisa och ära Dig, vi tacka Dig för Din stora härlighet:

O Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig, O Herre, Guds enfödde son, Jesu Kriste, och Den Helige Ande.

O Herre Gud, Guds lamm, Faderns son, som borttager världens synder, förbarma Dig över oss, Du som bortager världens synder.

Mottag vår bön, Du som sitter på Faderns högra sida, och förbarma Dig över oss.

Ty Du är allena helig, Du allena Herre, Jesu Kriste, Gud Fadern till ära. Amin.

Dagligen vill jag välsigna Dig och prisa Ditt namn i evighet; ja, i evigheternas evighet.

Herre, Du har varit vår tillflykt från släkte till släkte. Jag sade, O Herre, förbarma Dig över mig; hela min själ, ty jag har syndat emot Dig.

Herre till Dig har jag tagit min tillflykt; lär mig att göra Din vilja, ty Du är min Gud.

Ty hos Dig är livets källa; i ditt ljus ser vi ljus.

Låt Din nåd förbliva över dem som känna Dig.

Värdigas, O Herre, denna natt bevara oss utan synd.

Välsignad vare Du, O Herre, våra fäders Gud, och prisat och förhärligat vare Ditt namn i evighet. Amin.

Din nåd, O Herre, vare över oss, såsom vi hoppas på Dig.

Välsignad vare Du, O Herre, lär mig Dina stadgar.

Välsignad vare Du, O Härskare, lär mig förstå Dina stadgar.

Välsignad vare Du, O Helige, upplys mig genom Dina stadgar.

O Herre, Din nåd varar för evigt, försmå icke Dina händers verk.

Ty Dig tillkomme pris, lov och ära, Fader och Son och Helige Ande, nu och alltid och i evigheternas evighet. Amin.

Idag är frälsning kommen till vår värld. Låtom oss lovsjunga Honom som uppstod ur graven, våra livs författare. Ty nedtrampande döden med döden, har han givit oss seger och stor nåd.

Uppstigande från graven och brytande sönder dödsrikets fjättrar, upphävde Du dödsdomen, o Herre, och därigenom befriande alla människor från fiendens snaror. Uppenbarande Dig själv för Dina apostlar, sände Du dem att predika, och genom dem förlänade Du hela världen frid, Du som ensam är rik på barmhärtighet.

Diakon (Präst): Låtom oss säga av hela vår själ och av hela vårt sinne, låtom oss säga:

Diakon (Präst): O Herre, Allhärskare, våra fäders Gud! Vi bedja Dig; bönhör oss och förbarma Dig över oss.

Diakon (Präst): Förbarma Dig över oss, o Gud, efter Din stora nåd. Vi bedja Dig; bönhör oss och förbarma Dig över oss.

Åter bedja vi för de fromma och ortodoxa kristna.

Åter bedja vi för vår Biskop och Fader N. N., för våra bröder, prästerna, munkprästerna, hierodiakonerna och monastikerna och för hela vårt brödraskap i Kristo.

Åter bedja vi om nåd, liv, frid, hälsa, frälsning, beskydd samt förlåtelse och tillgift för alla synder åt Dina tjänare, och alla de fromma och ortodoxt kristna.

(Åter bedja vi för de(n) ortodoxe(/a) Guds tjänare N.N., att han/hon/de må ha/hava nåd, liv, frid, hälsa, frälsning, beskydd samt förlåtelse och tillgift för alla synder.)

Åter bedja vi för de saliga och evig ihågkommelse värda stiftarna av denna/detta heliga kyrka/kloster (Kör: Evig ihågkommelse.), för Guds hädansovna tjänare N.N. och för alla hädansovna, rättrogna fäder och bröder, som vila här och allestädes.

Åter bedja vi för våra bröder som tjänar, för alla som tjänar och har tjänat i detta heliga kloster, och för alla här närvarande, som väntar på Din stora och rika nåd.

Åter bedja vi för dem som i detta heliga och ärovördiga tempel bära god frukt och öva barmhärtighet, för arbetarna, för sångarna, och för allt det kringstående folket, som av Dig väntar stor och rik barmhärtighet.

Prästen stilla: Herre, vår Gud, mottag denna innerliga bön av Dina tjänare och förbarma Dig över oss efter Din stora barmhärtighet. Sänd Din nåd över oss och över allt Ditt folk, som trängtar efter Din stora barmhärtighet.

Prästen: Ty en barmhärtig och människoälskande Gud är Du och Dig hembära vi ära, Fader och Son och Helig Ande. Nu och alltid och i evigheters evighet.

Diakon: Låtom oss fullborda vår morgonbön till Herren.

Diakon (Präst): Hjälp oss, fräls oss, förbarma Dig över oss och bevara oss, o Gud, genom Din nåd.

Diakon: Om en dag i allo fullkomnad, helgad, fridfull och utan synd, må vi bönfalla Herren.

Kör Giv, o Herre upprepas efter var bön.

Om fridens ängel, den trogne vägledaren, våra kroppars och själars beskyddare, låtom oss bönfalla Herren.

Om förlåtelse och eftergift för våra synder och överträdelser, låtom oss bönfalla Herren.

Om det som är gott och gagneligt för våra själar och om världens

fred, låtom oss bönfalla Herren.

Att vi må fullända vår återstående levnadstid i frid och botfärdighet, låtom oss bönfalla Herren.

Att vårt livs slut må vara kristligt och stilla, utan smärta och skam och om en god räkenskap vid Kristi förskräckande dom, låtom oss bönfalla Herren.

Diakon (Präst): Ihågkommande vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Gudaföderska (Kör: Allraheligaste Gudaföderska fräls oss) och ständig Jungfru, jämte alla helgon, låtom oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus, vår Gud.

Präst: Ty Du är en god och människoälskande Gud och till Dig uppsända vi ära, Fader, Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Kör: Amin.

Präst: Frid vare med eder alla.

Präst: Böjen edra huvuden för Herren!

Präst stilla: Helige Herre, Du som bor i höjden och ser ned till de ödmjuka och som med Ditt allseende öga skådar ned till hela skapelsen. För Dig nedfalla vi med hela vårt hjärta och med vår kropp samt bedja Dig: Utsträck Din osynliga hand från Din heliga boning och välsigna oss alla. Och vad vi hava syndat med vilja eller utan att vilja det, förlåt det, ty Du är en god och människoälskande Gud, samt giv oss Dina jordiska och himmelska goda gåvor.

Präst högt: Ty Du är den som kan benåda oss och frälsa oss och Dig hembära vi ära, Fader, Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Kör: Amin.

AVSLUTNING

Präst: Vishet.

Präst: Han som är, vare välsignad, Kristus vår Gud, nu och alltid och i evigheternas evighet.

Präst: Allraheligaste Gudaföderska, fräls oss.

Präst: Ära vare Dig, o Kristus vår Gud och vårt hopp, ära vare Dig.

Präst: Må Kristus, vår sanne Gud, (som uppstod från det döda), genom förbönerna av Sin allrarenaste och mest tadelfria heliga Moder, genom kraften av det ärade och livgivande Korset, genom de ärovördiga, himmelska, okroppsliga krafternas beskydd, genom förbönerna av den ärorika, härliga profeten, förelöparen och döparen Johannes, de heliga, ärade och högtlovade Apostlarna, de heliga, ärade och segerrika martyrerna, våra rättfärdiga och gudabärande fäder, [kyrkans helgon], de heliga, rättfärdiga Guds anfäder Joakim och Anna, [dagens helgon] vilkens / vilkas minne vi firar och alla helgon -må Han förbarma Sig över oss och frälsa oss, ty Han är god och människoälskande.

O Herre, vår Gud, mottag morgonbönerna från oss syndare och förbarma Dig över oss.

Präst: Evigt vare minnet av de välsignade och i evig ihågkommelse värda stiftarna av detta heliga kloster (alla: evigt vare deras minne). Må Gud välsigna dem och förbarma sig över oss, Ty Han är god och människoälskande.)

Präst: Genom våra heliga Fäders förböner, Herre Jesu Kriste vår gud, förbarma Dig över oss.